Konsten att hitta balans i tillvaron
|
|
- Alexandra Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om hur det kan vara för kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt började jag forska på området. Med ett intresse för att förstå sjukdomen utifrån ett patientperspektiv blev det tydligt hur kvinnor med hjärtinfarkt var i beroendeställning till sjukvården, både för sin överlevnad och om de skulle insjukna på nytt och behöva söka vård. Hjärtinfarkten medförde en utsatthet som påverkade kvinnornas liv i stort och deras hälsa, ibland under mycket lång tid. I min avhandling har jag visat vilken betydelse sjukdomen kan få för kvinnornas liv, och hur viktigt det är att vårdpersonalen kan se till patientens situation för att kunna ge en god vård. I intervjuerna framkommer att sjukdomen kan vara så mycket mer än det som vårdpersonalen vanligen läser om i den medicinska litteraturen. Frågor om hälsa och välmående berör ofta andra aspekter än rent fysiologiska, vilka inte har uppmärksammats på samma sätt som de mer medicinska. Att vara den som drabbas kan väcka frågor om livet och döden, något inte alla talar öppet om. De känslor och upplevelser som kom fram i intervjuerna berördes sällan i möten med sjukvården. Där gavs inte plats för känslomässiga eller existentiella frågor. Stödsamtal på individnivå behövs i den uppföljan- de vården. Samtalen skulle kunna ge kvinnorna hjälp att ta tag i sin hälsa, samtidigt som de också skulle kunna lindra patienternas oro i sjukdomens efterförlopp. Forskarutbildningen har varit en spännande och utvecklande tid i mitt liv. Jag ser det som en stor förmån att ha fått jobba och fördjupa mig i frågor jag blivit intresserad av i mitt arbete som sjuksköterska. Jag har fått jobba med forskningsfrågor som engagerat mig och varit stimulerande, samtidigt som det stundtals har varit både krävande och svårt. Nu i efterhand, när avhandlingen har blivit godkänd, är det mest roligt. Men så har det inte varit hela tiden. Under avhandlingsarbetet har jag också gjort ett kortare uppehåll för att föda barn, och på hemmaplan har jag haft ett ovärderligt stöd från familjen. Främst har de dragit ned mig på jorden och hindrat mig från att försjunka alltför djupt i min forskning. Dygnet har inte mer än 24 timmar, och tiden har jag fått fördela därefter, och försöka hinna med både forskning och familjen. Det är inte alltid lätt att kombinera ett avhandlingsarbete med ett aktivt familjeliv, med allt från barn och olika aktiviteter till att hinna med sommarstugan och den egna hälsan. Det om något är också en utmaning. 24 Omvårdaren 2 / 2009
2 Kvinnors hjärtinfarkt en osäker resa mot hälsa Resultaten i Annelie Johansson Sundlers avhandling visar att kvinnorna kan ha svårt att få vårdpersonalen att ta deras erfarenheter och symtom på allvar. I möten med sjukvården finns en utsatthet och ett beroende. Att vara kvinna tycks öka denna utsatthet. Omvårdaren 2 /
3 I min avhandling finns fyra kvalitativa studier. Det finns forskare som är kritiska till humanvetenskaplig forskning. Inom vårdvetenskapen är det en forskningstradition som börjar bli allt vanligare, även om många sjuksköterskor också gör kvantitativ forskning. Tre av studierna i avhandlingen bygger på datamaterial från kvalitativa intervjuer med olika kvinnor i åldrarna år. Gemensamt är att de alla har drabbats av hjärtinfarkt, även om vinklingarna för intervjuerna skiljer sig åt mellan studierna. Avhandlingen börjar med en studie om hur kvinnorna upplever sig delaktiga i vården och sin hälsa direkt efter att de drabbats av sjukdomen. Här intervjuades kvinnorna ganska snart efter att de kommit hem efter att ha vårdats på sjukhus för en hjärtinfarkt. Det var viktigt att det hade gått en liten tid efter sjukhusvistelsen, så att kvinnorna hade fått smälta det inträffade och börjat reflektera. Därpå kommer en studie om hur livet i ett lite längre perspektiv påverkas av sjukdomen. För den studien kontaktade jag en patientförening och fick på så sätt hjälp med att komma i kontakt med kvinnor som levt en längre tid med sjukdomen. Det var också ett sätt att komma ifrån sjukhusperspektivet, och på ett naturligare sätt komma närmre de drabbade kvinnor- Under flera år arbetade jag på en