Apotekare på vårdcentral

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Apotekare på vårdcentral"

Transkript

1 Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003

2 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner - i journalen och i verkligheten Annas vårdcentral Samhällets läkemedelsnota En apotekare på varje stor vårdcentral - en framtidsvision Apotekare på vårdcentral - framtiden är här...6 Framtidsvisionen är verklighet i Gislaved Projektet Patientens nytta av mötet med apotekaren På doktorns uppdrag Vårdcentralens nytta Värdet för samhället Apotekare på vårdcentral för bättre läkemedelsanvändning Sammanfattning. 13 Litteratur...14 Information om projektet 2

3 Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision Anna, 70 år, tror att hennes läkare vet vilka mediciner hon använder och litar på att doktorn har all nödvändig information om hennes läkemedel. Och det gör hon alldeles rätt i. Hennes läkare har stöd av vårdcentralens apotekare, som arbetar på doktorns uppdrag med att gå igenom patienternas läkemedel och att samtala med patienterna om deras medicinering. Anna vet varför hon ska ta sina mediciner och hur hon ska ta dem. Hon har haft ett möte med apotekaren på vårdcentralen. I lugn och ro satt de tillsammans och pratade och hon fick möjlighet att fråga. Apotekaren tog sig tid, lyssnade och förklarade. Hon berättade varför man skulle ta tabletterna vid rätt tid på dagen och hur tabletter "samarbetar". Anna tycker att man på vårdcentralen bryr sig lite extra om henne och känner sig trygg med sin läkemedelsbehandling. Vad tar Anna för mediciner? Stämmer journalen? Annas mediciner - i journalen och i verkligheten Att veta varför och hur man ska ta sina mediciner kan tyckas självklart. Men så har det inte alltid varit för Anna. Det var inte riktigt ordning och reda med hennes medicinering. Till att börja med stämde inte uppgifterna i journalen. Medicinlistan från när hon var inlagd på sjukhuset stämde inte med listan i vårdcentralens journaler. Och ingen av listorna stämde med vilka mediciner hon verkligen använde. Av det som stod i journalen använde hon ungefär hälften, resten hade hon slutat ta. Trots det fanns de fortfarande kvar på medicinlistan i Annas journal. Utöver det som stod i journalen tog hon även ett par receptfria läkemedel. 3

4 Anna hade inte förstått varför hon fått ett par av medicinerna insatta, och en tablett hade hon för hög dos av. Värktabletterna som hon egentligen skulle äta regelbundet, tog hon bara då och då, och bara 1 tablett istället för 2 som doktorn sagt. Kan man begära av Anna att hon själv ska hålla ordning på sin läkemedelsbehandling? Är det patientens eget ansvar? Många gånger vilar ansvaret på patienten och i Annas fall fanns alla förutsättningar för att hon skulle kunna ta det ansvaret. Hon behövde bara ett bra system, att vården var organiserad för att stötta henne. Annas vårdcentral På Annas vårdcentral arbetade under början av 2000-talet många olika läkare. Hon kunde träffa en ny doktor vid varje återbesök. Läkarna kände sig dränkta i pappersjobb när man egentligen ville ha mer tid för sina patienter. "Med en jättebrist på allmänläkare måste vi i tid lära oss samarbeta med andra professioner!" tyckte verksamhetschefen. Läkarna upplevde det också allt svårare att hänga med i allt som hände på läkemedelssidan, fler och fler nyheter dök upp. En hel del av läkemedelsreklamen fick åka i papperskorgen oöppnad. Annas vårdcentral hörde till ett landsting som hade ett nära samarbete med Apoteket AB. Tillsammans tänkte man ut ett nytt sätt att samarbeta för att stötta patienterna och ge dem en bättre läkemedelsanvändning. En apotekare, anställd av Apoteket AB, fick i uppdrag att förbereda läkarnas patientmöten genom att gå igenom medicinerna i patientjournalen samt ha ett samtal med patienten före läkarbesöket. Anna möter apotekaren en tid före sitt läkarbesök 4

5 På vårdcentralen tyckte läkarna att apotekaren blev till stor hjälp. "Vi tar hjälp av en annan yrkesgrupp, vi har utvidgat vårt team. Apotekaren sparar massor av tid åt oss och genom att hon ser med andra ögon på patienten, får vi läkare en pusselbit till som underlag för våra bedömningar. På så vis blir vi på vårdcentralen till ännu större nytta för våra patienter." Samhällets läkemedelsnota År 2000 var samhällets totala läkemedelskostnad för receptbelagda läkemedel 20 miljarder kronor. Under hela 90-talet hade kostnaden ökat med 10 % årligen, och man trodde att den ökningstakten skulle bestå. Vad vinner samhället på en bättre läkemedelsanvändning? I USA hade studier visat att för varje dollar man lade ut för läkemedel, lade man också ut en dollar för att täcka de kostnader som brister i medicineringen orsakade. Trots att det inte fanns svenska studier hade man anledning att tro att förhållandet var liknande i Sverige; att varje krona som satsades på läkemedel orsakade 1 kronas kostnad för brister i läkemedelsanvändningen. Med läkemedel för 20 miljarder kronor kunde kvalitetsbristkostnaden vara lika stor! Att förbättra användningen av de preparat som redan används kunde alltså innebära att mycket pengar sparades, samtidigt som patienternas hälsa förbättrades. Helt enkelt en bättre läkemedelsanvändning för den enskilde patienten och för samhället. En apotekare på varje stor vårdcentral - en framtidsvision Att landstingen tog över kostnadsansvaret för läkemedel i början av 2000-talet påskyndade förmodligen spridningen av det nya konceptet, "apotekare på vårdcentral - för en bättre läkemedelsanvändning", vilket nu innebär att det finns en apotekare på varje stor vårdcentral. 5

6 Apotekare på vårdcentral - framtiden är här Framtidsvisionen är verklighet i Gislaved Varför finns det inte apotekare på vårdcentralen redan idag? Det gör det! I Gislaved. Där pågår ett projekt som är unikt i Sverige. Projektet "Apotekare på vårdcentralen" är ett tvåårigt projekt som startade våren Konceptet innebär samverkan mellan apotekare och läkare samt övriga yrkesgrupper på vårdcentralen, med patienten och kvalitet i fokus. Ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning. I denna uppsats fokuseras frågan "Apotekare på vårdcentral - till vems nytta?". Vilken är nyttan för patienten, för doktorn och vilket är värdet för samhället? För utförligare information om resultaten av projektet rekommenderas del- och slutrapporten från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. Eftersom apotekaren i Gislavedsprojektet är en kvinna, Judit Dénes, kommer apotekaren i uppsatsen benämnas "hon". Projektet Projektet har genomförts för att förbättra läkemedelsanvändningen i Gislaveds primärvårdsområde. Apotekaren, med sin unika kompetens, går in som en naturlig part i vårdteamet. Apotekaren arbetar på doktorns uppdrag och genomför läkemedelsgenomgångar tillsammans med patienter vid vårdcentralen samt arrangerar utbildningar för läkare och övrig vårdpersonal. Projektet är ett samarbete mellan Apoteket AB och Landstinget i Jönköpings län. Ett nytt koncept Att det finns apotekare på vårdcentral, känns kanske för en del så naturligt att man tror att det redan är ett vanligt koncept. Möjligheten att på ett apotek få tala med en apotekare om sina läkemedel finns och det är vanligt att det finns ett apotek på vårdcentralen. Det nya med detta koncept är att apotekaren är integrerad i öppenvården, att apotekaren flyttats från apoteket men är fortfarande anställd av Apoteket AB och arbetar tillsammans med övrig vårdpersonal. Apotekaren har tillgång till patientjournalen, kan förbereda mötet med patienten genom att i förväg gå igenom medicinlistan, labprover mm som rör medicineringen. Apotekaren dokumenterar direkt i journalen och antecknar där aktuell medicinlista, läkemedelsrelaterade problem som upptäckts samt förslag till åtgärder som ett underlag för läkarna. Patientens möte med apotekaren När sköterskan på vårdcentralen kallar till läkarbesök erbjuds patienten även en tid för ett möte med apotekaren. Mötet med apotekaren sker 1-2 veckor före läkarbesöket, kanske i samband med någon provtagning. Patienten har alltså tid att hemma fundera över det som sagts i samtalet med apotekaren innan det är dags för läkarbesöket. Apotekaren antecknar direkt i patientjournalen de läkemedelsrelaterade problem hon upptäckt i mötet. Dessa anteckningar har doktorn som underlag när han/hon möter patienten. Patienten Apotekaren på Gislaveds vårdcentral har under projekttiden träffat fler än 400 patienter, fler kvinnor (63%) än män. Patienternas genomsnittsålder var 70 år och i genomsnitt använde man 6,5 receptläkemedel. Den vanligaste diagnosen var hjärt-kärlsjukdom i kombination med någon annan sjukdom eller besvär. En annan vanlig diagnos var diabetes. 6

7 Patientens nytta av apotekaren på vårdcentralen Apotekaren förklarar Vad tycker patienterna att de har för nytta av apotekaren? Patienterna är mycket nöjda med läkemedelsgenomgången tillsammans med apotekaren, har det visat sig när man utvärderat projektet med hjälp av enkäter till patienter. 68 patienter svarade på enkäten i den första omgången. Hon var trevlig och kunnig, lätt att prata med, gav mig tid, lyssnade och jag kunde ställa frågor och fick bra svar, var uttryck som förekom flera gånger i de fria kommentarerna i enkäten. Hur gör hon, apotekaren, för att bli så uppskattad av patienterna? " När jag talar med patienterna visar jag att jag lyssnar och tar dem på allvar", säger Judit Dénes, apotekaren på Gislaveds vårdcentral. "Ibland är det läge för att skratta och förklara på ett skojigt sätt. Det går inte att komma med fackord, utan man måste kunna förklara enkelt. Ibland ritar jag och jag har också färdiga bilder som jag kan använda. Jag använder inga svåra ord, man får lära sig enkla sätt att förklara, t ex en betablockare är en broms på hjärtat. Jag provar enkla sätt att förklara på några patienter och om det fungerar, då vet jag! Man måste vara ödmjuk. Jag trivs väldigt bra!" "Förklara" eller "förklaring", de orden nämndes av 10 personer bland de 42 som skrev fria kommentarer i sina enkätsvar. Kan det vara så att mötet med apotekaren har inneburit ett lärande för patienten? Man kanske tidigare har fått information, både i läkarbesök och på apoteket, men den har inte blivit till kunskap, man har "fått men inte förstått" information? Att man i lugn och ro får samtala kring sina mediciner och får chans att fråga, medför att informationen bearbetas och blir till kunskap. Enkätsvaren visar också att patienterna känner sig tryggare med sin medicinering efter samtalet med apotekaren. Vem bestämmer vilka mediciner patienten tar? Patienten bestämmer Det är alltid patienten själv som dag efter dag bestämmer om han/hon ska ta den medicin som ordinerats. Patienten måste ta en aktiv del i och känna delaktighet i de beslut som fattas kring den ordinerade terapin. Här har apotekaren en roll, bland andra professioner, att stötta patienten, skapa engagemang och delaktighet i ansvar för och genomförandet av behandlingen. Apotekaren bidrar, tillsammans med vårdcentralens övriga medarbetare, till att ge patienten bra kunskaper för att kunna fatta beslut kring sin medicinering. 7

8 Apotekaren motiverar patienten Läkemedel botar, lindrar eller förebygger sjukdom eller sjukdomssymtom. Att kunna behandla en sjukdom innebär möjlighet till lindring eller i bästa fall bot. Ändå förekommer det att patienter är mer oroliga för läkemedelsbiverkningar än för den sjukdom som läkemedlen skall kontrollera eller bota. Apotekaren bidrar till att patienten får förståelse för sin läkemedelsbehandling, motiverar patienten och är en hjälp för att skapa trygghet kring medicineringen. En av läkarna säger att hon aldrig tidigare fått frågor av typen "min blodtrycksbehandling.?", däremot har det varit vanligt med att patienter vill ha mindre medicin. Det viktiga är inte antalet läkemedel man äter, utan hur man mår. Läkemedel - möjlighet med problem Läkemedel är inte enbart möjlighet utan de kan också medföra problem. Exempel på läkemedelsrelaterade problem är för hög eller för låg dos, interaktioner mellan läkemedel, biverkningar. Under perioden sep 2001 till jan 2003 har apotekaren dokumenterat läkemedelsgenomgångar för 398 patienter. Bland dessa fann hon sammanlagt 1553 läkemedelsrelaterade problem eller i genomsnitt 4,1 stycken per patient. När problemen väl har identifierats kan apotekaren många gånger föreslå lösningar, till patienten och/eller till doktorn. 25 % 75% Hur upptäcks de läkemedelsrelaterade problemen? Var upptäcks problemen, i journalen eller i samtalet? Av de läkemedelsrelaterade problem som apotekaren fann, upptäcktes 25 % i patientjournalen och 75 % i samtalet med patienten. Det räcker alltså inte att det står rätt i patientjournalens medicinlista för att hitta och lösa problemen. Endast patienten vet hur uppgifterna stämmer med verkligheten. Att identifiera och lösa problemen, här kan apotekaren göra en stor insats när hon samtalar med patienten. Mötet mellan människor är viktigt för att skapa förutsättningar för en bättre läkemedelsanvändning. Problem upptäckta i samtalet Bristande kunskaper om de egna läkemedlen är det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet som apotekaren fann vid samtal med patienten. Att patienter upplevde biverkningar och använde läkemedel på ett felaktigt sätt, framkom också. Det förekom t ex att de slutat att ta ett läkemedel eller att de över- eller underdoserat. 8

9 När problemen upptäckts i patientmötet - hur löser man dem? Vid apotekarens samtal med patienten är det vanligast att hon ger råd om hur patienten bör ta sina läkemedel men även varför patienten behöver ta dem. När apotekarens råd inte räcker till hänvisar hon patienten till läkare eller specialistsköterska för ev. ytterligare åtgärder. Det händer också att hon rekommenderar receptfria läkemedel eller naturläkemedel. När patienten är tveksam till sin läkemedel motiverar hon patienten lite extra. Problem upptäckta i journalen Ofullständiga uppgifter om varför ett läkemedel förskrivits, för hög eller för låg dosering samt justering av dosintag över dygnet var exempel på läkemedelsrelaterade problem som apotekaren fann i journalen. Hur löser man problemen som upptäckts i journalen? Apotekaren dokumenterar i journalen de läkemedelsrelaterade problem som hittats och ger förslag till åtgärder som doktorn sedan tar ställning till. För drygt hälften av patienterna har apotekaren skickat förslag till åtgärder till en läkare. För en patient handlade det om 8 olika åtgärder, men vanligast är 1-2 förslag per patient. Det vanligaste förslaget är utsättning av läkemedel p g a att uppgifter saknas om aktuell indikation och att patienten har biverkningar. Andra råd är byte av läkemedel, ändrad dos eller insättning av läkemedel. Följer doktorn apotekarens råd? I genomsnitt 65% av apotekarens förslag följs av läkaren. "Att man inte alltid följer alla råden kan bl.a. bero på att om det är många förslag till åtgärder, väljer man att vid ett besök genomföra några åtgärder, men kanske inte alla, utan delar upp åtgärderna på flera besök", säger verksamhetschefen på Gislaveds vårdcentral. På doktorns uppdrag Aktuell medicinlista Journalanteckningarna som apotekaren gör är till stor nytta, tycker läkarna. Särskilt uppskattad är listan över patientens aktuella mediciner, men även anteckningarna om läkemedelsrelaterade problem och förslag till åtgärder är uppskattade. Apotekaren sparar tid Alla faktorerna ovan sparar tid åt läkarna. Att ha en aktuell medicinlista, som stämmer med verkligheten förenklar arbetet. Som någon läkare uttryckte det "största hjälpen är att apotekaren har frågat patienten vad äter du egentligen? Och att hon tar reda på vad patienten inte tar." Apotekaren tar reda på hur patienten mår med den medicinering han/hon har. Läkaren kan fråga hur medicinen fungerar när patienten har en medicin, men när de har många hinner man inte. Apotekaren sparar tid åt läkarna, upplever man, genom att patienten är förberedd inför läkarmötet, man har "pratat av sig" om sina läkemedel. En läkare minns särskilt en patient som hade många problem när hon talade med apotekaren, men när det var dags för läkarbesöket, var patienten helt lugn. Det underlättar för läkarna att ha färdiga förslag till åtgärder vad gäller patientens läkemedelsbehandling. Att ha en apotekare som har fokus på läkemedlen till hjälp gör att läkaren får mer tid för helheten. 9

10 En pusselbit till Apotekaren på vårdcentralen arbetar på doktorns uppdrag, kommer in tidigt i vårdkedjan och kan förbereda patienten för läkarbesöket samt underlätta för läkaren med förslagen i journalen, istället för att korrigera i efterhand. Läkemedelssidan blir alltmer komplex och apotekaren, med sin 5-åriga utbildning, är specialist på läkemedel. Apotekaren tillför värde med sin specifika kompetens. Läkaren får en pusselbit till som stöd för sina beslut. Doktorn har hand om hela pusslet, och till hjälp finns apotekaren som fokuserar på läkemedelsbiten. För läkaren kan en dialog med apotekaren innebära den största möjligheten att få tillgång till producentobunden information om läkemedlen. Apotekaren genomför också utbildningstillfällen för läkare och annan vårdpersonal. Utbildningen är anpassad efter de utbildningsbehov som finns på vårdcentralen. Har doktorn och patienten samma bild av läkemedelsbehandlingen? Att ta reda på patientens erfarenhet av och inställning till sin sjukdom och dess behandling samt säkerställa att patienten vet varför och hur ordinerade läkemedel ska användas, är viktigt vid ordination och uppföljning av läkemedelsbehandling. Hur tänker patienten om sina läkemedel? Att patientens syn på sin sjukdom och dess behandling stämmer överens med läkarens och övrig vårdpersonals är förstås önskvärt. Apotekaren lyssnar till patientens upplevelse och uppfattning om den egna läkemedelsbehandlingen och förmedlar den till läkaren. På så vis kan doktorn snabbare se patientens bild. Vårdcentralens nytta av apotekaren Vårdcentralens utvecklingsarbete När samarbetsprojektet startade passade det väl in i vårdcentralens övriga utvecklingsarbete. I Gislaveds primärvårdsområde pågick ett EU-finansierat utvecklingsprojekt "FRAM". Syftet var att på ett bättre sätt möta framtida behov samt utvecklas till ett attraktivt primärvårdsområde ur rekryteringshänseende. Medarbetare uppmanades till delaktighet, att lära sig att se möjligheter. Ett av de stora utvecklingsfälten har varit SAMVERKAN Grunden för introduktion av apotekare var således lagd. Verksamheten har förutom apotekare, även utlokaliserad ortopedmottagning, kirurgmottagning och demensmottagning. En profession till i teamet På Gislaveds vårdcentral har man insett nyttan av att ha en apotekare, nyttan för patienterna, läkarna och övrig vårdpersonal, och man har vågat släppa in en profession till i teamet, man har 10

11 vågat släppa in apotekaren i patientmötet och in i journalen. Och lite extra modigt kanske det är eftersom apotekaren inte är anställd av Landstinget, som de övriga i teamet, utan av Apoteket AB. På vårdcentralen har man upplevt ett allmänt ökat intresse för läkemedelsfrågor sen projektet startade. Att det finns ett stort utbildningsbehov kring läkemedel har också framkommit och man kan få bra underlag för att bedöma vilka områden som är särskilt angelägna att utbilda kring, genom att studera vilka läkemedelsrelaterade problem apotekaren upptäcker. Apotekaren kan därmed "skräddarsy" utbildningar, efter vårdcentralens behov. I Gislaved finns förutsättningar för att i teamet utveckla förståelse för varandras funktioner, samverka och nyttja varandras kompetens kring läkemedel för att stärka patienternas aktiva del i behandlingen. Ingen professionell grupp har alla svar och lösningar på de problem som finns. För patienternas bästa är en samverkan viktig, och den kan inriktas mot att stärka patienternas aktiva medverkan i behandlingen. Ett exempel på hur bra samarbete mellan olika yrkesgrupper kan leda till patientnytta är patienten som inte ville läggas in på sjukhus, trots att läkaren tyckte att det behövdes. Patienten kunde vårdas i hemmet p g a att man tillsammans kom fram till en lösning, läkaren på vårdcentralen och apotekaren, efter en telefonkontakt med medicinklinikens läkare. Värdet för samhället Läkemedelsnotan växer Läkemedelskostnader står för en stor del av kostnaden för medicinsk vård. Kostnader för hälsooch sjukvård i Sverige var år ,5 miljarder kr varav kostnader för läkemedel var 26,5 miljarder kr, d.v.s.15,4%. (Motsvarande siffra för 1990 var 8,8%. Det har alltså skett en kraftig ökning.) Om man kan spara pengar på en bättre läkemedelsanvändning blir det alltså mer pengar för övriga vårdkostnader. "Det är fullt möjligt att de största hälsoekonomiska vinsterna på kort sikt finns i en förbättrad användning av redan befintliga läkemedel." IHE arbetsrapport 12 miljoner dygnsdoser läkemedel Varje dag intar svenska patienter 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Eller gör de det? Hur mycket mediciner blir stående i skåpen? Hur är det med patienternas följsamhet till doktorns ordinationer? Följsamhet till doktorns ordination är allt annat än bra. Vid långtidsmedicinering är patienters följsamhet till läkemedelsordinationerna i genomsnitt högst 50 %. Somliga studier hävdar att 1/3 av patienterna har hög följsamhet, 1/3 är följsamma ibland och 1/3 är aldrig följsamma. Samhällets kostnader skulle minska samtidigt som många patienters hälsa skulle bli bättre om följsamheten kunde ökas. Kan vi göra det genom att skapa bra system för att stötta patienterna i sin läkemedelsanvändning? Eller ska vi skylla på patienten för att han/hon gör fel? Samhället har att vinna på att läkemedel används på rätt sätt. Att använda farmacevtisk kompetens på bästa sätt ligger därmed i samhällets intresse. Kanske apotekaren gör störst nytta integrerad i vården, bland övriga yrkesgrupper som samarbetar för patientens nytta? Med apotekare på sjukhusets kliniker och på vårdcentraler kan en stark läkemedelskedja skapas, ett bra system för att stötta patienterna och man kan förebygga att "glapp" uppstår i övergångar 11

12 mellan slutenvård och öppenvård. Med apotekare integrerade i vårdkedjans alla länkar, sjukhus, vårdcentraler, kommunala vårdboenden mm åstadkommer vi en stark läkemedelskedja. Apotekaren på vårdcentral bidrar till en bättre läkemedelsanvändning, och därmed samhällsnytta, både genom samverkan med förskrivarna och genom att patienterna får mer kunskap om sina läkemedel. Det är av värde för samhället med professioner som samarbetar med inriktning mot att stärka patientens aktiva medverkan i läkemedelsbehandlingen. Apotekare på vårdcentral - för bättre läkemedelsanvändning Varför finns det inte fler apotekare på vårdcentraler idag? Konceptet med apotekare som gör läkemedelsgenomgångar med patienter på vårdcentraler, börjar sprida sig och det planeras på flera håll i landet, men att apotekaren har tillgång till patientjournalen och får skriva direkt i den, på den punkten verkar finnas ett visst motstånd. I Gislaved anser man att just apotekarens tillgång till journalen är en av framgångsfaktorerna. En annan framgångsfaktor är att apotekaren träffar patienten före läkaren. En av sakerna vi kan lära av projektet är att det inte är tillräckligt att medicinlistorna stämmer överens mellan slutenvård och öppenvård - för att uppgifterna ska stämma med verkligheten måste samtalet med patienten till. Ska vi då nöja oss med att uppgifterna i datorerna stämmer överens? Eller ska vi gå längre och inkludera patienten som delaktig i besluten kring sin medicinering? Att se till verksamhetens syfte "Lösningen ligger i att ha verksamhetens syfte, inte själva verksamheten, för ögonen när man arbetar med att förbättra kvaliteten:" Edward de Bono Gemensamt för Landstingets och Apoteket AB:s verksamhet är patientnytta och att nå en bättre läkemedelsanvändning. Om man tittar på verksamhetens syfte och vill förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen, ja då borde samverkan mellan professioner kunna ske, oavsett var man är anställd. Framtidsvisionen är en apotekare på varje stor vårdcentral. Idag finns det på en. Kanske man i framtiden inte behöver bo i Gislaved för att få denna service. Man kan bo var som helst i Sverige och känna sig kunnig och trygg med sin medicinering för att man haft ett samtal med apotekaren på vårdcentralen. Vad har vi att se fram emot? Ett långt och gott liv kan vi hoppas på. Vad det goda livet innebär är olika för oss människor, men en gemensam önskan vi har är bra hälsa. Det är något vi önskar oss själva och våra nära och kära. Realiteten är att det långa livet också innebär krämpor och ofta mediciner. Att då kunna använda dem på bästa sätt kan innebära bättre hälsa. Vi vet då vilken nytta vi kan ha av vårdcentralens apotekare. Låt oss hoppas att vi får ett erbjudande om ett samtal med apotekaren på vårdcentralen! 12

13 Sammanfattning Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Anna, 70 år, tror att hennes läkare vet vilka mediciner hon använder och litar på att doktorn har alla nödvändig information om hennes läkemedel. Och det gör hon alldeles rätt i. Hennes läkare har stöd av vårdcentralens apotekare, som arbetar på doktorns uppdrag med att gå igenom patienternas läkemedel och att samtala med patienterna om deras medicinering. Apotekaren förbereder mötet genom att gå igenom medicinlistan, laboratorieprover och annat som rör läkemedlen och dokumenterar direkt i journalen läkemedelsrelaterade problem och förslag till åtgärder som läkaren har som underlag vid sin bedömning. Anna vet varför hon ska ta sina mediciner och hur hon ska ta dem. Hon har haft ett möte med apotekaren på vårdcentralen. I lugn och ro satt de tillsammans och pratade och hon fick möjlighet att fråga. Apotekaren tog sig tid, lyssnade och förklarade. Att veta varför och hur man ska ta sina läkemedel kan tyckas självklart. Men så är det inte alltid. Idag finns det en enda vårdcentral där det fungerar som på Annas vårdcentral, nämligen i Gislaved. Där har man under två år genomfört ett unikt projekt, "Apotekare på vårdcentral". Ett nytt koncept Gislaveds vårdcentral har en egen apotekare, anställd av Apoteket AB, som har läkemedelsgenomgångar med patienterna. När patienten 1-2 veckor efter mötet med apotekaren kommer på sitt läkarbesök är hon/han förberedd och doktorn kan i journalen läsa apotekarens förslag till åtgärder. Doktorn kan använda dessa uppgifter som en pusselbit i sitt underlag för att fatta bra beslut kring patientens läkemedelsbehandling. Projektet "Apotekare på vårdcentral" är ett samarbete mellan Apoteket AB och Landstinget i Jönköpings län med syfte att förbättra läkemedelsanvändningen i Gislaveds primärvårdsområde. Apotekaren, med sin unika kompetens, går in som en naturlig part i vårdteamet på vårdcentralen. På doktorns uppdrag utför apotekaren läkemedelsgenomgångar med patienter vid vårdcentralen samt anordnar utbildningar för läkare och övrig vårdpersonal. Nyttan Konceptet med apotekare på vårdcentral är till nytta för patienter, för läkarna och för samhället. Vi vet att det idag finns stora brister i läkemedelsanvändningen, bl.a. i patienters följsamhet till doktorns ordinationer, samtidigt som samhällets läkemedelskostnader ökar. Att använda de läkemedel som finns på ett bättre sätt kan innebära kostnadsbesparingar för samhället samtidigt som patienters hälsa förbättras. Läkarna tycker att apotekaren sparar tid åt dem. Journalanteckningarna som apotekaren gör är till stor nytta, tycker de. Särskilt uppskattad är listan över patientens aktuella mediciner, men även anteckningarna om läkemedelsrelaterade problem och förslag till åtgärder är uppskattade. Patienterna är mycket nöjda med mötet med apotekaren. Samtalet med apotekaren bidrar till att patienterna blir kunnigare om sin läkemedel och också att de känner sig tryggare med sin medicinering. 13

14 Litteratur Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till läkemedelsordinationen. Förslag till gemensamma mål för läkare, sjuksköterskor och farmacevter (Landstingsförbundets hemsida, Ragnarson Tennvall, Gunnel, Hjelmgren, Jonas & Anell, Anders Hälsoekonomi och förbättrad läkemedelsanvändning. Vad betyder ökad följsamhet till läkemedelsordinationen? IHE Arbetsrapport 2001:5 Nordling, Sara Vad händer i projektet "apotekare på vårdcentralen i Gislaved"? IHE 2002 Delrapporten kan laddas ner från IHEs hemsida (www.ihe.se) Slutrapporten kommer att publiceras Ytterligare information om samverkan Landstinget i Jönköping och Apoteket AB se Vi måste få bättre överblick i vården, Landstingsförbundets arbetsutskott, Debattartikel i Göteborgs-Posten den 14 februari 2003 Patientens säkerhet kräver bättre överblick av läkemedelsanvändningen Greta, 85 år, tror att hennes läkare vet vilka mediciner hon använder och litar på att doktorn har all nödvändig information om henne. Men så är det inte alltid. Hon använder tio olika läkemedel som är utskrivna av olika läkare. Kan vi begära av alla patienter att de ska ha kunskap om alla mediciner de fått utskrivna, för vilken åkomma och i vilken dos? Det skriver Landstingsförbundets arbetsutskott i en gemensam debattartikel. Publicerad i Göteborgs-Posten den 14 februari Från Landstingsförbundets hemsida Information om projektet Judit Dénes Apotekaren på vårdcentralen Apoteket AB Kerstin Jigmo Verksamhetschef vid Gislaveds vårdcentral Susanne Koppel Kompetensutvecklingsledare Apoteket AB, Distrikt Öst 14

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...

Läs mer

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Äldreomsorg med omsorg.

Äldreomsorg med omsorg. Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 11/9 2012 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Thomas Karlsson, vice ordförande Chefläkare Barbara Sedvallson Överläkare

Läs mer

Nämn tre punkter som ni anser Estherledningsgrupp ska jobba vidare med

Nämn tre punkter som ni anser Estherledningsgrupp ska jobba vidare med Workshop Demens 1. Rekommendationer om arbete för att förebygga demenssjukdom uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom (prioritet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess 2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Berättelsen om Selma

Berättelsen om Selma Berättelsen om Selma Om hur sex professioner vill bidra till en bättre äldreomsorg Innehåll Selmas vardag... 1 Allt hänger ihop för Selma... 1 Vi kan bidra mer till Selmas hälsa... 2 Alla i ett team bidrar

Läs mer

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Apotekare på vårdcentral - Utvärdering av vårdorienterad apotekarservice i Gislaved

Apotekare på vårdcentral - Utvärdering av vårdorienterad apotekarservice i Gislaved INSTITUTET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSEKONOMI The Swedish Institute for Health Economics Apotekare på vårdcentral - Utvärdering av vårdorienterad apotekarservice i Gislaved 2003-06-02 Sara Nordling Anders

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Högskolan i Gävle Institutionen för Ekonomi Organisation B 5p

Högskolan i Gävle Institutionen för Ekonomi Organisation B 5p Högskolan i Gävle Institutionen för Ekonomi Organisation B 5p Datum: 00-11-02 Handledare: Pär Vilhelmson Grupp: C3 Författare: Anita Bodin 56-09-01 Eva-Lotta Eriksson 70-01-19 Linda Nordström 79-06-18

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer