PEDAGOGENS KOMPETENSER

Transkript

1 UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens Förändrings- och utvecklingskompetens Etisk kompetens VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG Förskolan och det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Vad betyder detta för eleven, läraren, skolan och samhället? Mänskliga rättigheter vad omfattar det? Yttrandefrihet Tankefrihet Lika värde Solidaritet FN konventionen om barns rättigheter vad omfattar det? Avgörande är att alltid utgå ifrån barnets bästa. Barns rätt till egen identitet. Barns rätt till att få sina kulturella, fysiska, och sociala behov tillfredsställda. Barns rätt till trygghet och försvar mot faror och övergrepp. 1

2 Vad är ett barn? Ni kan ge dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar. Ni kan hysa deras kroppar, men inte deras själar, ty deras själar bor i morgondagens hus som ni inte kan besöka, inte ens i era drömmar. Ni kan sträva att efterlikna dem, men sök inte göra dem lika er. Ty livet vänder inte åter och dröjer inte vid gårdagen. (Gibran, 1997) VAD ÄR ETIK? VAD ÄR MORAL? VAD ÄR ETISKT VÄRDE? VAD ÄR DET ATT LEVA, ERFARA, OCH LÄRA ETISKT? MEDBORGARSKAP OCH GEMENSKAP DET VANLIGA OCH DET NORMALA Uppför dig som folk! Så gör man inte! En norm är de vanliga förväntningar vi har till varandra, eller de signaler vi sänder till varandra för att uppföra oss eller vara på ett bestämt sätt. Alltså det vi tycker är normalt. Det normativa handlar alltså om det vi bör och skall, i motsats till det deskriptiva som handlar om hur vi är. Det vanliga och normala är först och främst en appell om att göra som alla de andra. 2

3 Både ordet etik och moral har rötter i ordet vana. Ethos på gammalgrekiska och mos på latin betyder vana. Från de respektive adjektiven ethice och moralis har vi fått orden etik och moral Etik är moralens teori, hävdar vissa moralfilosofer. Det gemensamma är att båda handlar om normativa signaler människor emellan vad vi bör eller inte bör. ETIK = MORALENS TEORI Etik är de normer för handling, beteende och förhållningsätt, som vi anser riktiga eller goda utifrån en reflektion eller en värdering som är gjord på grund av etiskt värde. Moral är de normer och värderingar som folk i allmänhet finner vanliga och acceptabla i en given kultur. Etik handlar om teori Moral handlar om praxis. FORSKNING OM BARNS OCH UNGDOMARS MORAL Olika perspektiv: Å ena sidan kan moral definieras som något inneboende och universellt. Å andra sidan är moral relativ i förhållande till kultur, situation och samhälle. Den kognitiva traditionen: En tradition representeras av bland andra psykologerna Jean Piaget (1960) och Lawrence Kohlberg (1976), som båda betraktar moral som universell. Deras utgångspunkt är att människans kognitiva förmåga avgör dess moral. Forskarna hävdar att människans förmåga till moral utvecklas med dess ålder och tänkande. Den kognitiva traditionen har numera starkare fokus på att moral handlar om andras välbefinnande (Altruisme). 3

4 Den emotionella traditionen Baserar sin forskning på tanken om att känslor är avgörande i moralisk utveckling, och att moraliska principer har sitt utsprung i människans känslomässiga erfarenheter. Psykologen Martin Hoffman (2000) bland andra har utvecklat en teori om empati, en teori om att empati är en förutsättning för moralisk handling. Empati är att leva sig in i och dela en annan människas känslor. Människans empatiska förmåga utvecklas parallellt med dess fömåga till att förstå andra människor som separata subjekt. Den kulturella traditionen: Består av två olika traditioner. Å ena sidan betonas den övergripande kulturen som det mest avgörande inflytandet på människans moral. Det betyder att forskarna lägger vikt vid omgivningen och den övergripande kulturen (ofta i termer av etnicitet) som den mest avgörande komponenten när man studerar människans moral. På detta sätt ges enskilda tolkninger underordnad roll i moralförståelse. Å andra sidan framhålles den interaktiva kulturella traditionen om att relationer mellan subjektiva, kontextuella och kulturella aspekter utgör grunden för mänsklig moral. Detta interaktiva perspektiv menar att människan är aktiv med att tolka och skapa innehållet i moralens fråga. Människans skapande av mening ges en central roll för dess moral. OLIKA ETISKA MODELLER OCH PERSPEKTIV Normativ etik: Föreskriver vad som skall till för att en handling skall vara god. Söker att komma fram till goda alternativ, eller välja mellan olika goda alternativ. Man väger olika etiska krav mot vilka konsekvenser handlingen får. Närhetsetik: Sätter jag du - förhållandet i centrum, tillsammans med normativa perspektiv. Pliktetik: Baserar sig på vad man bör göra, mot bakgrund av bestämda påbud eller förbud. Diskursetik: Genom samtal får man fram de bästa argumenten, och enas om gemensamma och förnuftsbaserade normer och regler. Konsekvensetik: En etisk modell där handlingen värderas utifrån de samlade konsekvenserna som handlingen får. Dygdsetik: Ett personlig förhållningssätt, som kommer till uttryck i ett bestämt sätt att vara på. 4

5 Två händelser på en skola i en stad i Norge År 1980: Arne i klass 9A lyckas komma in i garderoben till flickorna. Där får han se sin klasskamrat Anne helt naken. Han springer ut till de andra eleverna och beskriver i detalj vad han har sett. Anne blir illa berörd av detta. År 2005: Arne i klass 9A lyckas komma in i garderoben till flickorna. Där får han se sin klasskamrat Anne helt naken. Med sin mobil tar han en bild av henne, springer hem och lägger ut den på nätet. Anne blir illa berörd av detta. Diskutera likheter och skillnader mellan dessa två situationer. Barn behöver Barn behöver synliga vuxna som ger ärligt uttryck för hållning och gränser, så de vet var de har dig. Dessa mänskliga relationer är fantastiskt viktiga: En hand att hålla i, två ögon att möta, en gemensam kunskap om att vi två stödjer varandra. (Per Schultz Jørgensen, 2001) PRAKTIK PÅVERKAS AV VÅRA FÖRHÅLLNINGSSÄTT HANDLING REFLEKTION FÖRHÅLLNINGSSÄTT NORMER VÄRDERINGAR 5

6 Moral och etik inom sociala medier - en case Anne arbetar i en förskola i en liten stad i Norge. Hon gillar sitt arbete som förskolelärare. Hon arbetar i en barngrupp med barn i åldern två till tre år. På sin fritid gillar Anne att surfa på Facebook. Där har hon en egen grupp, som hon kallar Vi som gillar att arbeta i förskolan. Här skriver hon om små och stora ting, som hon har varit med om i förskolan. Hon skriver oftast små fina berättelser om barnen hon är tillsammans med dagligen i förskolan. I lärarutbildningen har hon lärt mycket om sekretess. Hon visar aldrig foton av barnen på Facebook, och hon har alltid andra namn på barnen. Oscar heter en pojke på två år, som Anne har ansvar för i förskolan. Hon gillar honom, och skriver mycket om honom på sin Facebooksida. Där heter han Jonas. En dag kommer Oscars pappa för att ta Oscar med sig hem på eftermiddagen. Innan han går berättar han för Anne, att hans kollega på jobbet hade varit inom hennes Facebook och läst hennes berättelser om barnen i förskolan. Han kunde utan problem läsa ur texten vem som var Oscar. Nu vill Oscars pappa att Anne inte mer berättar om hans son på Facebook. Anne blev ledsen för detta, och kände sig dum. Nu behöver hon goda råd hur hon skall och bör bete sig på sin Facebooksida. Har ni några råd att ge henne? Send gjerne dine råd till: torgeir.alvestad@ped.gu.se Vad handlar etisk kompetens om i pedagogens vardag? Social känslighet. En persons förmåga att se och fånga upp andras behov. Pedagogisk kunskap. Pedagogik är en normativ diciplin, och etik är en del av diciplinen. Yrkesrelaterat förhållningssätt. Hur vi handlar, och varför. Yrkesetisk motivation och hållning är beroende av pedagogens inställning till sitt arbete, och till sin personlighet. Vad handlar etisk kompetens om i pedagogens vardag? Yrkesetiskt tänkande. Kunskap och medvetande om de etiska kraven och det ansvar som är bundet till lärarens yrkesutövning. Förmåga till moraliskt tänkande och värdering. Yrkesetiskt språkbruk formar och leder vårt sätt att se på världen. Har pedagogen ett tillräckligt bra språk, som kan skapa insikt och förståelse av yrkesetiska problemställningar? 6

7 Etiska och moraliska utmaningar Världen har blivit mindre Geografisk förflyttning och en ökad internationalisering har medfört att det svenska samhället är långt mer sammansatt än tidigare. Det finns därför många sätt att vara svensk på. Globaliseringsprocessen har medfört att det svenska samhället har blivit mer mångsidigt, och att internationella impulser får ingång. Det betyder bland annat att läraren måste förhålla sig till barn och unga som talar olika språk och representerar en mångfald i form av identiteter, kulturer och religioner. Miljöutmaningar I dagens samhälle blir vi dagligen konfronterade med nyheter i media som fokuserar på klimatkrisen och klimatutmaningar, som världsamfundet forsöker att samarbeta om. Eftersom Läroplanen för skola och förskola påbjuder bäraktig utveckling, kommer detta också att angå oss som lärare. I begreppet bäraktig utveckling ligger centrala moment såsom fattigdoms- och miljöproblem, två ämnen som förutsätts vara en del av det etiska och moraliska innehållet i förskola och skola. 7