hjärtavdelning där det både fanns en hjärtintensiv och eftervård för patienter som hade haft hjärtinfarkt. Innan jag började på hjärtavdelningen hade jag också arbetat ett knappt år med hjärt- och lungtransplanterade patienter vid ett annat sjukhus. Som sjuksköterska hade jag mött många patienter och deras anhöriga, i allt från korta och snabba vårdmöten med akuta ingripanden till längre kontakter och ibland långa nattsamtal av oro och livsfunderingar. I vården väcktes mitt intresse för etiska och existentiella utmaningar, något som med stor sannolikhet bidrog till att jag i början på 2003 sökte forskarutbildningen i vårdvetenskap vid Växjö universitet. Här fanns en forskarutbildning i vårdvetenskap och för att bli antagen var det ett krav att ha ett forskningsprojekt med ett tydligt patientperspektiv. Patientperspektivet är en viktig utgångspunkt för god vård. Det handlar om att se till och försöka förstå patientens perspektiv. För en god vård behövs kunskaper om hälsa och sjukdom utifrån de drabbades perspektiv, och det är här som vårdvetenskapen är värdefull och behövs. Hur ska vi kunna hjälpa människor att må bra och ta hand om sin hälsa, om vi inte lyssnar till hur deras livssituation ser ut? I intervjuerna märkte jag att jag genom att lyssna på kvinnornas upplevelser kunde se vad de behövde hjälp med, det var inte alltid det jag som sjuksköterska hade trott att patienterna behövde information om som de själva var hjälpta av. Många gånger berättar kvinnorna om att de får mer information än de kan använda sig av, samtidigt som det inte finns någon som verkligen frågar efter hur de mår. Nu vet jag att det kan vara minst lika viktigt att lyssna och att fråga hur kvinnorna mår eller hur vardagen fungerar, som att ge information. En strategi som skulle kunna hjälpa kvinnorna att ta ansvar för sin hälsa är att reflektera. Att få sätta ord på sina upplevelser upptäckte jag kunde hjälpa kvinnorna att bringa lugn i sitt inre kaos och att bättre förstå och hantera det inträffade. Då behövs både hjälp på vägen och någon som ställer rätt frågor. Hjärtinfarkten blir en viktig händelse för de drabbade kvinnorna. På olika sätt påverkas och begränsas vardagen av sjukdomen. Kvinnorna berättade för mig att det var först när de kom hem till vardagen och sin vanliga livssituation som de började förstå vad sjukdomen innebär. Det var också hemma som de först märkte av de hinder och begränsningar som följde på hjärtinfarkten. I en av intervjuerna beskriver en kvinna hur hon kände sig som Bambi på hal is första tiden efter att hon kommit hem från sjukhuset. Hon kände sig osäker och stapplande när hon på egen hand skulle försöka förstå det som hänt och sin kropp. Vad kunde hon göra? Vad klarade hennes kropp av? Det finns många frågor som kvinnorna ställer sig efter att de kommit hem. Gränserna för vad kroppen klarar av upplevs som sköra och allt annat än självklara. Samtidigt har många svårt att förstå och sätta ord på det de känner och tänker. När kvinnorna går hem från sjukhuset får de många gånger höra att de nu är friska, att sjukdomen är botad och att de kan gå hem och leva som vanligt, men kanske ta det lite försiktigt de första veckorna. Väl hemma upplevs inget längre som vanligt, och mycket är annorlunda. Det är svårt att förstå och tolka kroppens signaler, eller att veta vad kroppen klarar av. På olika sätt berättar kvinnorna om den osäkerhet hjärtinfarkten skapar. I intervjuerna framkommer olika skildringar av hur hjärtinfarkten inskränker vardagen. Det kan vara svårt att gå vidare i livet med den påtagliga osäkerhet som sjukdomen medför. Kroppen och livet är inte längre något självklart. Det kan handla om rädsla för att göra upp planer för framtiden eller att inte veta hur morgondagen ser ut. Det blir påtagligt att det inte finns några garantier för att överleva tills imorgon. Det väcker en rädsla att inte veta när eller om en ny hjärtinfarkt kan inträffa. En av de intervjuade kvinnorna menar att hennes kropp har blivit som en tickande bomb och att hjärtinfarkten har fått henne att bli livrädd för sin kropp som hon inte längre vågar lita på. Hon vet aldrig om eller när den kan bli sjuk, eller kanske rent av slutar att fungera och dör. Det enda hon är säker på är att det kan gå fort, utan förvarning, för det har hon redan erfarit. De existentiella bryderierna är många. De flesta funderar aldrig på sin kropp medan den fungerar. Det visar sig inte minst för de hjärtinfarktdrabbade kvinnorna, och först efter att man har blivit sjuk blir det uppenbart hur viktig kroppen är och hur skört livet kan vara. Det är en visdom som det kan vara svårt att leva med. 26 Omvårdaren 2 / 2009
4 nas naturliga och vardagliga livssituation. Den sista av de tre intervjustudierna beskriver vilken betydelse nära relationer och sexualitet har för kvinnornas hälsa. I avhandlingen finns också en fjärde teoretisk studie. Tillsammans ger alla studierna både en bredd och ett djup i beskrivningen av kvinnors liv efter en hjärtinfarkt. Gemensamt för studierna är den vetenskapliga utgångspunkten i livsvärlden. Det är inte konstigare än det låter, och handlar om att forskningen utgår från de drabbades vardagliga livssituation, det vill säga den värld vi människor hela tiden finns i. Det går fort inom sjukvården idag, den som drabbats av hjärtinfarkt ligger inte många dagar på sjukhus. Sjukdomen kan komma som en chock, och det är mycket som ska ske under vårdtiden. Hjärtinfarkten är en livsstilssjukdom, och patienterna behöver både hjälp och information för att kunna förhindra kranskärlssjukdomens utveckling. Kvinnorna har fått mycket information och råd om hur de ska leva. Om inte råden följs kan vi tycka att patienterna är olydiga. Men det är inte så enkelt. Istället måste vi fråga oss hur vi kan hjälpa patienterna. Jag har funnit att vi måste bli bättre på att lyssna till patienterna, för att kunna förmedla den expertkunskap vi sjuksköterskor har om sjukdomar och hälsa. I slutändan är det patienten själv som måste bli delaktig för att kunna ta ansvar för sin hälsa. Reflektionerna lade grunden för mitt forskningsämne, och det krävdes en vetenskaplig ansats och metod som gav utrymme för att ge svar på frågorna. Det var vid den vårdvetenskapliga forskarutbildningen i Växjö som jag kom i kontakt med professor Karin Dahlberg som under många år utvecklat en forskningsansats med grund i den fenomenologiska filosofin. Den reflekterande livsvärldsansatsen som beskrivits av Dahlberg lämpade sig väl för mina vårdvetenskapliga forskningsfrågor. Under min forskning har jag fått utveckla mina kunskaper om intervjuteknik. Jag har blivit medveten om hur jag som intervjuare ställer frågor och Omvårdaren 2 / 2009 hur viktigt det är att rikta dem på rätt sätt, att lyssna till svaren och inte styra intervjuerna. Min forskning utgår från vår livsvärld, och för mig har det varit viktigt att fråga och prata med dem de berör. Det handlar om att gå på djupet i berättelser från vardagslivet och verkliga händelser. Det är spännande att upptäcka de svar som ibland fås, och som inte alltid är vad man förväntar sig. Jag har både förundrats över de svar jag fått och blivit besviken på mig själv som sjuksköterska när jag fått berättat för mig om hur kvinnorna känt sig kränkta och överkörda, av missförstånd som jag är övertygad om att inga vårdare gjort med avsikt. Resultaten i avhandlingen visar att kvinnorna kan ha svårt att få vårdpersonalen att ta deras erfarenheter och symtom på allvar. I möten med sjuk27
5 vården finns en utsatthet och ett beroende. Att vara kvinna tycks öka denna utsatthet. Exempel finns i berättelsen om Ann i avhandlingen. För att konkretisera resultaten har jag valt att skapa en fiktiv person, det vill säga Ann, och att göra en berättelse som bygger på mönster och konkret upplevda situationer från intervjuerna. I intervjuerna finns olika berättelser om hur kvinnorna har svårt att göra sina röster hörda eller att bli lyssnade till, och det förekommer till och med att deras erfarenheter eller symtom ifrågasätts. Kvinnorna blir inte alltid tagna på allvar. De menar att en man i en liknande situation aldrig skulle bli behandlad som kvinnorna blivit. Kunskaper om vad som är lika eller vad som skiljer sig åt mellan könen behövs inom vården. Föreställningar om vad som är kvinnligt eller manligt är inte utan betydelse. Det har betydelse för hur vi möter och vårdar olika patienter. Både min avhandling och andra studier visar att könsstereotypa föreställningar hos vårdpersonalen påverkar de hjärtinfarktdrabbade kvinnornas vård. Även om skillnader mellan könen inte är något helt nytt, är det ändå anmärkningsvärt att könsstereotypa föreställningar så tydligt framträder i kvinnornas kontakter med sjukvården, och att de mönstren har en så negativ påverkan på vård och bemötande. Det är förvånande att det inte förändrats till det bättre i dagens sjukvård. Vi måste se mer till individen i vården och bli mer medvetna om de könsstereotyper som finns. Jag skulle önska att min avhandling kunde leda till att vårdpersonal fick mer handledning och att den kan leda till en diskussion om bemötande, värderingar och människosyn i dagliga möten med patienter. Både vårdpersonal och forskare behöver vara vaksamma inför individers skiftande behov och förutsättningar. Oavsett om det är en kvinna eller en man som drabbas av en hjärtinfarkt kan det vara viktigt med en vård som ser till individen, inte könet, går det att läsa i min avhandling. Sjukvårdens möjligheter till helhetsansvar vid olika sjukdomstillstånd kritiseras återkommande i dagspressen. Kritiken kan gälla brister i bemötande eller att patienter inte har fått nödvändig information. Bemötande är ett vanligt område för klagomål från missnöjda patienter som kan ses i sammanställningar från patientnämnderna i olika landsting. I avhandlingen kan jag visa att problemen med bemötande kan vara mer omfattande än så. Vårdens oförmåga att se till helheten leder inte bara till missnöje. Det har också betydelse för hur kvinnorna kan hantera sin hälsa, likväl som det skapar ett onödigt vårdlidande. Vårdpersonalen behöver ökade kunskaper om vilken betydelse vårdande och bemötande har för patienters hälsa och välbefinnande. I sjukvården saknas uttalade strategier för att möta de behov som finns. Det är inte enbart den medicinska behandlingen som är viktig. Även om kvinnorna kan anses vara medicinskt färdigbehandlade och över lag tacksamma för vården när de skrivs ut från sjukhuset, är de inte färdigvårdade: De är dåligt förberedda på de reaktioner och skeden som kommer i sjukdomens efterförlopp. De hjärtinfarktdrabbade kvinnorna, och säkert även många män, behöver vårdande stöd och hjälp på vägen till hälsa och välbefinnande i sjukdomens efterförlopp. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal har mycket att bidra med i den övergång som finns från det att de som drabbats av hjärtinfarkt vårdas innanför sjukhusen väggar till hemgång och till att hälsoprocesser ska ske under eget ansvar. Jag tror också att det behövs mer fokus på välmående och större förståelse för att det inte går att få några absoluta garantier. I sjukvården behöver patienter med hjärtinfarkt mötas av professionella vårdare som tar hänsyn till deras individuella behov och får dem att känna sig delaktiga i sin egen läkeprocess. Text: Annelie Johansson Sundler Illustration: Linn Fleisher Avhandlingen Johansson, A. (2008). Mitt hjärta, mitt liv: kvinnors osäkra resa mot hälsa efter en hjärtinfarkt. Doktorsavhandling, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. 28 Omvårdaren 2 / 2009
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merSlutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet
Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merPlus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merVECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.
VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merYttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merBipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merDet naturliga åldrandet
Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merSveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.
Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid
Läs merRapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merPlocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek
Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merMeningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt
Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merSammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merSäkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Läs merKVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs mer