All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden."

Transkript

1 Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de skador som uppkommit. Målet är att främja det goda d.v.s. hälsa och välbefinnande. Vid beslut om val av behandling ska förväntad effekt av behandlingen alltid vägas mot risken för biverkningar. Vid behandling av palliativa patienter får risken för långtidsbiverkningar mindre relevans. Autonomiprincipen Självbestämmandet uppfattas av många som en självklarhet. Att få bestämma över sitt eget liv och handlingar avspeglas tydligt i hälso och sjukvårdslagen där man trycker på att självbestämmandet ska respekteras. Vår egen rätt till självbestämmande får dock inte kränka en annan människas självbestämmande. Patienten har rätt att vara med i beslutsprocessen. Både analysen och behandlingen är en angelägenhet för både patient och läkare. Patientens värdering av symtomen och accepterad nivå är en central roll. Patienten har rätt att avstå från behandling och symtomlindring. Patientens medverkan vid smärtbehandling vid livets sista tid måste dock vägas emot patientens kognitiva förmåga och möjlighet att ta in information. Närståendes roll är viktig men det är alltid läkaren som ytters fattar de medicinska besluten utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, lagstiftning och läkaretiken. Att inte skada Hälso- och sjukvårdspersonalen ska sträva efter att inte öka lidandet för patienten vid val av åtgärder/insatser. Principen anses som en av de äldsta principerna och handlar om att vi ska värna om livet. Människor som vi vårdar ska inte drabbas av skador i form av kränkt integritet eller fysisk eller psykisk smärta. Detta kan ibland vara svårt i vårdsituationer då vi ibland bringar patienten smärta vid omvårdnad t.ex. vid vändning av en patient med smärta. Detta gör vi ju inte för att göra patienten illa utan för att undvika en större skada som t.ex. trycksår. Rättvisa Rättviseprincipen innebär att vi människor har en moralisk skyldighet att handla rättvist mot varandra när det gäller att fördela bördor och förmåner. Rättviseprincipen är en tom formel som måste fyllas med materiella rättviseprinciper som används i olika sammanhang. Det kan handla om fördelning efter behov där ingen ska särbehandlas eller att alla har rätt till likvärdigt bemötande och behandling oavsett ålder, kön, bakgrund, åsikt eller egenskaper. Den här principen blir aktuell när det gäller prioriteringar i vården.

2 Etiska fall att diskutera Kvinna i 50 årsåldern som invandrade till Sverige från Iran, för 6 år sedan. Familjen består av maken och tre söner i 30 års ålder. Familjen har acklimatiserat sig bra i Sverige. Barnen har arbete, en av sönerna bor fortfarande hemma på grund av bostadsbrist. Familjen umgås ofta med sina landsmän men har även svenska vänner. Religionen och familjen är det centrala. För tre år sedan upptäcktes en redan spridd bröstcancer. Kvinnan har genomgått operationer samt cytostatika- och strålningsbehandling i palliativt syfte. Behandlingen har nu sedan en månad tillbaka avslutats och nu har hon smärtor, är trött och har en svårbehandlad oro. Familjen har vårdat henne hemma med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Sedan ett par veckor tillbaka har ett palliativt team tagit över vården i hemmet. Teamet har haft svårigheter att bli insläppta i hemmet och i familjen. Vid anslutning till det palliativa teamet genomfördes försök till information och brytpunktsamtal, vilket försvårades av maken och sönernas önskan att skydda modern från det svåra samtalet. Vilka svårigheter står vårdteamet inför? Vilka svårigheter står familjen inför? Rättigheter/skyldigheter De kulturella mötet Inställningar till vården Elsa vårdas på kirurgen med en gallgångscancer. Försök till stentning har gjorts x flera, men dränagen hamnar ur läge. Elsa är nu så trött och tagen av sin sjukdom att hon inte orkar eller vill vara med om fler undersökningar eller behandlingar. Information och brytpunktsamtal är genomfört tillsammans med dottern. Patienten har en önskan om att få dö hemma. Dottern är villig att vårda sin mor i hemmet men vill inte ha hjälp av hemtjänsten eller hemsjukvården. Bostaden är inte anpassad för sängbunden patient. Vilka etiska dilemman ställs de olika professionerna inför den planerande hemgången. Vårdnödig?

3 Erik är en 11 årig pojke som har drabbats av leukemi. Cytostatikabehandlingar har getts under hela våren och detta har inneburit mycket tid på sjukhus då han även drabbats av en del komplikationer. Familjen består av mamma och pappa samt en storebror Johan som är 14 år. Eftersom Johan är en viktig person för Erik så har också han aktivt deltagit under hela vårdperioden. Nu upplever vårdpersonalen att Johan har förändrats. Han är nu mer tyngd och avskärmad. Hur stöttar vården Johan? Hur stöttas föräldrarna? Sonja har arbetat på de särskilda boendet i några år, hon har på senare tid börjat uppmärksamma hur hennes kollegor bemöter de boende. Hon upplever att de inte enligt hennes mening ger den tiden till de boende som dessa förtjänar. Morgonbestyren stökas över utan kvalitet och vid måltiderna upplever hon att hennes kollegor håller på med annat i stället för att fokusera på den boende och maten. Ska hon ta upp detta med sina kollegor? Hur ska hon ta upp detta? Är det här ett problem? Finns faror i detta handlande? Diskutera eget fall på enheten utifrån hur er verksamhet ser ut! Vill ni ha fler fall att diskutera finns en bok: Etiska dilemman i vård och omvårdnad. Hur skulle du ha gjort? Anna Jansson och Agneta Blom, Gothia förlag. Bok tips Hemmets vårdetik. Om vård av äldre i livets slutskede. Gunilla Silfverberg(red) 2007.Studentlitteratur. Etikboken. Lars sandman, Sofia Kjellström Studentlitteratur. (kapitel 12) ett fall och sex teorier. M.fl. Maria Bengtsson. Ulla Lundström Palliativ vård kapitel 5 beskriver bra etiska teorier och principer som kan ligga till grund för diskussion av etiska fall.

4 Referenslista Cronlund, K. (2011). Etik och människans livsvillkor. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning. Reginala cancercentrum i samverkan.(2012)nationellt vårdprogram för palliativ vård stockholm:regionalt cancercentrum i samverkan. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bengtsson,M. Lundström,U. (2015)Palliativ vård. (1. uppl.)malmö: Gleerups utbildning AB

5

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se

Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se Maria Olander diakon 80% Margareta Birging diakon 30% Lena Kjerrström personal och utbildningssekreterare,kontaktperson

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Instruktion Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Innan du svarar på en fråga ber vi att du läser hela frågan och alla svarsalternativ. Vissa frågor svarar du på genom att

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2 Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet,

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Äldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT.

Äldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT. Äldreting i Piteå Den 22 oktober 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun Deltagare Ca 125 medborgare Robert Bergman, moderator Ann-Mari Niva, sakkunnig - Samverkan Anna Thille,

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder. Här får de

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Psykoterapi med äldre

Psykoterapi med äldre Psykoterapi med äldre av Anna Hartmann (Publicerad i Insikten nr 4/2010) I min verksamhet som privatpraktiserande terapeut och som terapeut på en vårdcentral har jag allt oftare kommit i kontakt med äldre

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna. få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång

Läs mer

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 7 (11) Kommunfullmäktige 2015-10-15 Kf 112 Ks 151 Au 177 KS/2014-0267 Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt. Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Täby kommuns anhörigstöd Program hösten 2013

Täby kommuns anhörigstöd Program hösten 2013 Täby kommuns anhörigstöd Program hösten 2013 www.taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd erbjuder föreläsningar, nätverk och samtalsgrupper för dig som hjälper en närstående. Föreläsningar Du är välkommen

Läs mer

De fem studieenheterna är:

De fem studieenheterna är: Studiehandledning till Äldres hälsa och livskvalitet, Sanoma Utbildning 2013 Studiehandledningen tar upp innehållet i de 17 kapitlen i boken som är skriven för programfördjupningen Äldres hälsa och livskvalitet

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

inspektionen forvardochomsorg 2014-06-10Dnfi 1(7)

inspektionen forvardochomsorg 2014-06-10Dnfi 1(7) n Wm BESLUT inspektionen forvardochomsorg 2014-06-10Dnfi 1(7) 9.2-54335/2012 9.2-54978/2012 9.2-55562/2012 AVd61Hin8 SYdVäSt 8.2-7979/2013 t* ll Carina Nithander Carina.Nithander@ivo.se Åmåls kommun Vård-

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer