Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes"

Transkript

1 Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar

2 INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder till förälder När ett barn insjuknar i typ 1-diabetes påverkas hela familjen. En diabetescoach som själv är förälder till ett barn med typ 1-diabetes kan då hjälpa andra föräldrar i omställningsprocessen. Metoden med coacher har utvecklats i ett samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd, Barn- och ungdomsmottagningen i NU-sjukvården på Uddevalla sjukhus och Hushållningssällskapet Väst med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet startade 2012 och när det nu är dags för utvärdering kan man dra slutsaten att har varit ett värdefullt projekt för de deltagande familjerna. Vi har sett tydliga positiva resultat av det här, förklarar Ragnar Hanås, docent och diabetesspecialist. Tanken har varit att knyta föräldrarna till diabetesteamen på ett mer strukturerat sätt. Vi har tidigare provat olika faddersystem, där vi förmedlat kontakten mellan olika föräldrar. Här tar vi ett större grepp och utbildar föräldrarna. Vi upplever att det är bra att kunna erbjuda ett komplement till den vanliga vården. Det finns områden där vi inte når hela vägen, där föräldrar kan hjälpa andra föräldrar på ett fantastiskt sätt. Det här är en utmärkt hjälp till självhjälp. STÖD I KAOSET NORMALISERING STÖD I VARDAGEN PROJEKTFÖRÄLDRARNAS LÄRPROCESS RÅD FÖR ATT STARTA ARBETET MED DIABETESCOACHER Ha en tydlig struktur för hur stödet från föräldrar till föräldrar ska se ut. Ta fram en tydlig checklista. POSITIVA RESULTAT FÖR FAMILJERNA Allt som kan underlätta för diabetesfamiljerna är positivt. Detta ska ses som ett komplement till den vanliga medicinska vården. Man får något extra, vi känner tydligt att när en familj har haft bra kontakt med sin coachfamilj så är det mycket som landar rätt. Det blir lättare att ta till sig information de som redan har knäckt koden kring hur man hanterar kolhydraträkning och insulindosering är bra på att lära ut till andra också. Jag rekommenderar varmt andra kliniker i Sverige att prova en coachverksamhet det fungerar! Ge föräldrarna som ska vara coacher information om vad som förväntas av dem och struktur för hur kontakt tas med projektfamiljerna som ska erbjudas stöd. Coachföräldrarna har ofta stor kunskap om hur man behandlar typ 1-diabetes hos sitt eget barn, men de kan behöva träna på att förklara för andra. De behöver också utbildning i hur man möter och talar med människor i den kris som insjuknandet i diabetes kan innebära. Coacherna ersätter inte det stöd som kurator och psykolog ger till den som behöver det. UTBILDNING ÄR VIKTIGT Vi har haft ett antal fokusgruppsamtal, både med coachfamiljer och projektfamiljer, förklarar Åse Boman, handledare på Högskolan Väst. Coachfamiljerna hade ofta velat att något sådant här fanns när de var i samma situation. De ville dela med sig av sin kunskap och samtidigt lära sig mer själva. Visst har det funnits svårigheter längs vägen. Språk och kultur, tillgänglighet, olika förväntningar på projektet men det är tydligt att familjerna som har fått en coach har känt en mycket stor trygghet. Många uttrycker att chansen att få utbildning och delta i gruppträffar har varit en viktig del, samtidigt som vissa upplever att det varit tidskrävande. Jag tror att det är viktigt att man försöker hitta en bra balans. Information och utbildning i lagom mängd och tänk på att det är minst lika viktigt att få en chans att prata själva. De stöttade föräldrarna har ofta fullt upp med med att få vardagen att fungera. Om de tackar nej till föräldrastöd i början kan det vara värdefullt att erbjuda möjligheten igen senare. Gruppdynamik och lärande är genomgående viktiga ingredienser vid föräldrastöd. Det är centralt i lärandet mellan coacher och stöttade föräldrar, inom coachgruppen och som feedback till barn- och ungdomsmottagningen. Även lärande inom coachgruppen respektive projektföräldragruppen har visat sig mycket värdefullt för deltagarna. När en familjemedlem insjuknar i typ 1-diabetes går man igenom olika faser, där coachen kan ha olika roller. Diagrammet ovan visar hur processen kan se ut (se även s 6-7). RAGNAR HANÅS, DOCENT OCH DIABETESSPECIALIST ÅSE BOMAN, PhD, HÖGSKOLAN VÄST

3 Någon som förstår coachen är ett stöd i alla lägen SUZANNE SÖRQVIST OCH FILIP SUSANNE OCH LARS-GÖRAN OTTOSON MARTINA JOHANSSON CAMILLA PÅHLZON OCH LOTTA BENGTHS Ett projekt som skapar ringar på vattnet. Effekterna blir kanske annorlunda än man tänkt ofta bättre och mer långvariga. Familjer som kanske aldrig skulle ha träffats annars förenas kring sina barns sjukdom och knyter band för livet. Jag ville bli diabetescoach så fort jag hörde talas om projektet. Det kändes självklart, berättar Lotta Bengths. Jag ville ge något men det fina är ju att det har gett mig som coach så mycket också! Det är massor av saker som jag har behövt fundera igenom och jag har faktiskt lärt mig väldigt mycket själv. EN TRYGGHET I BÖRJAN Det betydde så mycket bara att veta att det fanns någon jag kunde ringa, förklarar Suzanne Sörqvist som är mamma till Filip som nyligen insjuknat. Vi hade tät kontakt i början, och det var en fantastisk trygg- het. Man blir ju starkare och starkare i rollen som diabetesförälder och släpper taget mer med tiden. Nu, när det har gått ett tag sedan Filip insjuknade, känner jag inte att jag har behov av hjälp och stöd på samma sätt längre men jag tänker bli coach själv längre fram! IDAG ÄR COACHERNA ETT SAMMANSVETSAT GÄNG Coacherna träffas då och då ibland i samband med någon av utbildningarna, ibland bara för att ta en fika på stan. På något sätt kan vi prata om saker som ingen annan förstår fullt ut, berättar Susanne Ottoson. Det har hänt mycket under de här åren vi varit diabetesföräldrar, fyller hennes man Lars-Göran i. Vi trodde nog att det skulle vara på ett visst sätt, erna har haft två olika funktioner. Dels att stötta och hjälpa nyinsjuknade i deras vardag, men också att stötta varandra. De har fått möjlighet att ta del av varandras lösningar på olika problem. Det är tydligt att det finns ett behov av att utbyta kunskap om hur familjerna klarar vardagen när ett barn har en kronisk sjukdom. man får lära sig hur det ska vara teoretiskt men verkligheten ser annorlunda ut. Javisst! Det är klart att man lär sig massor på diabetesmottagningen men man måste ju forma det efter sitt eget liv, menar Camilla Påhlzon. Och där kan ju vi som coacher göra en stor insats för familjerna vi hjälper. Vi kan ju skala av lite av teorin och förklara på ett annat sätt, säger Martina Johansson. GODA ERFARENHETER På många sätt har projektet varit positivt för föräldrarna som valt att vara coacher. Man förstår att man inte är ensam i det här, menar Lotta. Förra veckan var jag vaken mitt i natten, kollade blodsocker, kunde inte somna om och skrev någonting på Facebook. Då svarade plötsligt Camilla! Hon höll på med något på sitt håll och där möttes vi, två diabetesföräldrar. Lite knäppt, men ändå bra! Många lyfter också fram att samtalen och utbildningarna som man har haft under projektet har varit både lärorika och stöttande. Frågan är hur man går vidare kommer det att gå lika bra med nästa generation coacher? Ja, det kommer att fungera. Det blir nog en naturlig process, att det fasas in nya i gruppen samtidigt som vissa försvinner, menar Susanne Ottoson. Vi som varit coacher i första omgången kommer helt säkert att fortsätta hålla kontakten. Kanske till och med att vi skulle ha en ny coachgrupp för oss med äldre barn? Vi har ju helt andra frågor att brottas med nu! Jag har varit i samma situation, så jag vet vad föräldrarna går igenom när deras barn fått diabetes

4 Ta det vidare Att starta upp ett coachprojekt Ett projekt som kan fungera var som helst i Sverige. Här är några saker att tänka på om du är intresserad av att starta själv! ATT STARTA MED DIABETESCOACH Projektet har varit en spännande resa för alla inblandade. Vi har lärt oss mycket längs vägen, inte minst vad som fungerar bäst för familjerna. Kristin Lundqvist är diabetessköterska och har arbetat med att passa ihop coacher och familjer. Diabetesteamet träffar alla familjer som har barn med typ 1-diabetes redan i samband med diagnosen och möter familjerna kontinuerligt. Av sekretesskäl är det bara sjukvården som har möjlighet att erbjuda alla familjer coachning. Diabetesteamet har huvudansvaret för att: Rekrytera och stötta coacher. Det behövs minst 4-5 föräldrar i coachgruppen. Erbjuda familjer diabetescoach redan vid insjuknandet. Upprepa erbjudandet, gärna både skriftligt och muntligt. Matcha familjer med passande coach. Utbilda familjer tillsammans med coacher, gärna genom föreläsning kombinerat med samtal och erfarenhetsutbyte. Återkoppla och ta upp coachningen vid återbesök med både coach och projektfamiljer. Ta fram en checklista som hjälper coachen att strukturera kontakten med familjen de stöttar. Stödbehovet förändras i olika faser efter insjuknandet och varierar mellan familjer. Diabetesföreningen kan fylla en viktig funktion genom att stötta praktiskt vid utbildningsträffar. Föreningens kontaktnät och kunskaper kan komplettera diabetesteamets. Jag försöker se vad familjerna kan ha gemensamt. Kanske de har barn i ungefär samma ålder eller att de bor i närheten av varandra. Det bygger naturligtvis på att coacherna vill gå in i projektet och ta sig an en familj. Men vi har upplevt en mycket stark vilja att hjälpa till. Jag tycker Det här har gett mig som diabetessköterska ett helt nytt verktyg. Kristin Lundqvist, diabetessköterska att det är talande att så många som har fått den här hjälpen spontant säger att de själva vill bli coacher. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ARBETET Jag tror att det är viktigt att det är en diabetesmottagning som står för arbetet, som samordnar och är drivande. Vi har den överblick som krävs för att ro det i hamn. För en familj med ett nyinsjuknat barn är den första tiden svårast. Vi vet att det är oerhört mycket information i början, men ett sådant här projekt kan faktiskt bidra till att man kan komma hem fortare från sjukhuset. Så av många skäl inte minst vårdtiden så skulle jag rekommendera andra diabetesteam att testa vår modell. Sedan är det viktigt att kontaktansvaret läggs på coachen inte på projektfamiljen. Även om det är mycket i början är det då man kan göra skillnad. Vi har provat att introducera coacher senare till familjer som av olika anledningar haft problem eller som skulle börja med en ny behandling men då har vi inte alls fått lika bra resultat. Börja redan första veckan, det fungerar! CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH HANDLEDNING Sätt upp tydliga roller och avgränsningar. Coachfamiljens uppgift ska vara praktisk stöttning med egenvård de har inget medicinskt ansvar. De ska ge social stöttning och bekräftelse men inte krisbearbetning. Det är viktigt att coacher och diabetesteam har samma mål för HbA1c och blodsockernivåer. Vägen dit kan vara olika för olika familjer. Utbilda coacherna i samtalsmetodik och se till att de vet vilka frågor som skall återkopplas till diabetesteamet. Poängtera tystnadsplikten. Glöm inte återkopplingen. Ta upp coachningen med både coach och projektfamilj vid återbesök. Ha ett tydligt tidsschema. Vad händer när barnet insjuknar och framöver planera 18 månader fram i tiden. Utbilda projektfamiljerna i samtalsgrupper. Korta föreläsningar med efterföljande diskussioner har visat sig vara uppskattat. Försök använda så många som möjligt av det egna diabetesteamets personal som föreläsare och diskussionsledare. Coacherna är viktiga resurspersoner under alla dessa träffar för att ge praktiska exempel från vardagen. Samarbeta gärna med Diabetesföreningen, andra kliniker, sjukvårdpersonal, forskare, företag eller andra som kan tillföra kunskap som kan underlätta behandlingen. Tänkbara teman kan vara Förskola/skola. (Diabetessköterska och skolpersonal) 2. Kris och chock. (Kurator eller psykolog) 3. Mat. (Dietist) 4. Ledighet och semester. (er) 5. Fysisk aktivitet. (Läkare) 6. Anhörigträffar. (Läkare) Ta vara på spin-off-effekter samtliga familjer på kliniken, anhö riga, skolpersonal, tränare, skolsköterskor kan bjudas in till utbildningar som passar flera olika grupper. Strukturera handledningen av coacher. Utse en handledare eller kurator som inte har någon annan roll i barnets vård och arbeta med fyra teman: 1. förväntningar på coachning 2. första kontakterna med projektfamiljerna 3. uppföljande kontakter och lärdomar 4. blicka framåt

5 OM DIABETESCOACH Projektet startade i Uddevalla 2012 och riktar sig till föräldrar som har barn med typ 1-diabetes. Syftet är att stötta föräldrar i en omvälvande tid och bidra med kunskap och verktyg som kan användas för att stötta barn och föräldrar när barnet insjuknar. Sjukvårdens stöd och vård kompletteras då med en diabetescoach. FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA... Barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus eller / Projektledare på Hushållningssällskapet Informationsfolder, checklista, informationsblad och slutrapport finns på diabetes.se samt på En diabetescoach är en förälder som själv har erfarenheter av att leva med barn med diabetes och som erbjuder sitt stöd till andra föräldrar. Stödet ges främst i samband med att barnet insjuknar och tiden därefter eller om barnet börjar med något nytt i behandlingen. I det nätverk som uppstår kan föräldrar utbyta erfarenheter med varandra och därmed stötta och bekräfta varandra såväl socialt som kunskapsmässigt. Nätverket kan bidra till ökad livskvalitet och utveckla hur behandlingen kan fungera i olika praktiska situationer. Metoden innebär att diabetescoacher får utbildning och handledning, stöttar andra föräldrar och att de också blir resurspersoner i de informations- och samtalsträffar som diabetesteamet erbjuder föräldrar med barn med diabetes. Dessa träffar kan genomföras i samarbete med den lokala Diabetesföreningen. Här beskrivs erfarenheter och resultat från projektet med reflektioner från vårdpersonal och föräldrar, kombinerat med handfasta råd för vad du bör tänka på om du vill använda en liknande metod.

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Checklista Diabetescoach Uddevalla

Checklista Diabetescoach Uddevalla Checklista Diabetescoach Uddevalla Coach: Namn föräldrar: Adress: E-post: Namn föräldrar: Adress: E-post: Barnets namn och ålder: Barnet insjuknande: Syskon: Sprutor, pump + märke osv: Mobil: Mobil: Vid

Läs mer

LIVS- COACH. Anette bytte liv blev. Helgläsning från & 12 januari 2013. lax förvandlas snabbt till en läcker middag.

LIVS- COACH. Anette bytte liv blev. Helgläsning från & 12 januari 2013. lax förvandlas snabbt till en läcker middag. Helgläsning från & 12 januari 2013 D Anette bytte liv blev LIVS- COACH Redigering: Åke Alvin Foto: Pia Molin 3 Socker är den stora hälsoboven inte fett, menar Ann Fernholm. 4 Känguru eller fjärr kontroll

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo Telefon till kansliet; 045 863 7800 info@sympati.fi

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress: Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M V I N T ER Hälsoteket i Angered VÅR 206 25 januari 23 juni VÅ R H Ö ST S O M M A R Lina Helena Ulrika Jennifer Mageda INNEHÅLL SID Drop-in hälsa och FaR Fysisk aktivitet

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder. Här får de

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Verksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor

Verksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor Verksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor Presentation av Ekebackens förskola Förskolan tillhör, sedan en omorganisation hösten 2010, Kungshögsområdet. Ekebackens förskola ligger på Ekebackenområdet,

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven. Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Användbarhet i vardag och praktik. Reflektioner nedtecknade av Sten Sunnergren. Med tillstånd av fam Sunnergren

Användbarhet i vardag och praktik. Reflektioner nedtecknade av Sten Sunnergren. Med tillstånd av fam Sunnergren Användbarhet i vardag och praktik. Reflektioner nedtecknade av Sten Sunnergren. Med tillstånd av fam Sunnergren 1 Sten Sunnergren Har jobbat i industrin sedan 1979. Med alla hantverk inom systemutveckling

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Rödebyområdets elevhälsa

Rödebyområdets elevhälsa Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Grupper och kurser 2016

Grupper och kurser 2016 Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Regional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes

Regional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes Till: Arvsfondsdelegationens kansli Kammarkollegiet Box 22 18 103 15 Stockholm Handläggare: Anita Lönnerheden Från: Hushållningssällskapet Väst Edsvägen 1B Box 17, 462 21 Vänersborg Telefonnummer: 0521

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009

Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009 Tema TID foto: Christina Hoffman Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009 Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo Reflex är ett projekt som fokuserar på barns möte med konst. Det är barnens

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

Frågor och svar om gode män i Växjö

Frågor och svar om gode män i Växjö Frågor och svar om gode män i Växjö Innehåll: Sidan 3. Det är vi som har gjort en undersökning Sidan 4. Vad en god man är Sidan 5. Vi förklarar några ord Sidan 6. Vad gör en god man? Sidan 7. Skillnad

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Nationell värdegrund i äldreomsorgen Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen

Läs mer

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013 Vilket program läser du på? Sjukgymnastprogrammet Rebecca, SG - Reserapport Kenya- Sommar 2013 Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University, Eldoret i Kenya Vilken termin åkte du och

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Ta steget! Konfirmation 2014/15 Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer