Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård"

Transkript

1 Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha Linnarsson

2 Sammanfattning Hjärtsviktsprojektet Medicin SU/Mölndal har som målsättning att ge kvalitativ bra vård till de svårt sjuka hjärtsviktspatienterna. Syftet är att skapa en tydlig kommunikation inom sjukvårdsorganisationerna. Patienterna bör få en bra information om sin sjukdom vilket ger dem möjlighet att både kontrollera och styra sin behandling och egenvård och därmed känna sig trygga i sin vardag. Det är viktigt att sjukvårdspersonal inom olika organisationer ger likvärdig information till patienten. Projektet innefattar samarbete mellan läkare och sjuksköterskor på Medicin Mölndal, Mölndals kommun och primärvård. Enkäter till patienter och sjuksköterskor inom nämnda organisationer har gjorts i två omgångar och utbildningsinsatser i form av föreläsningar har getts. Vi har inte kunnat påvisa några tydliga resultat men kan se en minskning av antal vårdtillfällen på Medicin Mölndal med ca 10 % under de halvår som vi jämfört. 82 % av sjuksköterskorna inom vård och omsorg anser sig ha fått förändrade kunskaper efter utbildningsinsatsen. Patienterna känner sig nöjda med bemötandet inom samtliga tre organisationer och upplever att de ha ganska lätt att komma i kontakt med den sjuksköterska de söker. Ca 60 % anser att de fått den information de behöver om sin sjukdom och dess behandling. Efterföljande frågor visar dock att kunskap om ex. varför de bör väga sig och hur de ska ta sin medicin är olika. Ett problem idag är att hjärtsviktspatienten är lite anonym i primärvården och därför finns risk för underbehandling. Här finns alltså mer att göra.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 1 Frågeställning... 2 Förväntad betydelse... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Diskussion:... 4 Referenslista... 5 Bilagor

4 Inledning/Bakgrund Hjärtsvikt kan definieras som en oförmåga hos hjärtat att med normala fyllnadstryck och med normal neurohormonell balans upprätthålla en minutvolym som är tillräcklig för att tillfredsställa vävnadernas krav på blodförsörjning. Det bör betraktas som ett komplex av flera symtom, vilka alltid beror på någon annan bakomliggande sjukdom. Oavsett bakomliggande sjukdom är ofta symtomen desamma. Vanliga symtom är andfåddhet, benödem och trötthet. Hjärtsviktens svårighetsgrad indelas i fyra klasser enligt NYHA (New York Heart Association). (1,2). NYHA 1 hjärtsjukdom utan symtom NYHA 2 lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid fysisk aktivitet av mer uttalad grad. NYHA 3 NYHA 4 medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt måttlig fysisk aktivitet. Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Ökande symtom vid minsta ansträngning. Patienten är ofta bunden till säng eller stol. De vanligaste orsakerna till kronisk hjärtsvikt är kranskärlssjukdom och hypertoni. Hjärtsvikt är vanligast förekommande hos äldre och förekomsten i befolkningen uppskattas till 2-3 %. Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Vid lindrig hjärtsvikt är dödligheten 5-10 % per år. Dödligheten bland de sjukaste patienterna uppskattas till minst % per år, dvs. jämförbar med de allvarligaste cancerformerna. Livskvalitetsnedsättningen vid kronisk hjärtsvikt är större än vid andra kroniska sjukdomar. 20 % av alla inläggningar och 30 % av vårddagarna på invärtesmedicinska avdelningar beror på hjärtsvikt. Kostnaden för hjärtsviktsjukvården uppskattas till minst 200 miljoner kronor/miljon invånare/år (3). Modern hjärtsviktsbehandling omfattar både icke-farmakologisk- och farmakologisk behandling. Dessutom finns i speciella fall möjlighet att med tekniska hjälpmedel, t.ex. pacemaker, intensifiera behandlingen. Icke-farmakologisk behandling handlar mycket om omvårdnadsaspekter, råd angående motion, vätska, nutrition, egenbehandlingar m.m. Den farmakologiska behandlingen omfattar en grupp läkemedel, bl.a. ACE-hämmare och betablockerare och som visat betydande vinster vad gäller morbiditet och mortalitet. Sviktmottagningen på Medicinmottagningen SU/Mölndal startade som ett projekt Projektmålen som då var aktuella var, att med förbättrad patientinformation och utökad poliklinisk inställning med ACE-hämmare öka kvaliteten i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. Delmål var förbättrad livskvalitet, minskad sjukfrånvaro, minskad konsumtion av slutenvård och förlängd överlevnad. Utvärdering av projektet visar klart på minskat antal vårdtillfällen och vårddagar. Patienterna ansåg att mottagningen var tillgänglig och lätt att komma till. De hade fått gott om tid och svar på sina frågor. När CVU, Centrum för verksamhetsutveckling, efterhörde utvecklingsprojekt såg vi en möjlighet att ta nästa steg. Problem: Vi önskade att gå vidare och se om det går att ytterligare förbättra för hjärtsviktspatienten. Hjärtsviktspatienter som sjukhusvårdas och tillhör NYHA-klassificering III IV är svårt sjuka med behov av täta kontakter med kompetent personal. För de sjukaste patienterna kan det vara alltför ansträngande och ibland omöjligt att ta sig till sjukhus för kontroll av sin hjärtsvikt. Det finns ett stort behov av stöd i deras närmiljö. Dessa patienter följs upp antingen av medicin- 1

5 kliniken och/eller hos distriktsläkare/sjuksköterska i kommun och primärvård. Brister i kommunikationen mellan sjukhuset och kommunen/primärvården och bristande medvetenhet om denna patientkategori tror vi är en av anledningarna till att dessa patienter inte får optimalt omhändertagande. Risk finns att detta resulterar i fler återinläggningar pga. försämring i hjärtsvikten. Vi anser det är försämrad livskvalitet, att behöva tillbringa mer tid på sjukhus än nödvändigt Syftet med projektet är att förbättra kommunikationen om hjärtsviktspatienten mellan Medicin SU/Mölndal och Mölndals kommun och primärvård Målet är att skapa möjlighet för en ökad trygghet och livskvalitet för den svårt sjuke hjärtsviktspatienten. Under projektets gång har vi förtydligat målen att gälla: Tydlig kommunikation mellan primärvård, kommun och sjukhus Få trygga patienter Höja/bibehålla livskvalitet hos hjärtsviktspatienten Enhetlig/högre kompetens hos primärvårdens/kommunens personal Införa (S)viktbok Frågeställning Hur fungerar kommunikationen mellan länssjukvård, primärvård och kommuner idag? Vilka förbättringsmöjligheter finns? (ex omvårdnadsepikris även när patienten går till hemmet, förbättrad telefontillgänglighet, samordnad vårdplanering) Vilka möjligheter finns för telefonkontakt med hjärtsviktssjuksköterska i länssjukvården och i primärvård och kommunerna? Finns behov av ökad kunskap bland läkare och sjuksköterskor i primärvård och kommuner? Förväntad betydelse En förbättrad kommunikation ev. i kombination med utbildningstillfällen, skapa en tryggare arbetsmiljö och en ökad kompetens för sjuksköterskor i primärvård och kommun. Patienten förväntas få samma information från sjukvårdspersonal oberoende om informationen ges i länssjukvård, primärvård eller kommun. Detta är en trygghetsfaktor. Sjuksköterskan som träffar patienten i dennes hem ska veta att de kan ringa hjärtsviktssjuksköterskan i länssjukvården för konsultation. Möjlighet till behandling i hemmet ger förbättrad livskvalitet och färre återinläggningar. Förbättrad kunskap om våra olika organisationer. Omfattning/avgränsning Patienter med NYHA III IV som finns inom Mölndals primärvård och kommun. Metod Vi har valt enkäter som metod för att hämta information från personal och patienter. Enkäterna är utskickade anonymt. Enkätutformningen har vi gjort själva. 2

6 Följande har vi gjort: Enkät till primärvård och kommuner i SU/Mölndals upptagningsområde, våren 2003 där vi efterfrågade problem i samband med hjärtsviktpatienten. Format en hjärtsviktsgrupp med komplettering av läkare och sjuksköterskor från Mölndals kommun och primärvård. Enkät till patienter i Mölndals kommuner och primärvård, våren 2004 och Enkät till sjuksköterskor i Mölndal, Partille, Härryda, Öckerös kommun och primärvård våren 2004 och uppföljande enkät till sjuksköterskor i Mölndals kommun och primärvård enkät våren Utbildning i form av föreläsning av kardiolog och hjärtsviktssjuksköterska, till läkare och sjuksköterskor inom Mölndals kommun och primärvård, totalt 61 personer. Införande av (S)viktbok på Medicinavdelningar Mölndal. Sviktombud på vårdavdelningarna har bl.a. informerat kollegor om förbättringar i dokumentation vid utskrivning. Revidering av Patientinformation om hjärtsvikt Vårdtidsstatistik har tagits fram. Patientunderlaget till enkäterna fick vi från primärvården i Mölndal. De tog fram patienterna utifrån diagnosnr I 50,0, I 50,1 och I 50,9. Vi skickade sedan enkäterna till vårdcentralerna som namnade och adresserade breven. Svaren kom därmed anonymt oss tillhanda. I första omgången försökte distriktsläkarna göra klassificering enligt NYHA och särskilja dem med NYHA-klass III-IV. Den andra omgången fungerade inte detta utan då lade vi till en fråga där patienterna själva besvarade vad de orkade med vardagen, och har sedan använt detta som klassificering. (S)viktboken är ett hjälpmedel som vi tagit fram och som är tänkt att användas av patient och sjuksköterska/läkare i kommunikationen med patienten. Patienten dokumenterar sin vikt, eventuell andfåddhet, bensvullnad och vätskeintag samt noterar ev. extra diuretikaintag. Diskussion kring egenvård kan sedan utgå från dessa anteckningar. (S)viktboken lämnas från vårdavdelningen vid hemgång eller introduceras av primärvården. Revidering av omvårdnadsprogrammet för hjärtsvikt SU/Mölndal var planerad, men övergripande inom SU har nytt hjärtsviktsprogram tagits fram. Omvårdnadsdelen i det programmet har hjärtsviktsjuksköterska från Medicin Mölndal varit delaktig i att ta fram. Resultat Enkäterna till patienter: År 2004 skickades 41 st. och 28 svarade (68 %) År 2005 skickades 219 st. och 130 svarade (59 %). 58 av dessa besvarade frågan hur vill du beskriva din vardagliga funktion motsvarande NYHA klass III IV. Utifrån dessa 58 har vi sedan gjort jämförelse med enkäten från Enkäter till personalen: År 2004 skickades 163 enkäter och 54 svarade (33 %). Av dessa 33 inom Vård och omsorg (kommun) och 21 inom Primärvård År 2005 skickades 58 enkäter och 28 svarade (48 %). Av dessa 11 inom Vård och omsorg och 17 inom Primärvård 3

7 Enkäterna visar inte att informationen till patienterna har förändrats mellan enkättillfällena. Patienterna känner sig nöjda med bemötandet inom samtliga tre organisationer och upplever att de ha ganska lätt att komma i kontakt med den sjuksköterska de söker. Ca 60 % anser att de fått den information de behöver om sin sjukdom och dess behandling. 62 % anser även att deras anhöriga/närstående blivit informerade. 65 % har inte fått skriftlig information om sjukdomen. 62 % år 2004 och 72 % år 2005 vet vart de ska vända sig om de blir sämre i sin hjärtsvikt. Ca 68 % är säkra på hur de ska använda sina mediciner mot hjärtsvikt. Knappt hälften av patienterna vet varför det är viktigt att väga sig regelbundet. Sjuksköterskorna på hjärtsviktsmottagningen på sjukhuset upplever att kontakten mot primärvård och kommun fungerar bättre nu än tidigare. Till hjärtsviktsföreläsningen kom 18 från primärvården och 39 från vård och omsorg. Många har i enkäterna år 2005 sagt att föreläsningen var givande men resultatet pekar inte på att kunskaperna har spridits mellan sjuksköterskor. Flera hänvisar i enkäten också till att de inte var på föreläsningen. 82 % av sjuksköterskorna inom vård och omsorg anser sig ha fått förändrade kunskaper efter utbildningsinsatsen. Det framkommer att det saknas rutiner för kontroll av vikt och ev. bensvullnad. Mer än 80 % känner sig trygga i kontakten med patienterna. Sjuksköterskorna anser att det nu är något vanligare med vid behovs-ordination på diuretika till patienterna i hemmet. (55 % 2005 mot 33% 2004) Sviktombud på avdelningarna på Medicin Mölndal har vi haft i några år. Genom dessa har vi påtalat behov av att omvårdnadsepikrisen innehåller rätt uppgifter. Omvårdnadsepikriser från avdelningarna kommer ut till sjuksköterskorna i vård och omsorg, däremot kan det saknas medicinlistor och vid behovsordination på diuretika. Ombuden har också introducerat (S)viktboken på avdelningarna. Vi har inte följt upp hur den används i vård och omsorg och primärvård. Vårdstatistik: Antal vårdtillfällen visar en minskning på 10 % då vi jämfört jan-juni 2003 och jan juni Det är 28 st. färre sjukhusvårdade patienter. Material är för litet för att kunna dra säkra slutsatser utifrån. Diskussion: När vi påbörjade samtalen med primärvårdsläkarna ansåg de att det inte fanns så många hjärtsviktspatienter. När vi skulle få hjälp med att ta fram antal till enkäterna visade det sig att det finns många hjärtsviktspatienter i primärvården. Detta bekräftade vad vi anande. En orsak till att hjärtsvikten inte syns anser primärvårdsläkarna är att patienterna ofta är multipelsjuka och då ses inte hjärtsvikten specifikt. Detta är alarmerande då en icke optimalt behandlad hjärtsvikt får förödande konsekvenser för individen. När patientenkäterna skickats ut resulterade det i ett antal telefonsamtal till projektledaren. Det visar sig att flera patienter inte är informerade om att de har hjärtsvikt. I första enkätomgången var det inte så många som ringde då enkäten skickades till dem som var NYHA-III-IV klassificerade. I andra omgången då patientmaterialet inte var klassificerat enligt NYHA var det många som ringde och inte förstod varför de fått en enkät. Vi tycker det är märkligt att det sätts en hjärtsviktsdiagnos men att inte patienten informeras. 4

8 Primärvårdsläkarna har påtalat problem med långa väntetider för att diagnostisera hjärtsvikt med UCG (ultracardiografi). Medicinkliniken arbetar nu aktivt med att minska köerna och hoppas inom snar framtid se resultat av detta. Bland nyheterna är att blodprovet BNP (brain natriuretic peptide) nu är accepterat som ett användbart instrument inom hjärtsviktsdiagnostik. Provet är användbart framför allt inom primärvården för att underlätta hjärtsviktsdiagnostik. Flera sjuksköterskor har i enkätsvaren skrivit att det vore önskvärt med hjärtsvikt-sjuksköterska i primärvården. Vi tror att detta vore bra för patientgruppen som då skulle kunna få ett bättre omhändertagande omvårdnadsmässigt och medicinskt få hjälp att optimera den farmakologiska behandlingen. Läkare och sjuksköterskor i hjärtsviktsgruppen påtalade att det i epikris/omvårdnadsepikris ofta saknas vikt liksom aktuellt blodtryck och puls. Detta har vi lyft fram till läkare och sjuksköterskor på Medicin Mölndal. Vi ser även fram emot ett bättre samarbete framöver då det finns krav från beställarna att specialister ska samarbeta med primärvården Utbildningen var uppskattad enligt utvärdering. Vi tror att det är viktigt att regelbundet återkomma med liknande utbildningsinsatser i vårt samarbete med kommun/primärvård. Vid behovsordination av diuretika har blivit lite mer vanligt och detta måste läkarna fortsätta att tänka på inför hemgång och inom primärvård/kommun. Resultaten av projektet kunde säkert ha blivit något bättre om vi haft någon ansvarig för resultatet med, även från kommun och primärvård. Nu valde vi att använda primärvård/kommun mer som samtalspartner. Därför har inte utvecklingsarbete skett i kommun/primärvård kopplat till detta arbete. De förbättringsmöjligheter som framkom i enkäterna som gäller rutiner, riktlinjer med mera har ingen känt ansvar för att ta tag i. Referenslista 1. Persson S. Kardiologi, hjärtsjukdom hos vuxna. Lund Studentlitteratur Andersson B. När hjärtat sviker Information från Läkemedelsverket, Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion 2000;11(3):3-7 Bilagor 1. (S)viktbok 5

9 6

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. 48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Med egenvård menas medicinering eller annan medicinsk åtgärd som utförs av icke medicinskt utbildad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är

Läs mer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus Svante Lifvergren, kvalitetschef Skaraborgs sjukhus (SkaS) Antal döda i olika åldrar i Sverige Complete care: Lifecycle care +

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv. Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer