Fråga, lyssna, var intresserad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga, lyssna, var intresserad"

Transkript

1 Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare: Mimmi Olsson och Ingela Andersson Lättläst version: Catharina Silberman

2 Den här studien har gjorts i ett projekt som hette: Sexualitet och LSS Ett hälsofrämjande förhållningssätt för yrkesverksamma Projektet pågick under 2014 och 2015 i Sociala resursförvaltningen i Malmö stad. 2

3 Innehåll Vad handlar den här rapporten om? Vilka har svarat på frågorna? Varför har vi gjort den här studien? Vad är sexuell hälsa? Hur brukar personalen bemöta de boende när det handlar om sex, relationer och kärlek? 9 Vad personalen tycker spelar stor roll 9 Personalen ser sex som någonting pinsamt som man inte talar om 9 Personalen saknar kunskap 10 Personalen talar mycket om risker 10 Personalen talar sällan om sex 11 När personalen inte vill tala om sex blir man utan stöd Hur ska personalen göra för att ge ett bättre stöd till de boende? 13 Personalen ska ta upp sex, känslor och relationer 13 Personalen ska ta initiativ till samtal 13 Personalen ska ställa frågor 14 Personalen ska vara lyhörd och tala naturligt 14 Personalen ska ta sig tid 15 Personalen ska vara naturlig 15 Personalen ska visa intresse för den boende så att den boende känner att personalen lyssnar och förstår 16 Personalen ska anpassa stödet efter situationen 16 Enskilda samtal är bäst 16 När man mår dåligt behöver man mer stöd 17 Att bygga förtroende är viktigt för ett bra bemötande och samtal Några tankar om rapporten Vi som har skrivit rapporten 19 Ingela Andersson 20 Mimmi Olsson 3

4 Vad handlar den här rapporten om? Malmö stad har intervjuat 13 personer som bor på LSS-boenden, alltså boenden för personer som behöver stöd och hjälp i vardagen. De boende har fått berätta hur personalen bemöter dem när det gäller sexualitet, kärlek och relationer. De har också fått beskriva hur de själva vill bli bemötta. Tanken är att de boende ska berätta för personal inom LSS-verksamheter vad de tycker är ett bra bemötande och hur personalen kan bli bättre på att tala om sex, kärlek och relationer. Vi har däremot inte ställt privata frågor om sex och sexliv. Vi som har intervjuat och skrivit rapporten heter Mimmi Olsson och Ingela Andersson. Du kan läsa mer om oss i slutet av rapporten. Rapporten finns också i en längre version. 4

5 Vilka har svarat på frågorna? Vem som svarat är helt och hållet konfidentiellt. Det innebär att de boende har svarat anonymt och att personalen på LSS-boendena inte vet vem som har sagt vad. Några var rädda för att personalen skulle bli sur om de boende sa dåliga saker om dem, men i rapporten står inte vem som har sagt vad. Vi utförde alla intervjuer i enrum så det var heller ingen annan som lyssnade under intervjun. Vi har intervjuat fem kvinnor och sju män. Alla är mellan 18 och 69 år gamla och bor antingen i en gruppbostad eller i en servicebostad i Malmö. De flesta har någon form av intellektuell funktions-nedsättning. Vi har bara intervjuat personer som själva ville vara med i studien. 5

6 Varför har vi gjort den här studien? Malmö stad jobbar för att alla som bor i Malmö ska ha en bra sexuell hälsa. Det innebär bland annat att du ska kunna känna dig trygg i din sexualitet. På nästa sida kan du läsa mer om vad vi menar med sexuell hälsa. Det här är Malmös fem mål under åren 2010 till 2017: Alla ska kunna få information om sexuell hälsa, familje-planering och att få barn. Personal ska få bättre kunskap om att alla inte är hetero-sexuella. Färre ska bli smittade av hiv eller andra infektioner som man kan få vid oskyddat sex. Färre ska bli med barn när de inte själva önskar det. Sexuellt våld och sexuella övergrepp ska minska. Prostitution och köp av sex ska minska. Köns-stympning ska minska. Sexuella trakasserier ska minska. Ingen ska heller kunna diskriminera eller kränka dig om du tycker om personer av samma kön. Ingen får diskriminera eller kränka personer som har en hiv-infektion. Diskriminering och kränkning av kvinnor som inte känner sig som kvinnor, eller män som inte känner sig som män, ska också minska. 6

7 Vad är sexuell hälsa? Att ha en god sexuell hälsa betyder inte bara att du inte har en sjukdom och att du mår bra. Sexuell hälsa handlar om många olika saker. Det handlar om att du får vara dig själv och får tycka om den du vill. Ingen har rätt att tvinga dig till någonting eller lura dig. Ingen ska kunna använda våld mot dig, lika lite som du får använda våld mot någon annan. Om du tycker om män eller kvinnor är helt och hållet din ensak. Du har rätt till kunskap om kroppen, kunskap om sex, om relationer och om att få barn. Du ska också själv kunna bestämma om du vill ha barn eller inte. Sexualitet handlar också om mer än att ha sex. Sexualitet handlar även om kärlek och värme. Allt det här påverkar hur du mår. Det kan ofta vara svårare för personer med funktionsnedsättning att ha ett sexliv som man mår bra av. Det är ofta också svårare att få information om sex, kärlek och relationer. Många människor runt omkring vill väl och överbeskyddar den som har en funktionsnedsättning. Det kan leda till att personen inte får möjlighet till lust och god sexuell hälsa. 7

8 Hur brukar personalen bemöta de boende när det handlar om sex, relationer och kärlek? Vi började med att fråga hur de som bodde på LSS-boendena kände att personalen brukade bemöta dem när det handlar om sex, relationer och kärlek. När talar personalen om sex och relationer? Vad säger de då? Vilka kan man prata med, och varför? 8

9 Vad personalen tycker spelar stor roll Hur personalen bemöter de boende när det handlar om sex beror på vad personalen själva har för åsikter om sex. Det här berättade de boende för oss Personalen ser sex som någonting pinsamt som man inte talar om Flera boende upplevde att personalen såg sexualitet som genant och tabu. - Nej, det har aldrig hänt att någon tar upp det, känns som att många är blyga, sa en. - Det känns som att det är tabu hos viss personal, sa en annan. Men några i gruppen är bra. Det här innebär att de boende inte kan prata med vem som helst om sex. Eftersom personalens åsikter tar så stor plats tycker vi att det skulle vara viktigt att ta reda på hur det påverkar de boende. Personalen saknar kunskap Många av de boende upplevde att personalen inte har kunskap om sex, kärlek och relationer. De upplevde också att personalen har fördomar. - Någon frågade i personalen om min man och jag låg med varandra. De trodde kanske inte det eftersom vi ju bodde på ett LSS-boende, berättade en person. En del kände också att personalen ofta utgår ifrån att alla är heterosexuella, alltså att kvinnor blir kära i män, och män blir kära i kvinnor. Så här sa en man: - En gång sa jag att jag blivit kär i en kille. Då sa personalen att jag nog blandade ihop känslorna. 9

10 När personalen inte förstår hur det är får de boende inte den hjälp de behöver. De får inte svar på alla sina frågor och personalen ser inte att alla är olika och har olika behov. Personalen talar mycket om risker De boende berättade att när personalen talar om sexualitet handlar det oftast om hur man ska göra för att inte råka illa ut. Varför? - Vissa är nog bara rädda att det ska hända mig något, sa en av dem vi talade med. - Fast jag tror mest de är rädda att vi ska bli med barn, säger en annan. När personalen talar om att de boende inte ska råka illa ut kan det bero på omtanke, men också på att personalen inte litar på att de boende klarar sig själva. När, hur och med vem ska personalen ta upp frågan om hur man kan göra för att inte råka illa ut? Det är viktigt att personalen tar reda på hur de kan hjälpa den boende med det här på ett sätt så att det känns bra för den boende. Det vore också bra om personalen talade om bra, roliga och sköna saker med sex och kärlek. Personalen talar sällan om sex När vi frågade de boende om personalen någon gång talat om sex sa de flesta först nej. Efter en stund kom många sedan på att personalen någon enstaka gång varnat dem för att bli med barn eller bli smittade av infektioner. En person sa så här: - Det har hänt en gång att de talat om det, när de pratade om att bli gravid. Tror de var rädda att jag skulle bli det. 10

11 När personalen talar om sex är sex någonting man ska akta sig för, inte någonting som gör att man mår bra. De boende behöver känna att de kan få det stöd de behöver. Personalen behöver därför hitta bättre sätt att prata om sex med de boende. När personalen inte vill tala om sex blir man utan stöd Många av dem vi talade med sa att man blir lämnad utan stöd när personalen undviker att tala som sex, kärlek och relationer. - Jag har haft en del killar, så de kunde gott frågat mig om jag ville prata, berättade en person. En annan sa: - Jag har mycket funderingar i mitt huvud men känner att personalen inte vill prata. Båda kände att de måste ställa frågor om sex själva, ifall de vill prata. En tredje person hade ibland velat fråga saker som handlade om pojkvännen men var osäker på om det är okej att fråga om sex, och hur man ska ta upp ämnet. När man inte vågar lita på personalen kan man känna sig stressad, otrygg och ensam. Eller som en av de boende sa: - Ibland tänker jag att jag är konstig när jag tänker på vissa saker. Då hade det varit bra att kunna prata om såna funderingar. 11

12 Hur ska personalen göra för att ge ett bättre stöd till de boende? Vi fortsatte intervjuerna med att fråga de boende vad som kan bli bättre när det gäller samtal om sex, kärlek och relationer. 12

13 Personalen ska ta upp sex, känslor och relationer De flesta vi talade med tyckte att det är bra om det är personalen som tar initiativ till samtal om sexualitet. De bör då ställa frågor och prata med den boende, inte bara ge information. Personalen ska ta initiativ till samtal - Det hade varit bra ibland om de tog initiativ till samtal om kärlek och så och om hur man gör när man blir kär. Jag tycker att personalen ska prata rakt på bara. Vill man inte prata får man säga det. Det här sa en av de boende och de flesta höll med. Någon tyckte däremot tvärtom, att det är bättre om man själv får ta upp det: - Jag tycker att det är privat. Vill jag prata får jag väl säga till. Det handlar alltså om att personalen måste vara lyhörd. Personalen behöver kolla och känna efter om den boende vill prata eller inte. Kanske vill den boende hellre tala med någon annan i personalen? Personalen behöver planera detta tillsammans. Om någon i personalen tycker att det är pinsamt att tala om sex måste de bestämma vem som gör det och hur de ska göra. Personalen ska ställa frågor - Jag hade önskat att de frågade mer och oftare eftersom jag är gift. Hur vi har det. Det sa en av de boende. En annan berättade: - Jag hade önskat att de spontant frågade hur jag har det i relationer med män. Jag träffar många män och ibland har jag det inte så bra. Det gör ont, eller så blir jag rädd. Då hade jag önskat att personalen frågade mer. 13

14 När personalen inte ställer frågor, eller inte ställer frågor på rätt sätt, kan den boende känna sig ensam och utan stöd. Personalen kanske inte ser att någon verkligen behöver hjälp. Det är därför väldigt viktigt att de boende får berätta hur de mår. Det är också viktigt att personalen lyssnar utan att komma med egna åsikter. Vad är då en bra fråga? De boende gav exempel. - De kanske skulle fråga om man ville prata om något, sa en person. - Fråga hur är det? Det här är så kallade öppna frågor, som utgår ifrån hur den boende mår och om hon eller han vill prata. Personalen ska lyssna och tala naturligt När det handlar om sex, kärlek och relationer ska personalen lyssna ordentligt på alla och vara naturliga när de pratar med oss. Det säger de boende vi har talat med. Personalen ska ta sig tid Det är viktigt att personalen inte stressar när de talar om sex, känslor och relationer. Den boende måste kunna känna att det finns tid för att prata tillsammans. - De kan komma in lägenheten, bry sig, sa en person. Men alla vill inte prata om sex i hemmet. Personalen behöver känna efter hur den boende vill ha det. 14

15 Personalen ska vara naturlig Alla vi talade med var överens om att det är viktigt att samtalet blir naturligt. - Personalen ska prata som vanligt och bara vara naturliga i sitt sätt, sa en person. - Inte göra det till något konstigt, sa en annan. Om personalen verkar tycka att det är jobbigt känner man sig lätt obekväm eller otrygg. Det är inte heller bra om personalen skämtar bort frågor om sex. - Det är viktigt att de inte flamsar och tramsar, menade en av de boende. Man kan skoja om sex men personalen behöver fundera på hur skämtet känns för den boende. Fick den boende bra stöd eller skojade personalen bara? Personalen ska vara professionell, inte den boendes kompis. Personalens jobb är att se till att de boende mår bra. Personalen ska visa intresse för den boende så att den boende känner att personalen lyssnar och förstår - De behöver egentligen inte säga så mycket, bara vara intresserade av mig, sa en person. En annan sa: - De ska visa intresse för mig som person, inte värdera. Men hur ska personalen göra för att visa intresse? - De behöver inte säga så mycket egentligen, man känner direkt om de är intresserade. - De ska vara trevliga och vänliga, kunna lyssna. - Hade de bara frågat rakt ut vad jag hade funderat på hade jag blivit glad. De boende tycker alltså att det är viktigt att känna sig lyssnade på och förstådda. Personalen får vara lyhörd och känna efter: Har jag förstått? Har jag lyssnat tillräckligt? Känner den boende sig nöjd? 15

16 Ibland behöver personalen också visa tydligare att de faktiskt lyssnar och förstår. Personalen ska anpassa stödet efter situationen När personalen tar upp ämnet sexualitet är det viktigt att utgå ifrån hur den boende mår. Hur och när man börjar tala om sex är också viktigt. Det är de boende överens om. Enskilda samtal är bäst Alla vi talade med tyckte att det är viktigt att man får tala om sex i enrum. - Man ska inte prata om det finns fler boende i närheten, sa en person. - Det är viktigt att personalen inte pratar när vi alla är i basen. Jag vill gärna prata men bara enskilt i min lägenhet, sa en annan. När man mår dåligt behöver man mer stöd Vi frågade: När är det extra viktigt med ett bra bemötande när det handlar om sex, relationer och känslor? En person svarade: - När jag ledsen, då borde personalen fråga mer. - När jag mår dåligt vill jag att de lyssnar, sa en annan. Hur kan man som personal veta hur den boende mår? De boende svarade att man kan ställa öppna frågor ibland, visa intresse och låta den boende beskriva sina känslor. Vad man upplever som tungt, jobbigt eller ledsamt är naturligtvis olika för alla. Vilket stöd man behöver är också olika för alla. Därför måste personalen alltid vara lyhörd. 16

17 Att bygga förtroende är viktigt för ett bra bemötande och samtal - Jag tycker det är viktigt att känna personalen väl innan man samtalar om känsliga saker, sa en av de boende. Vi fick höra många gånger att det är viktigt att man känner förtroende för personalen om man ska prata om sex. En person sa så här: - Jag tycker att ordinarie personal ska ta dessa frågor, här är så många vikarier. Man måste kunna lita på den man talar med. De boende tycker alltså att det är viktigt att känna personalen och kunna lita på dem. Kontinuitet är viktigt, alltså att det inte hela tiden är ny personal. Personalen då? Det kan ju hända att den personal man litar på tycker att det är svårt att prata om sex. Personalen måste kunna tala om detta tillsammans, komma överens hur man ska göra och hitta bra lösningar. Huvudsaken är att de boende får det stöd de vill ha. 17

18 Några tankar om rapporten Det här är alltså en lättläst version av en lite längre rapport. Rapporten ska hjälpa personal som arbetar i LSS-verksamhet att bli bättre på att tala om sex, relationer och känslor tillsammans med den som behöver stöd. Vi har talat med personer som bor på LSS-boenden och de har berättat för oss vad som är viktigt att personalen tänker på. Rapporten har inte svar på alla frågor men vi hoppas att den ger en inblick i vad de boende tycker och känner. Vi har kallat rapporten. Många av dem vi intervjuade sa nämligen att det är det viktigaste. För att personalen ska vara ett bra stöd när det handlar om sex och relationer behöver de fråga, lyssna och vara intresserade. Rapporten påminner oss också om att det är viktigt att alltid vara lyhörd när man arbetar i en LSS-verksamhet. Den som behöver stöd ska bli tagen på allvar. De boendes svar i den här rapporten har redan kommit till användning. Malmö stad tycker också att det är viktigt att personalen tänker på att alla är olika. Personal har läst rapporten och funderat på hur man kan bli bättre på att ge stöd. Vi som har jobbat med den här rapporten hoppas att all personal får lite bättre kunskaper. Det betyder inte att personalen behöver bli experter på sex. Målet är att den som behöver stöd ska känna sig trygg. Man ska kunna känna sig sedd och lyssnad på i samtal som handlar om sexualitet. 18

19 Vi som skrivit rapporten Vi som har intervjuat och skrivit rapporten heter Ingela Andersson och Mimmi Olsson. Här kan du läsa mer om oss. Ingela Andersson Mitt namn är Ingela Andersson och jag arbetar just nu som omsorgs-pedagog på Evagatans servicebostad i Malmö stad. Jag har arbetat i LSS-verksamheter i 25 år. Mest har jag jobbat med personer som har autism. Jag har varit vårdare, omsorgspedagog och haft andra jobb inom LSS. På senare tid har jag blivit mer intresserad av frågor som handlar om sexualitet. Vi som jobbar i LSS-verksamhet missar ofta att ta upp den frågan. Det kan du läsa om i den här rapporten. Jag kommer att fortsätta jobba med de här frågorna och hjälpa andra i personalen att bli bättre på frågor som rör sex. Mimmi Olsson Jag heter Mimmi Olsson och är beteende-vetare. Just nu arbetar jag med frågor om sexuell hälsa i Malmö stad. Den här rapporten är en del av det projektet. Jag har studerat bland annat ämnet sexologi och har en examen i sociologi från universitetet. Jag har också jobbat som vård-biträde i hemtjänsten i många år. 19

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet 1 2 Innehåll sidan Del 1 7 Kapitel 1 Att använda vägledningen: vem, när och hur?

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Om brott, våld, övergrepp -Lättläst

Om brott, våld, övergrepp -Lättläst Om brott, våld, övergrepp -Lättläst Rådgivningsgruppen i Mellersta Skåne kring utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd och övergrepp. Om brott, våld, övergrepp Brott är: När någon gör dig

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010 1(14) 1. Man eller kvinna? 1. Man 363 44 2. Kvinna 463 56 Antal ej angivit svar: 14 av 840 (=1,67%). Antal svarande: 826. 2(14) 2. Ålder? 1. under 20 år 16 2 2. mellan 21-40 år 166 20 3. mellan 41-60 år

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer alltså om jag känner igen mig och UMO lägger förslag på hur man kan lösa det eller så, då är det lättare att tro på det eller starkare att göra det eftersom man vet att UMO tänker som du, eftersom jag

Läs mer

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Smakprov ur: KÄRLEKSBOMBA DIG SJÄLV NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2007 Nina Jansdotter, samt Brain Books AB Avtal genom Tönnheim Literary Agency

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet 1 2 Innehåll sidan Del 1 7 Kapitel 1 Att använda vägledningen: vem, när och hur?

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Dennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Grunder Medialitet !!!

Grunder Medialitet !!! Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att

Läs mer

Sammanställning träff 6

Sammanställning träff 6 Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-08-07 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Ungdomssamtalare GYVF-2014-542

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Brukarundersökning 2014. Stöd- och aktivitetsenheten. Om enheten

Brukarundersökning 2014. Stöd- och aktivitetsenheten. Om enheten Sida () -9- Brukarundersökning Stöd- och aktivitetsenheten Om enheten Enheten omfattar flera olika verksamhetsgrenar: Sysselsättningsverksamheterna Hägergruppen och Droppen/Bruket årstidsprodukter samt

Läs mer

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Emma sover över hos Måns och de ligger nakna i sängen och tar på varandra. Plötsligt kommer Måns mamma in i rummet. Hon tittar på dem och sedan på

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Finansierad av: Tell-Us

Finansierad av: Tell-Us Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Några råd om hur man kommunicerar i relationen Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Rudi och Ali B brukar skejta ihop. Idag vill Rudi gå bort till rampen men det vill inte Ali B. Alla de äldre är

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Månadens Sanomaövning Juni

Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Lässtandarder är diagnoser som används för att prova elevernas läsförmåga i övergången mellan årskurs 3 och 4, samt mellan årskurs 6 och 7, och är

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

En dag var jag ner i källaren då såg jag ett brev vid den magiska dörren jag gick dit men jag var lite rädd men det vart bättre när jag öppnde det.

En dag var jag ner i källaren då såg jag ett brev vid den magiska dörren jag gick dit men jag var lite rädd men det vart bättre när jag öppnde det. Magiska dörren 1 - Hej Hej jag heter Olle jag går på en skola som heter Oskarsskolan. Jag bor på Gotland och jag är rädd för min vikarie. Hon är ganska gammal och och hon är sträng hon hade det inte så

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Lättläst beskrivning av handlingen

Lättläst beskrivning av handlingen Lättläst beskrivning av handlingen VIKTIGA PERSONER I FÖRESTÄLLNINGEN Greve Almaviva en adelsman, han bestämmer på godset Grevinnan Rosina Almaviva en adelsdam, gift med greven Susanna grevinnans kammarjungfru,

Läs mer

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen Många kriser klarar man av själv, men ibland känner man sig ganska ensam med sin oro och sina frågor. Det är inte säkert att man har vänner eller släktingar på nära håll som kan hjälpa till och finnas

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Järfälla kommun. Brukarundersökning 2009. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010

Järfälla kommun. Brukarundersökning 2009. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN

Läs mer

Bonusmaterial Hej Kompis!

Bonusmaterial Hej Kompis! Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer