RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2014

Transkript

1 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 214 Regional och lokal sammanställning av ÖJ, som utgör ett underlag inför fortsatta reflektioner, analys- och förbättringsarbeten. Rapporten sammanställd av: Katarina Johansson, utvecklingsledare Marit Raninen Lundin, utvecklingsledare Lena Olai, äldrestrateg Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Februari 215

2 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Öppna Jämförelser (ÖJ)... 4 Indikatorer... 5 Relativa jämförelser gröna, gula och röda resultat... 6 Äldreguiden Resultat i Öppna Jämförelser för Dalarnas kommuner Sammanhållen vård och omsorg Riskförebyggande vård och omsorg a. Fall och fallskador, 8 år och äldre b. Frakturer på lår och höft... 7 Fall, undernäring, trycksår och munhälsa c. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och munhälsa i SÄBO d. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och munhälsa i Ordinärt boende Självständighet, rehabilitering och hjälpmedel a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus b. Funktionsförmåga 12 månader efter stroke Vård i livets slut a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan, b. Brytpunktssamtal, c. Eftersamtal, d. Behovsordination av opioid, Läkemedel a. Tio eller fler läkemedel, b. Olämpliga läkemedel, c. Användning av antipsykotiska läkemedel, d. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tillgänglighet a. Kommunens information på webben b. Väntetider till särskilt boende Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Kommunens ansvar och utförare Indikatorer för omsorg och stöd i ordinärt boende a. Upplevelse av trygghet i ordinärt boende b. Bemötande, hemtjänst c. Tillräckligt med tid, hemtjänst d. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst e. Möjlighet att påverka tider, hemtjänst f. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 2 54

4 6g. Hemtjänst i sin helhet h. Personalkontinuitet, hemtjänst Indikatorer för stöd och hjälp i särskilt boende a. Trygghet, särskilt boende b. Bemötande, särskilt boende c. Tillräckligt med tid, särskilt boende d. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende e. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende f. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende g. Trivsamt utomhus, särskilt boende Mat och måltidsmiljö a. Maten, särskilt boende b. Måltidsmiljön, särskilt boende Utevistelse och aktiviteter a. Sociala aktiviteter, särskilt boende b. Möjligheten komma utomhus, särskilt boende De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet a. Särskilt boende i sin helhet Bakgrundsindikatorer... 3 Bilaga 1. Resultatredovisning per kommun Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 3 54

5 Bakgrund För femte året har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen sammanställt resultat inom socialtjänsten i form av Öppna Jämförelser (ÖJ). Syftet med jämförelserna är att bidra till att utveckla och förbättra kvalitet och effektivitet i socialtjänstens verksamheter. ÖJ inom socialtjänsten är ett utvecklingsarbete och fram till utgången av 215 ska det underlag som presenteras kontinuerligt förbättras. Denna rapport gällande ÖJ inom området Vård och omsorg om äldre i Dalarna utgår från den rapport som offentliggjordes den 23 januari 215. Det är andra gången som Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd, presenterar statistik från ÖJ över länets resultat inom området. Ambitionen är att lyfta fram och sammanställa den offentliga statistiken på ett sätt så att det blir hanterligt och ändamålsenligt för länets kommuner och berörda delar av landstingets hälso- och sjukvård, i arbetet med att förbättra verksamheten och dess resultat. Sammanställningen kan ge underlag för fortsatta reflektioner, analys- och förbättringsarbeten. I december 213 publicerades en omarbetad version av Handbok för ÖJ inom socialtjänsten. Handboken finns på Syftet med den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre är att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 214 var sista året i satsningen. Resultaten för satsningen finns beskrivet i rapporten Sammanhållen vård och omsorg 214. SKL arbetade 213 med en effektivitetsstudie inom äldreomsorgen. Syftet med studien var att finna faktorer som förklarar varför vissa enheter, t ex en hemtjänstgrupp eller ett särskilt boende, är mer effektiva än andra. Framgångsfaktorerna är presenterade i en broschyr, Effektduken, som på ett innovativt sätt beskriver nyckelfaktorerna för att nå en effektiv verksamhet inom äldreomsorgen. Effektduken ska ses som ett verktyg för att arbeta med framgångsfaktorerna och går att beställa här. Ett jämförelseverktyg för ÖJ finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. I jämförelseverktyget är det möjligt att se trender, skriva ut diagram för enskilda indikatorer och göra egna urval av landsting och kommuner. Verktyget hittar ni här. Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, presenterar ett antal metoder som kan användas vid nationella, regionala och lokala uppföljningar och utvärderingar av hälsa, vård och omsorg. Länsrapporten skapar förutsättningar, både på lokal och regional nivå, för analyser av verksamheter och därmed underlättas prioritering av förbättringsarbeten. Kontakta gärna Lena Olai lena.olai@regiondalarna.se för frågor och synpunkter, tel Öppna Jämförelser (ÖJ) Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen Öppna Jämförelser gällande Vård och omsorg om äldre. Syftet med ÖJ är att göra den gemensamt finansierade vården och omsorgen om äldre öppen för insyn, ge underlag för den offentliga debatten, stimulera till ett ökat lärande och verksamhetsutveckling för förbättrade resultat. Resultatet från årets undersökning för samtliga kommuner med kommentarer från SKL och Socialstyrelsen finns på respektive webbplats: och Det är också möjligt att se resultat från ÖJ i Kommunoch landstingsdatabasen Kolada, Socialstyrelsen, tillsammans med SKL, ger följande sammanfattning av resultatet sett ur ett nationellt perspektiv. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 4 54

6 För femte gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Årets rapport belyser kvaliteten på vården och omsorgen utifrån olika perspektiv och områden. De indikatorer som rapporten beskriver är möjliga för kommunerna och landstingen att påverka. Rapporten ger en bred bild av både vården och omsorgen om äldre. Rapporten fokuserar på den sammanhållna vården och omsorgen. Området är särskilt viktigt för gruppen mest sjuka äldre som ofta har insatser från både kommuner och landsting. Rapporten belyser även särskilt boende och hemtjänst i ordinärt boende. I årets rapport presenteras 36 indikatorer samt 14 bakgrundsmått. Av indikatorerna är en ny och två har reviderats. Den nya indikatorn benämns frakturer på lår och höft. De reviderade indikatorerna benämns åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i särskilt boende och ordinärt boende. De reviderade indikatorerna ska beskriva kommunernas riskförebyggande arbete inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa. De övriga indikatorerna är oförändrade jämfört med indikatorerna i 213 års rapport. Några av årets resultat: Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år 213. På riksnivå drabbas 61 av 1 personer 8 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av 1 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48. I genomsnitt drabbas 947 av 1 personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra och för män 656. Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 213 var andelen 13,3 procent. För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent. För de flesta av indikatorerna i rapporten är det stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaderna behöver analyseras utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Kommunerna har möjlighet att analysera sina resultat på verksamhets- och enhetsnivå för de flesta indikatorerna, bland annat där resultaten är hämtade från den nationella enkätundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och Kommun- och enhetsundersökningen. Sid 7, Vård och omsorg av äldre. Jämförelser mellan kommuner och län, Socialstyrelsen och SKL Indikatorer Inom ÖJ åskådliggörs kommunernas resultat utifrån tre olika typer av indikatorer: Resultat = vad man åstadkommer Process = vad man gör Struktur = vad man har Indikatorerna används för att beskriva verksamheternas strukturer, processer och resultat och gör det möjligt att följa upp kvaliteten inom vård och omsorg. Resultatindikatorer indikerar verksamhetens resultat för den äldre medan struktur- och processindikatorer speglar förutsättningarna för kvaliteten. Rapportens indikatorer och de strukturella måtten gäller olika åldersgrupper från 65 år och äldre. Indikatorerna baseras på data från flera datakällor med olika karaktär och kvalitet t ex Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Kommun- och enhetsundersökningen 214, KOLADA, officiell statistik samt kvalitetsregister: Senior Alert, BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens), Svenska Palliativregistret samt Riks-Stroke. I rapporten presenteras jämförelser för 36 indikatorer och 14 bakgrundsmått och gäller både struktur-, process- och resultatmått inom vården och omsorgen av äldre i Sveriges kommuner. Temat för årets ÖJ är Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre (samma tema Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 5 54

7 som 213). Femton av årets indikatorer speglar den sammanhållna vården och omsorgen. Observera att några av indikatorerna är nya eller har en förändrad definition, vilket innebär att resultatet inte kan jämföras med föregående år. Relativa jämförelser gröna, gula och röda resultat Kommunerna jämförs med varandra genom att resultaten färgläggs i grönt, gult och rött. Grönt innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 bästa i förhållande till de andra kommunerna. Rött markerar de 25 av kommunerna som har de lägsta värdena och gult de 5 som ligger däremellan. Jämförelserna är alltså relativa och varken rikets medelvärde eller ett grönt resultat behöver vara bra. Det saknas fortfarande målnivåer för resultaten på indikatorerna. De relativa jämförelserna är användbara så länge det inte finns exakta och överenskomna målvärden för enskilda indikatorer. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten. Äldreguiden 214 Flera av resultatmåtten kommer från undersökningen om äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Alla frågor finns i Äldreguiden, där man även kan hitta svar på enhetsnivå. Äldreguiden finns här. Resultaten bygger på två undersökningar: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Det är en nationell undersökning där alla 65 år eller äldre som har hemtjänst eller bor i särskilt boende får besvara frågor om kvaliteten på den omsorg de får. Den andra undersökningen: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 214 Nationella resultat, metod och indikatorer. Rapporten bygger på material insamlat från landsets kommuner. Resultat i Öppna Jämförelser för Dalarnas kommuner 214 Den regionala rapporten är ett försök att sammanställa resultaten ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Varje område redovisas per ingående indikatorer. Resultaten, på både riks- och regional nivå, redovisas i text och värdena och den färgkodning som anges i ÖJ redovisas i ett diagram. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet också baseras på minst 3 observationer. För få observationer kan bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökningarna eller för få registreringar i kvalitetsregister. I de flesta fall utgår skalan i diagrammen från 1, d.v.s. i vilken omfattning olika aspekter omfattar samtliga vård- och omsorgstagare. En annan skala har använts i de fall indikatorn visar aspekter som bör omfatta så få vård- och omsorgstagare som möjligt. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 6 54

8 Sammanhållen vård och omsorg 1. Riskförebyggande vård och omsorg De indikatorer som beskrivs i följande avsnitt är fallskador och frakturer på lår och höft samt åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för ordinärt boende och särskilt boende. I årets rapport har fyra indikatorer slagits ihop till en indikator, som speglar det övergripande riskförebyggande arbetet för särskilt boende och för ordinärt boende. 1a. Fall och fallskador, 8 år och äldre Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga samt sjukdom. Vissa typer av läkemedel utgör en ökad risk för fallolyckor. Antalet fallskador på kommunnivå varierar mellan 3 och 84 fallskador per 1 invånare 8 år och äldre (medelvärde ), med ett genomsnitt på 61 fall. Bäst resultat i riket har Vingåker. Genomsnittet i Dalarna är 59 fallskador, d.v.s. något bättre än riket. Antalet varierar mellan 52 och 67. Bäst resultat i Dalarna har Malung-Sälens kommun a. Fallskador 8 år och äldre , förändrad indikator 1b. Frakturer på lår och höft Många fall leder till frakturer på lår och höft. Personer med höftfrakturer har en medelålder strax över 8 år och har ofta andra sjukdomar som kräver stora resurser inom sjukvård och kommunal omsorg. Kostnaden för höftfrakturer och rehabilitering är 1,5 miljarder årligen. Antalet frakturer på lår och höft har minskat något mellan åren 21 och 213. För perioden var antalet frakturer per 1 invånare 65 år och äldre 982, och perioden var antalet frakturer 947. Höftfrakturerna har minskat hos både kvinnor och män. På kommunnivå varierar antalet mellan 515 och frakturer per 1 invånare 65 år och äldre. Riksgenomsnittet för indikatorn är 947 och i länet 96. Resultatet i Dalarna visar en variation, mellan 771 Smedjebacken och 185 Leksand. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 7 54

9 1b. Frakturer på lår och höft , ny indikator Fall, undernäring, trycksår och munhälsa Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och problem med munhälsan. Det förebyggande arbetet innefattar flera olika yrkeskategorier och en mängd olika delaspekter och arbetsmoment. För att få goda resultat behövs ofta en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper inom kommunen och landstinget och mellan huvudmännen. 1c. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och munhälsa i SÄBO Resultatet för indikatorn som gäller särskilt boende visar att på riksnivå har 55 av de som har bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Det finns en stor spridning av resultat bland kommunerna. Resultaten varierar mellan c. Åtgärd mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i SÄBO , förändrad indikaror Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 8 54

10 1d. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och munhälsa i Ordinärt boende Resultatet för indikatorn som gäller ordinärt boende (hemsjukvård) visar att på riksnivå har 34 av de som bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Spridningen mellan kommunerna är stor och resultaten varierar mellan -88. Var tredje person som bedömts ha risk för något eller flera av områdena fall, undernäring, trycksår eller dålig munhälsa har fått minst en förebyggande åtgärd. Det riskförebyggande arbetet i ordinärt boende i länet har bara påbörjats d. Åtgärd mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i ordinärt boende ,förändrad indikator 2. Självständighet, rehabilitering och hjälpmedel En del i att skapa förutsättningar för ett självständigt och aktivt liv är förebyggande insatser och rehabilitering. Rehabilitering ska bidra till att en person med funktionsnedsättning återvinner eller bibehåller sin funktionsförmåga och har förutsättningar för ett självständigt liv. Rehabiliterande insatser är oftast individanpassade och målinriktade och genomförs under en avgränsad tidsperiod. Det kan handla om att träna balans och återfå rörelseförmågan efter en sjukdom eller skada. Rehabilitering är ett område där både landstingen och kommunerna har ett ansvar. Merparten av kommunerna har i dag tagit över ansvaret för hemsjukvården. Samtidigt ska kommunerna och landstingen samverka så att äldre som får hemsjukvård också får övrig vård och behandling, vilket även inkluderar hjälpmedel och förbrukningsartiklar (26e HSL). 2a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Stroke är en av våra stora folksjukdomar och kräver insatser från både kommunerna och landstingen. Resultatet som rör insatserna till personer som haft stroke ger en signal om kvaliteten i den sammantagna vården och omsorgen för äldre med stora och varierande behov. Efter det akuta skedet på sjukhus krävs i regel omfattande rehabiliterande, medicinska och sociala insatser samt hjälpmedel där många olika yrkesgrupper, från både landstinget och kommunen, behöver samarbeta runt den äldre. Årets resultat, som bygger på material från åren , visar att 56 av de äldre är nöjda med sin rehabilitering, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med förra årets rapport. Bland kommunerna varierar resultaten mellan Bäst resultat i landet har Kävlinge. Genomsnittet i Dalarna är 47 vilket är en försämring med 3 från föregående år. Endast sju av länets kommuner finns med i resultatredovisningen och resultaten varierar mellan Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 9 54

11 a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus b. Funktionsförmåga 12 månader efter stroke Andel som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Genomsnitt för åren Indikatorn visar andelen äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp, det vill säga lever ett självständigt liv. Indikatorn handlar både om det akuta omhändertagandet och om de efterföljande rehabiliteringsinsatserna. Resultatet kan även påverkas av närståendes och äldreomsorgens övriga stödinsatser. Andelen äldre som var oberoende av hjälp för åren är 67. Andelen har ökat med 4 sedan den förra mätperioden (21 212). Bland kommunerna varierar andelen äldre som lever självständigt efter en stroke, (samma siffror nationellt och för länet). Bäst resultat i landet har Övertorneå. I Dalarna är genomsnittet 7, något över riksgenomsnittet och en ökning med 4 jämfört med 212 års mätning. Tio av länets kommuner har ett bättre resultat jämfört med rikssnittet b. Funktionsförmåga efter stroke Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 1 54

12 3. Vård i livets slut 3a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan, Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, Indikatorn smärtskattning sista levnadsveckan visar hur stor andel av de äldre där dödsfallet var väntat som under den sista levnadsveckan smärtskattades med till exempel visuell analog skala och numerisk skala (VAS/NRS-skalan). Indikatorn gäller äldre, både i ordinärt boende och i särskilt boende. Instrumenten bygger på att personalen med viss regelbundenhet ber den äldre ange hur ont hon eller han har just för stunden. Smärtanalys och regelbundna skattningar av smärtintensitet rekommenderas med efterföljande justering av smärtbehandlingen. Indikatorn omfattar de personer som kunde medverka i en smärtskattning och som är över 65 år, oavsett boendeform. Resultatet visar att i genomsnitt 34 smärtskattades under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med 9 jämfört med föregående års resultat. Andelen som smärtskattades varierade mellan -88, vilket innebär en mycket stor spridning mellan kommunerna. Bäst resultat har Kramfors. Genomsnittet i Dalarna är 34, en ökning med 1 sedan 213 (variation 13-76) a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan b. Brytpunktssamtal, Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation, Brytpunktssamtal handlar om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede och samtalet förs mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och den äldre. I samtalet diskuterar läkaren och den äldre innehållet i den fortsatta vården och omsorgen utifrån den äldres tillstånd, behov och önskemål. Indikatorn brytpunktssamtal visar hur stor andel av de över 65 år där dödsfallet var väntat som fick ett brytpunktssamtal före döden och som registrerades i Svenska Palliativregistret. En hög andel är ett bra värde på indikatorn. Resultatet har förbättrats med 8 jämfört med samma mätperiod förra året. Kommunernas resultat varierar mellan 17-1 genomförda och registrerade brytpunktssamtal. Bäst resultat har Ekerö. Genomsnittet i Dalarna är 42 vilket innebär en förbättring med 5 jämfört med föregående mätning (variation 29-67). Fjorton av länets femton kommuner finns med i resultatet. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 11 54

13 b. Brytpunktssamtal c. Eftersamtal, Andel av avlidna där närstående har erbjudits ett eftersamtal, En av hörnstenarna i den palliativa vården är stöd till närstående. Under ett sådant samtal kan de närstående bland annat få svar på frågor om vad som hände under den sista tiden och personalen kan uppmärksamma om de närstående behöver stöd för att ta sig genom sorgearbetet. Indikatorn eftersamtal visar hur stor andel av de närstående som erbjöds ett eftersamtal. Indikatorn säger dock inget om huruvida samtalet genomfördes och inte heller något om formerna för och innehållet i ett sådant samtal. Ett bra värde på indikatorn är en hög andel. Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal i 67 av dödsfallen, vilket är en ökning med 8 jämfört med förra mätperioden. I kommunerna varierar resultaten mellan 6-1. Bäst resultat i riket hade Mjölby tillsammans med Osby, Bollebygd, Tanum, Vara, Gagnef och Hedemora. Genomsnittet i Dalarna är 79, vilket är betydligt bättre än riksgenomsnittet. Tio dalakommuner har bättre resultat än rikssnittet c. Eftersamtal Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 12 54

14 3d. Behovsordination av opioid, Andel personer med vid behovsordination av opioid i injektionsform mot smärta i livets slutskede, Hos personer i livets slutskede har uppskattningsvis 5 1 av de äldre smärta, och många av dessa upplever otillräcklig eller bristfällig smärtlindring. Detta kan påverka livskvaliteten och välbefinnandet. En individuellt anpassad smärtlindrande läkemedelsbehandling är nödvändig för en god palliativ vård. I Svenska Palliativregistret registrerar personalen i vilken utsträckning den äldre döende personen har ordinerats opioder före dödsfallet. En hög andel är ett bra värde på indikatorn. På nationell nivå fick 93 av de döende över 65 år, där dödsfallet var väntat, smärtlindring av opioid under den sista levnadsveckan (variation 66-1). Sjutton av landets kommuner uppnådde 1, vara två kommuner från Dalarna: Gagnef och Rättvik. Genomsnittet i Dalarna är ett mycket högt resultat, 94. Fjorton av femton kommuner finns med i redovisningen, varav elva har högre värden än rikssnittet d. Behovsordination av opioid Läkemedel Läkemedelsbehandling ska bidra till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingen för äldre personer, främst för de äldre i särskilda boendeformer men även för multisjuka äldre i ordinärt boende. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner eftersom äldre är känsligare för läkemedel på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppen som ökar känsligheten för många läkemedel. Indikatorerna bygger på data för personer 75 år och äldre i särskilt boende och ordinärt boende med hemtjänst. Det är viktigt att läkare, i samverkan med bland annat sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård, regelbundet ser över och kvalitetssäkrar individens läkemedelsanvändning i så kallade läkemedelsgenomgångar. 4a. Tio eller fler läkemedel, 213 Andel personer 75 år och äldre som behandlas med tio eller fler läkemedel samtidigt, 213. Samtidig behandling med tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov, innebär ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och bristande följsamhet till ordinationen. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 13 54

15 Antalet läkemedel kan fungera som en riskmarkör i samband med förebyggande insatser såsom läkemedelsgenomgångar. Antalet läkemedel i sig behöver dock inte vara ett problem så länge varje läkemedel behövs och inte ger några negativa följdeffekter. I riket var genomsnittet 2,2 av personer 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst som beräknades använda tio eller fler läkemedel vid mättillfället i juni 214. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling år 214. I riket varierar resultaten (1-34). På riksnivå har andelen ökat med cirka 2 sedan 213. Bäst resultat i landet har Gullspång och Jokkmokk. Genomsnittet i Dalarna är lägre än rikssnittet med 17,2, men högre jämfört med mätningen 212 (15,7) a. Tio eller fler läkemedel 213 4b. Olämpliga läkemedel, 213 Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel, 213. Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Indikatorn olämpliga läkemedel beskriver andelen personer 75 år eller äldre i hemtjänst eller särskilt boende som beräknas använda minst ett av fyra läkemedel som bör undvikas om det inte finns särskilda skäl till behandlingen. Som olämpliga läkemedel räknas här långverkande bensodiazepiner (lugnande och sömngivande), läkemedel med betydande antikolinerga effekter samt tramadol (smärtstillande) och propiomazin (sömnmedel). Dessa läkemedel bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Resultatet visar att 11,4 av personer som är 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst som behandlades med minst ett av de fyra läkemedlen som bör undvikas vid mättillfället i juni 214. Variation i riket (1,3 2,). Bäst resultat hade Skinnskatteberg. I Dalarna är medeltalet 12,1 (variation 8,8 15,3). Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 14 54

16 25 4b. Olämpliga läkemedel 213, förändrad indikator c. Användning av antipsykotiska läkemedel, 213 Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel, 213. För dessa läkemedel finns indikation vid psykotiska symtom och vissa allvarliga beteendesymtom vid demens, t.ex. aggressivitet. I äldreomsorgen används antipsykotiska läkemedel ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring, oftast med blygsam eller ingen effekt. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om användning bedöms vara indicerad bör låga doser tillämpas och en kort behandlingstid planeras, med snar (inom två veckor) utvärdering av effekt och eventuella bieffekter. Omprövning av behandlingen med ställningstagande till utsättning/dosminskning bör göras med täta intervall. Resultatet för indikatorn visar att 6,5 av personer som är 75 år och äldre i ordinärt boende eller i särskilt boende behandlades med antipsykotiska läkemedel vid mättillfället i juni 214. Variationen i kommunerna (1,9 15,3). Bäst resultat hade Aneby. Genomsnittet i Dalarna var 6,7 (variation 3,4 1,2) c. Användning av antipsykotiska läkemedel 213 Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 15 54

17 4d. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 213 Indikatorn tre eller fler psykofarmaka omfattar personer 75 år och äldre med hemtjänst respektive särskilt boende, 213. Psykofarmaka är läkemedel som används för att bland annat behandla ångest, oro, sömnbesvär och depressioner. Behandling med många psykofarmaka samtidigt ökar risken för fall och biverkningar samt risken för att läkemedlen påverkar varandra så att effekten av behandlingen blir o- önskad. Det kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Resultatet för indikatorn visar att 1, av personer som är 75 år och äldre behandlades med tre eller fler psykofarmaka samtidigt, vid mättillfället i juni 214. På riksnivå har 1,8 av kvinnorna tre eller fler förskrivna psykofarmaka. Motsvarande andel för män är 8,. Variation i riket (2,1-17,5). På riksnivå har andelen nästan fördubblats jämfört med 213. Andelen män som har tre eller fler psykofarmaka har ökat mest, från 2,8 till 8,. Även andelen kvinnor har ökat, från 4,9 till 1,8. Bäst resultat i riket har Skinnskatteberg. I Dalarna är genomsnittet 9,4 (variation 8, 14,9) d. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Tillgänglighet Att vården och omsorgen ska vara tillgänglig innebär att den ska ges i rimlig tid och att ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård och omsorg. 5a. Kommunens information på webben Kommunernas och landstingens webbplatser har blivit allt viktigare informationskällor. Medborgarna förväntar sig i dag en hög tillgänglighet till information som kan ge svar på de vanligaste frågorna. Indikatorn kommunens information på webben visar kommunens resultat av den samlade maxpoängen för äldreomsorg. Syftet med indikatorn är att mäta om det finns tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Kommunerna blir allt bättre på att informera via internet och i årets undersökning fick 16 kommuner maxpoäng (i Dalarna har Falun 1). Det riksgenomsnittliga resultatet i årets undersökning är 87, vilket är en ökning med 4 jämfört med år 213. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 16 54

18 a. Kommunens information på hemsidan 214 5b. Väntetider till särskilt boende Väntetider till särskilt boende är en viktig del av äldreomsorgens tillgänglighet. Uppgifterna om väntetid till särskilt boende baseras på kommunernas egna undersökningar, vilka publiceras i Kolada. Syftet med indikatorn väntetider till särskilt boende är att mäta det genomsnittliga antalet väntedagar, från ansökningsdatumet till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. Resultat för indikatorn visar att medelvärdet var 54 dagar för de 182 kommuner som i år genomfört undersökningen. På riksnivå har väntetiden ökat med tre dagar jämfört med motsvarande mätning år 213. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 5 och 28 dagar. Förra året var 156 dagar den längsta väntetiden, och i årets mätning hade kommunen med den längsta väntetiden 28 dagar. I länet har Vansbro kortats väntetid på 21 dagar och Borlänge längsta väntetiden med 28 dagar. 25 5b. Väntetid till särskilt boende Antal dagar Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 17 54

19 Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Kommunens ansvar och utförare Kommunerna har huvudansvaret för den verksamhet som bedrivs inom hemtjänsten och i särskilda boenden. Med hemtjänst menas bistånd i form av service och personlig omvårdnad som utförs i den äldres bostad. Nästan personer 65 år och äldre i ordinärt boende hade hemtjänstinsatser i oktober 213. Hemtjänst inkluderar här samtliga personer som har biståndsbeslut om trygghetslarm eller matdistribution. Cirka 24 av hemtjänsttimmarna utfördes av personal i enskild regi. Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende för service, vård och omsorg som kommunerna inrättar för de personer som behöver stöd dygnet runt. Närmare 9 personer 65 år och äldre bodde i permanenta särskilda boendeformer i oktober 213. Cirka 79 bodde i bostäder som drevs i kommunal regi och cirka 21 i bostäder som drevs i privat regi. 6. Indikatorer för omsorg och stöd i ordinärt boende 6a. Upplevelse av trygghet i ordinärt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, 214. Indikatorn trygghet i hemmet med stöd av hemtjänsten visar om de äldre oavsett insatsernas omfattning, känner sig trygga med stödet från hemtjänsten. Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. På riksnivå visar resultatet att 43 av de äldre känner sig mycket trygga med stödet från hemtjänsten, resultatet är något sämre jämfört med 213, då 46 uppgav att de kände sig mycket trygga. Det är stor skillnad mellan kommunerna i hur trygga de äldre känner sig (variation 23-66). Bäst i riket är Nykvarn. Bäst resultat i Dalarna har Malung-Sälens kommun med 54. Tio av Dalarnas kommuner har ett högre värde än rikssnittet a. Trygghet, hemtjänst 214 6b. Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, 214. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 18 54

20 Mötet mellan den professionelle och den enskilde är grunden i all vård och omsorg. Ett gott bemötande handlar om den professionelles förmåga att kommunicera och tolka den enskildes situation, och att på olika sätt anpassa stödet. På riksnivå är resultatet oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 76 av de äldre upplever att hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt (variation 59-95). Bäst resultat har Tibro. Genomsnittet i Dalarna är 78. Malung-Sälen har bäst resultat, 89. Tre av länets kommuner hör till de 25 bästa i landet b. Bemötande, hemtjänst 214 6c. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet, 214 På riksnivå är resultatet oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 82 av de äldre uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet (variation 69-97). Bäst resultat har Kinda. Dalarna genomsnitt är något högre än riksgenomsnittet med 84. Malung-Sälens kommun en 2:a placering i hela landet och är bäst i Dalarna med c. Tillräckligt med tid, hemtjänst Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 19 54

21 6d. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, 214. Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och personalen behöver agera utifrån varje enskild persons åsikter och önskemål. Inom hemtjänsten har resultatet på riksnivå förbättrats med 1 sedan 213, vilket innebär att 87 uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål (variation 67-96). Bäst resultat har Mellerud och Öckerö. I Dalarna är genomsnittet 88. Falun är bäst på 92 i Dalarnas län d. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst 214 6e. Möjlighet att påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen, 214. Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka tidpunkter de ska få stöd och omsorg i hemtjänsten. Resultat på riksnivå är densamma som föregående år vilket innebär att 61 av de äldre uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten för hjälp och stöd (variation 37-83). Bäst resultat har Arjeplog. I Dalarna är genomsnittet 6 och Malung-Sälen har högst resultat, 73, och Orsa har lägst resultat, 47. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 2 54

22 e. Möjlighet påverka tider, hemtjänst 214 6f. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst, 214. Indikatorn visar de äldres möjligheter att påverka utförandet av det stöd och den omsorg de får från hemtjänsten. Detta inkluderar möjligheten att framföra synpunkter och klagomål, vilket blir extra viktigt om de äldre upplever att personalen inte tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Även här är resultat i riket oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 62 av de äldre uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål (variation 4-87). Bäst i riket är Åsele. I Dalarna är genomsnittet 63 (variation 69-54). Fem av länets kommuner tillhör de 25 bästa i landet f. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst 214 6g. Hemtjänst i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, 214. Faktorer som påverkar de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad hälsa, upplevelsen av ensamhet samt ängslan, oro och ångest. Resultat för de äldres bedömning av hemtjänsten i sin Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 21 54

23 helhet redovisas genom indikatorn, andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Resultatet i riket är detsamma som 213, vilket innebär att 89 sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst (variation 71-1). Bäst resultat har Boxholm. I Dalarna är genomsnittet 91 (variation 87-94). Bäst resultat har Smedjebacken och Malung-Sälens kommuner. Nio dalakommuner placerar sig över rikssnittet g. Hemtjänst i sin helhet 214 6h. Personalkontinuitet, hemtjänst Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar, 214. Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatser finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Det kan vara kontinuiteten i själva insatsen som är viktigast, till exempel att personalen kommer på utsatt tid och i största möjliga utsträckning utför insatserna på det sätt som den äldre vill ha det. Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod. Mätningen utfördes mellan klockan 7. och 22.. Hemsjukvårdspersonal räknas inte in i måttet. I måttet ingår personer som är 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 15 olika personer under de två veckorna, vilket innebär att personalkontinuiteten är något sämre jämfört med 213. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 6 och 26 personer i genomsnitt. Bäst resultat har Hörby och Övertorneå. I Dalarna varierar det från 1 personer i Malung-Sälen till 2 personer i Mora bland de 11 kommuner där det finns tillgängliga uppgifter. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 22 54

24 25 6h. Personalkontinuitet, hemtjänst Antal hemtjänstpersonal Indikatorer för stöd och hjälp i särskilt boende 7a. Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i ett särskilt boende, 214. Indikatorn trygghet i särskilt boende visar om de äldre känner sig trygga i sitt särskilda boende. Resultatet på riksnivå är 5 och har därmed försämrats med 1 jämfört med 213 (variation 24-7). Bäst resultat har Sävsjö och Svenljunga. Genomsnittet i Dalarna är 52 (variation 42-66) a. Trygghet, särskilt boende 214 7b. Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, 214. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 23 54

25 Det finns många faktorer som kan påverka den äldres upplevelse av personalens bemötande. Vård- och omsorgspersonalen kan genom att använda kunskapsbaserade metoder bemöta personer med till exempel långt gången demenssjukdom på ett sätt som skapar lugn och trygghet. Vidare ska mötet präglas av integritet och respekt för personen och situationen. Resultatet har försämrats med 1 jämfört med 213. Det är 57 av äldre i särskilt boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt (variation 35-84). Bäst resultat har Götene. Dalarna har ett genomsnitt på 59 (variation 5-71) b. Bemötande, särskilt boende 214 7c. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet, 214. Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 72 av de äldre anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet (variation 43-95). Bäst resultat har Svenljunga. Genomsnittet i Dalarna är 74 (variation 66-86) c. Tillräckligt med tid, särskilt boende 214 Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 24 54

26 7d. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen, 214. Det är 6 av de äldre i riket som uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska utföras (variation 41-8). Det är en förbättring jämfört med 213, då 59 uppgav att de kunde påverka tider. Bäst resultat har Lidköping och Tanum. Genomsnittet i Dalarna är 6 (variation 53-65). Fyra kommuner har mindre än 3 svarande d. Möjlighet påverka tider, särskilt boende 214 7e. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, 214. Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och personalen behöver agera utifrån varje enskild persons åsikter och önskemål. Resultatet på riksnivå är oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 79 uppger att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål (variation 59-98). Bäst resultat har Robertsfors. Genomsnittet i Dalarna är 79 (variation 66-87) e. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 214 Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 25 54

27 7f. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet, 214. Årets resultat visar att 65 av de äldre i riket är nöjda med gemensamhetsutrymmena i sitt särskilda boende, jämfört med 66, 213 (variation 43-91). Resultatet har därmed förbättrats med 1 sedan föregående år. Bäst resultat har Grästorp. Genomsnittet i Dalarna är 64 (variation 5-7) f. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende 214 7g. Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet, 214. Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 67 tycker att utomhusmiljön är trivsam. Karlsborg kommun har högst andel äldre som uppger att utomhusmiljön är trivsam, 97. Bromölla kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 23. Genomsnittet i Dalarna är 64 (variation 49-73). Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 26 54

28 g. Trivsamt utomhus, särskilt boende Mat och måltidsmiljö 8a. Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra, 214. På riksnivå uppgav 75 av de äldre att maten smakar mycket eller ganska bra, vilket är en försämring med 2 jämfört med 213 (variation 55-95). Bäst resultat har Götene. Genomsnittet i Dalarna är 74 (variation 65-9). Malung-Sälen, har placerat sig på en 8:e plats i riket a. Maten, särskilt boende 214 8b. Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund, 214. Resultatet för indikatorn visar andelen personer 65 år och äldre i särskilt boende som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen (variation 47-91). Riksgenomsnittet har försämrats något. Andelen nöjda är 69, jämfört med Bäst resultat i landet har Grästorp. Genomsnittet i Dalarna är 7 (variation 57-81). Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 27 54

29 8b. Måltidsmiljö, särskilt boende Utevistelse och aktiviteter 9a. Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds, 214. Resultatet i riket är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 63 av de äldre är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i det särskilda boendet (variation 21-85). Bäst resultat i riket har Sävsjö. Dalarna placerar sig över riksgenomsnittet med 63 (variation 36-72) a. Sociala aktiviteter, särskilt boende 214 9b. Möjligheten komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus, 214. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 28 54

30 På riksnivå är genomsnittet för indikatorn på 58, vilket är oförändrat sedan föregående år. Liksom resultaten för sociala aktiviteter, är spridningen stor bland kommunerna (variation 29-86). Bäst resultat har Sjöbo. Dalarna placerar sig något över riksgenomsnittet med 59 (variation 48-68) b. Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet 1a. Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende, 214. Resultatet för riket är oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 83 av de äldre sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende (variation 62-98). Bäst resultat har Tibro. Genomsnittet i Dalarna är 82 (variation 75-93). Dalarna har förbättrat sig med 2 från föregående mätning. Gagnef behåller tätpositionen i länet a. Särskilt boende i sin helhet 214 Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 29 54

31 Bakgrundsindikatorer Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad och standardkostnad, 213. Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar som t.ex. befolkningsstruktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. På riksnivå var avvikelsen mellan -27,6 och +6,3, år 213. I Dalarnas län varierade avvikelserna från -1,4 (Älvdalen) till +25,2 (Gagnef) Avvikelse från standardkostnad 213 Hemtjänst, kostnad per invånare Kostnad per invånare 65 år och äldre, hemtjänst, 213. Indikatorn visar kommunens totala kostnad för hemtjänst dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad kan bero på att många av de äldre i kommunen har hemtjänst. På riksnivå var kostnaden för hemtjänst i ordinärt boende i genomsnitt cirka kr* per invånare år 213 (min 6 52 kr, max kr). Kostnaden för hemtjänst i Dalarna varierade mellan kr i Smedjebacken och kr i Mora. (*Ovägt medel för riket). Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 3 54

32 Kronor Hemtjänst, kostnad per invånare, 213 Hemtjänst, kostnad per brukare Kostnad per brukare 65 år och äldre, hemtjänst, 213. Indikatorn visar kommunens totala kostnad för hemtjänst dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. På riksnivå uppgick kostnaden per brukare med hemtjänst i ordinärt boende i genomsnitt till cirka kr* (min kr, max kr). Kostnaden per person med hemtjänst i ordinärt boende i Dalarna varierade mellan (Malung-Sälen) och (Mora). Uppgift för Borlänge saknas. (*Ovägt medel för riket) Kronor Hemtjänst, kostnad per brukare, 213 Särskilt boende, kostnad per invånare Kostnad per invånare 65 år och äldre, särskilt boende, 213. Måttet visar kommunens totala kostnad för särskilt boende, exklusive lokalkostnader, dividerat med antalet personer som är 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många äldre i kommunen som bor på särskilda boenden. Sammanställning Öppna Jämförelser (ÖJ) 214, Dalarnas län Sida 31 54