All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden."

Mona Lind
för 9 år sedan
Visningar:

1 Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de skador som uppkommit. Målet är att främja det goda d.v.s. hälsa och välbefinnande. Vid beslut om val av behandling ska förväntad effekt av behandlingen alltid vägas mot risken för biverkningar. Vid behandling av palliativa patienter får risken för långtidsbiverkningar mindre relevans. Autonomiprincipen Självbestämmandet uppfattas av många som en självklarhet. Att få bestämma över sitt eget liv och handlingar avspeglas tydligt i hälso och sjukvårdslagen där man trycker på att självbestämmandet ska respekteras. Vår egen rätt till självbestämmande får dock inte kränka en annan människas självbestämmande. Patienten har rätt att vara med i beslutsprocessen. Både analysen och behandlingen är en angelägenhet för både patient och läkare. Patientens värdering av symtomen och accepterad nivå är en central roll. Patienten har rätt att avstå från behandling och symtomlindring. Patientens medverkan vid smärtbehandling vid livets sista tid måste dock vägas emot patientens kognitiva förmåga och möjlighet att ta in information. Närståendes roll är viktig men det är alltid läkaren som ytters fattar de medicinska besluten utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, lagstiftning och läkaretiken. Att inte skada Hälso- och sjukvårdspersonalen ska sträva efter att inte öka lidandet för patienten vid val av åtgärder/insatser. Principen anses som en av de äldsta principerna och handlar om att vi ska värna om livet. Människor som vi vårdar ska inte drabbas av skador i form av kränkt integritet eller fysisk eller psykisk smärta. Detta kan ibland vara svårt i vårdsituationer då vi ibland bringar patienten smärta vid omvårdnad t.ex. vid vändning av en patient med smärta. Detta gör vi ju inte för att göra patienten illa utan för att undvika en större skada som t.ex. trycksår. Rättvisa Rättviseprincipen innebär att vi människor har en moralisk skyldighet att handla rättvist mot varandra när det gäller att fördela bördor och förmåner. Rättviseprincipen är en tom formel som måste fyllas med materiella rättviseprinciper som används i olika sammanhang. Det kan handla om fördelning efter behov där ingen ska särbehandlas eller att alla har rätt till likvärdigt bemötande och behandling oavsett ålder, kön, bakgrund, åsikt eller egenskaper. Den här principen blir aktuell när det gäller prioriteringar i vården.

Vid beslut om val av behandling ska förväntad effekt av behandlingen alltid vägas mot risken för biverkningar.

2 Etiska fall att diskutera Kvinna i 50 årsåldern som invandrade till Sverige från Iran, för 6 år sedan. Familjen består av maken och tre söner i 30 års ålder. Familjen har acklimatiserat sig bra i Sverige. Barnen har arbete, en av sönerna bor fortfarande hemma på grund av bostadsbrist. Familjen umgås ofta med sina landsmän men har även svenska vänner. Religionen och familjen är det centrala. För tre år sedan upptäcktes en redan spridd bröstcancer. Kvinnan har genomgått operationer samt cytostatika- och strålningsbehandling i palliativt syfte. Behandlingen har nu sedan en månad tillbaka avslutats och nu har hon smärtor, är trött och har en svårbehandlad oro. Familjen har vårdat henne hemma med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Sedan ett par veckor tillbaka har ett palliativt team tagit över vården i hemmet. Teamet har haft svårigheter att bli insläppta i hemmet och i familjen. Vid anslutning till det palliativa teamet genomfördes försök till information och brytpunktsamtal, vilket försvårades av maken och sönernas önskan att skydda modern från det svåra samtalet. Vilka svårigheter står vårdteamet inför? Vilka svårigheter står familjen inför? Rättigheter/skyldigheter De kulturella mötet Inställningar till vården Elsa vårdas på kirurgen med en gallgångscancer. Försök till stentning har gjorts x flera, men dränagen hamnar ur läge. Elsa är nu så trött och tagen av sin sjukdom att hon inte orkar eller vill vara med om fler undersökningar eller behandlingar. Information och brytpunktsamtal är genomfört tillsammans med dottern. Patienten har en önskan om att få dö hemma. Dottern är villig att vårda sin mor i hemmet men vill inte ha hjälp av hemtjänsten eller hemsjukvården. Bostaden är inte anpassad för sängbunden patient. Vilka etiska dilemman ställs de olika professionerna inför den planerande hemgången. Vårdnödig?

Religionen och familjen är det centrala. För tre år sedan upptäcktes en redan spridd bröstcancer. Kvinnan har genomgått operationer samt cytostatika- och strålningsbehandling i palliativt syfte.

3 Erik är en 11 årig pojke som har drabbats av leukemi. Cytostatikabehandlingar har getts under hela våren och detta har inneburit mycket tid på sjukhus då han även drabbats av en del komplikationer. Familjen består av mamma och pappa samt en storebror Johan som är 14 år. Eftersom Johan är en viktig person för Erik så har också han aktivt deltagit under hela vårdperioden. Nu upplever vårdpersonalen att Johan har förändrats. Han är nu mer tyngd och avskärmad. Hur stöttar vården Johan? Hur stöttas föräldrarna? Sonja har arbetat på de särskilda boendet i några år, hon har på senare tid börjat uppmärksamma hur hennes kollegor bemöter de boende. Hon upplever att de inte enligt hennes mening ger den tiden till de boende som dessa förtjänar. Morgonbestyren stökas över utan kvalitet och vid måltiderna upplever hon att hennes kollegor håller på med annat i stället för att fokusera på den boende och maten. Ska hon ta upp detta med sina kollegor? Hur ska hon ta upp detta? Är det här ett problem? Finns faror i detta handlande? Diskutera eget fall på enheten utifrån hur er verksamhet ser ut! Vill ni ha fler fall att diskutera finns en bok: Etiska dilemman i vård och omvårdnad. Hur skulle du ha gjort? Anna Jansson och Agneta Blom, Gothia förlag. Bok tips Hemmets vårdetik. Om vård av äldre i livets slutskede. Gunilla Silfverberg(red) 2007.Studentlitteratur. Etikboken. Lars sandman, Sofia Kjellström Studentlitteratur. (kapitel 12) ett fall och sex teorier. M.fl. Maria Bengtsson. Ulla Lundström Palliativ vård kapitel 5 beskriver bra etiska teorier och principer som kan ligga till grund för diskussion av etiska fall.

Nu upplever vårdpersonalen att Johan har förändrats. Han är nu mer tyngd och avskärmad. Hur stöttar vården Johan? Hur stöttas föräldrarna?

4 Referenslista Cronlund, K. (2011). Etik och människans livsvillkor. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning. Reginala cancercentrum i samverkan.(2012)nationellt vårdprogram för palliativ vård stockholm:regionalt cancercentrum i samverkan. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bengtsson,M. Lundström,U. (2015)Palliativ vård. (1. uppl.)malmö: Gleerups utbildning AB

stockholm:regionalt cancercentrum i samverkan. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013).

Relevanta dokument

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,