Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige"

Transkript

1 Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som använder flest läkemedel, våra äldre. Det finns olika sätt att angripa problemet och en del av lösningen är att via gemensamma journalsystem ge läkaren en bättre överblick över en patients samlade medicinering. Det kommer dock alltid behövas ett stort fokus runt den äldres läkemedelsanvändning, framför allt inom äldrevård och -omsorg. Den kliniska relevansen av en medicinering kan komma att förändras genom åren. En behandling som sattes in när en patient var i 50-årsåldern, är kanske inte längre lika lämplig för en åldrad kropp på 80 år. Dosen måste kanske justeras eller läkemedlet bytas ut mot ett annat. Behandlingar måste hela tiden utvärderas. Med bakgrund av detta har äldeapotekare Michael Borg, Läkemedelskommittén, Landstinget Halland de senaste åren utvecklat ett sätt att arbeta med läkemedelsgenomgångar som kallas Modell Halland. Det är ett multiprofessionellt samarbete där läkare, apotekare, sjuksköterskor och undersköterskor samt vårdbiträden var och en bidrar med sin yrkeskompetens. Läkaren och apotekaren har goda kunskaper om patientens sjukdomshistoria samt läkemedlens effekt och lämplighet men saknar den verkliga kunskapen om hur patienten mår. Denna viktiga kunskap besitter främst undersköterskor och vårdbiträden, de personalgrupper som arbetar närmast patienten. Detta gäller i viss mån även sjuksköterskor. De fyra professionerna samverkar som bladen i en fyrklöver för att uppnå ett optimalt resultat för patienten som står i centrum. Arbetets utgångspunkt är hela tiden vad som är bäst för den enskilde patienten. Michael Borg, Landstinget Halland 2008

2 Modell Halland är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Halland och Hallands kommuner. Arbetet baseras på att samverkan mellan de olika professionerna ger en bred kompetens. En av hörnstenarna är att ta till vara på undersköterskornas kompetens och vidareutveckla den. Detta görs bland annat genom att personalen på den enhet där läkemedelsgenomgångarna ska genomföras utbildas inom ämnet äldre och läkemedel. Det är en utbildning på cirka 3,5 timmar och är obligatorisk för undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor, nattpersonal och verksamhetschefer. Även läkare deltar i mån av tid. Utbildningens upplägg ser ut som följer: Bakgrund Äldrefarmakologi Socialstyrelsens indikatorer för läkemedelsbehandling av äldre FAS-UT, en beskrivning om hur man utvärderar och eventuellt avslutar en läkemedelsbehandling. Alzheimers sjukdom och BPSD* Icke-farmakologisk behandling Urinvägsinfektioner Läkemedelsgenomgångar (*Beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demenssjukdom, d.v.s. aggressioner, ropbeteende, vandrande o.s.v.) Utbildningen syftar till att bygga in kompetensen hos omvårdnadspersonalen. Detta borgar för en god läkemedelsbehandling även på lång sikt, vilket innebär att framtida läkemedelsgenomgångar inte behöver genomföras varje år utan vartannat eller var tredje. Det blir således mindre arbete om behandlingar följs upp regelbundet. En mängd olika mått och mätningar visar att Modell Halland är ett väl fungerande arbetssätt för att åstadkomma en bättre läkemedelsanvändning både på kort och längre sikt. Intresse för Modell Halland finns bland landsting runt om i landet. Västerbottens landsting har startat upp ett arbete som de ska kalla Modell Halland Västerbotten. Det finns även intresse i Norge för verksamheten. Tyvärr finns det en brist på apotekare med rätt kompetens för att spridningen av arbetssättet ska kunna gå fortare. Projektet: Projektet som Pharmademic i våras fick medel till har bedrivits i nära samarbete med Landstinget Halland och äldreapotekare Michael Borg. Huvudsyftet med projektet har varit att sprida Modell Halland till andra platser i Sverige. Tanken var att rekrytera två apotekare och placera dem i Halmstad, för att där under 5-5,5 månaders tid få en gedigen utbildning i det arbetssätt som används i Modell Halland. Ansvarig för utbildningen skulle äldreapotekare Michael Borg vara. Michael har sedan flera år tillbaka lett arbetet med läkemedelsanvändningen hos äldre inom Landstinget i Halland. Innan projektet startade arbetade sex äldreapotekare heltid med Modell Halland. Efter en grundläggande utbildningen skulle apotekarna successivt få ha hand om egna utbildningar, läkemedelsronder och utvärderingar. Michael Borg skulle dock hela tiden finnas med som stöd. Tanken var att apotekarna under tiden i Halmstad skulle genomgå hela cykeln med utbildning, ronder/ utvärderingar, se nedan:

3 Steg 1 Utbildning Steg 2 Faktainsamling Steg 3 Analys Steg 4 Läkemedelsrond 1 Steg 5 Utvärdering 1/Läkemedelsrond 2 Steg 6 Utvärdering 2/Läkemedelsrond 3 Steg 7 Resultatsammanfattning/rapportskrivning En cykel från utbildning av personal (steg 1) till den sista utvärderingen (Läkemedelsrond 3/Utvärdering 2, steg 6) tar ca sex månader för en patient. Om ett boende har fler än en avdelning, vilket är det optimala, så tar cykeln längre tid att genomföra då det gäller att hitta dagar för alla ronder som passar samtliga deltagare. Dessutom måste tidsspannet mellan de olika ronderna vara reglerade, så att det varken blir en för kort eller lång tid däremellan, detta på grund av att det ska gå att se en eventuell effekt av de medicinförändringar som genomförs. Mellan första och andra ronden bör det vara ca 5-8 veckor och från första till sista ronden ca 5-6 månader. Om man dessutom räknar med en planering med enhetschefen för boendet och med verksamhetschefen för vårdcentralen som den aktuelle läkaren tillhör, samt läkaren själv och sjuksköterskan, så krävs det ytterligare tid som måste tillföras planeringen. För att sedan få resultatet färdigställt i form av en rapport, krävs än mer tid för själva framställandet samt för att få in utvärderingsenkäter från läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Efter den utbildande fasen i Halmstad var avsikten att de två apotekarna skulle ta med sig den kunskap de lärt sig och implementera Modell Halland i ett annat landsting som då övertagit deras anställning. Michael Borg skulle även efter de lämnat Halmstad finnas med som bollplank. Det landsting dit de flyttat skulle då även ta över deras finansiering. Medan utbildningen av apotekarna genomfördes i Halmstad ansvarade Martin Svensson, Pharmademic AB, och Michael Borg för att finna ett landsting där en ny verksamhet av Modell Hallands typ skulle kunna byggas upp. Parallellt med inlärningsperioden i Halmstad var målet att apotekarna skulle genomföra så många läkemedelsgenomgångar som möjligt för att på så sätt förbättra läkemedelsanvändningen på äldreboenden i regionen. Projektets genomförande: Under slutet av februari månad och i början av mars rekryterades apotekarna Tanja Lehtinen och Cecilia Wikström. Tanja är utbildad vid Uppsala Universitet och hade innan anställningen i projektet arbetat med läkemedelsgenomgångar i Apoteket Farmacis regi i Lund medan Cecilia som är utbildad vid Göteborgs universitet kom direkt från sin praktiktermin på Apoteket AB:s apotek i Halmstad. Under första delen av projektperioden lärde Tanja och Cecilia sig hur man framställer diskussionsunderlag/protokoll (se bilaga 1) inför en läkemedelsrond genom att bland annat läsa journaler, analysera laborationsvärden och prata med personal på respektive avdelning för att få fram nödvändig information om patienterna. De deltog även på läkemedelsronder/utvärderingar och utbildningen Äldre och läkemedel för undersköterskor och sjuksköterskor. I

4 början skedde detta parallellt med Michael Borg och de övriga ordinarie äldreapotekarna men vartefter tiden i Halmstad fortlöpte har Cecilia och Tanja även hållit själva i utbildningen och de olika läkemedelsronderna samt även föreläst. Under tiden då de gick parallellt med Michael och andra äldreapotekare har de deltagit i den första läkemedelsronden för ca 120 patienter, Läkemedelsrond 2/Utvärdering 1 för ca 64 patienter och Läkemedelsrond 3/Utvärdering 2 för 64 patienter. Vidare har de närvarat vid sex utbildningstillfällen/föreläsningar. De har även deltagit på möten med läkare som en introduktion innan genomgångarna startat upp samt varit på en rad fortbildande seminarier där olika läkemedelsterapier behandlades. Cecilia och Tanja har i egen regi haft Läkemedelsrond 1 för ca 32 patienter och Läkemedelsrond 2/Utvärdering 1 med ca 32 patienter var samt hållit i utbildningen vid tre tillfällen. Även om de, på grund av den korta projekttiden, inte kunnat följa samma patienter genom en hel cykel, har de fått genomföra varje delmoment med olika patienter från olika boenden. Det äldreboende där de själva fått börja från steg 1, har de vid skrivandet av denna rapport inte på någon av avdelningarna hunnit göra en sista utvärdering (Läkemedelsrond 3/Utvärdering 2) ännu och då inte heller hunnit skriva en slutrapport. Parallellt med händelserna i Halmstad har Martin Svensson med stöd av Michael Borg arbetat med att försöka hitta en plats för den andra fasen av projektet, spridningen och implementeringen av Modell Halland. Kontakt har tagits med samtliga landsting, på olika nivåer som läkemedelskommittéer, landstingsfullmäktige, landstingsstyrelser samt hälso- och sjukvårdsnämnder. Även vissa kommuner, privata vårdaktörer och andra organisationer har kontaktats för att där undersöka intresset för vårt projekt och Modell Halland. Förankringen hos ett nytt landsting eller annan aktör var vid projekttidens slut dessvärre inte slutförd. Dokumentation: Efter Läkemedelsrond 3/Utvärdering 2 görs en resultatsammanställning/sammanfattande rapport. I denna jämförs bland annat läkemedelsanvändningen innan läkemedelsgenomgångarna startade med läkemedelsanvändningen efter genomförda läkemedelsgenomgångar. Data som mäts är: - Antal markörläkemedel (för exempel på hur det kan se ut se fig.1) - Användning av långverkande bensodiazepiner - Regelbunden användning av lugnande medel - Regelbunden användning av sömnmedel (>30 dagar) (för exempel på hur det kan se ut se fig.2) - Användning av antidepressiva läkemedel och neuroleptika med oklar indikation - Läkemedel med betydande antikolinerga effekter - Användning av läkemedel mot demens med oklar indikation - Användning av NSAID - Användning av protonpumpshämmare med oklar indikation - Antal läkemedel med kontinuerlig behandling (genomsnitt/patient) - Antal läkemedel vi behov (genomsnitt/patient)

5 - Antal C-interaktioner och D-interaktioner - Antal patienter med tre psykofarmaka eller fler - Åtgärder, typ av åtgärder (för exempel på hur det kan se ut se fig.3) - Utvärdering av patienters välmående (för exempel på hur det kan se ut se fig.4) Fig 1 Michael Borg, Landstinget Halland 2009 Fig 2 Michael Borg, Landstinget Halland 2009

6 Fig 3 Michael Borg, Landstinget Halland 2009 Fig 4 Michael Borg, Landstinget Halland 2009

7 I resultatsammanställningen finns även data från enkäter ifyllda av deltagande personal. Denna enkät tar upp frågeställningar som: - Vad tycker du om utbildningen (föreläsningen) du fick inför läkemedelsgenomgången? - Vad tycker du om det material som delades ut i samband med läkemedelsgenomgången? - Hur upplevde du deltagandet i läkemedelsgenomgången? - Har läkemedelsgenomgången tillfört dig någon ny kunskap? - Kommer du att kunna använda dig av denna nya kunskap i ditt arbete med andra patienter i ditt framtida yrkesliv? - Tycker du att Modell Halland tog för mycket av din tid? - Hur tycker du att läkemedelsgenomgångarna totalt sett påverkat patienternas hälsotillstånd? - Tycker du att läkemedelsgenomgångar bör genomföras regelbundet på din arbetsplats? Utvärdering: Modell Halland har många styrkor, som bland annat att hela personalstyrkan engageras i arbetet. Detta ger kunskap från olika infallsvinklar och gör att besluten förankras i hela personalgruppen. Denna modell stärker även kunskapen hos alla inblandade parter, samt stärker relationer och ger samsyn mellan läkare och personal. Det krävs ett stort engagemang och ett hårt arbete av äldreapotekarna för att detta arbetssätt ska fungera, både när det gäller inläsning av stora mängder patientinformation samt att leda arbetet med de olika stegen av processen ute på olika äldreboenden. Några nackdelar med Modell Halland som arbetssätt har vi under projektet inte kunnat påvisa. Denna projekttid har enligt Tanja och Cecilia varit oerhört givande och gett dem viktig kunskap om hur man, på bästa sätt, genomför läkemedelsgenomgångar på äldreboenden. Utbildningsperioden har förflutit som planerat. Den stora nackdel som de upplevt med projektet är att projekttiden varit för kort för att kunna genomföra en cykel och kunna få fram ett resultat av uppföljning och utvärdering av det de genomfört på egen hand. Deras insatser har således inte kunnat utvärderas och analyseras. Vidare måste man betänka att projekttiden löpt under sommaren, då det inte varit möjligt att genomföra läkemedelsgenomgångar i samma utsträckning på grund av semestrar hos personalen och dylikt. Tiden har dock utnyttjats så effektivt som möjligt genom att ägna de veckor med låg frekvens på genomgångar till att öva på att föreläsa och till att skriva rapporter. Det optimala hade således varit en längre projekttid än de sex månader som projektet innebar för att kunna följa upp arbetet de själva utfört. Data från arbetssättet Modell Halland håller i skrivande stund på att sammanställas, varför resultat angående effektivitet, brister och förslag till förbättringar inte kan redovisas. Då Tanja och Cecilia, som tidigare nämnt, inte heller hunnit genom en hel cykel med egna patienter, har de inte resultat eller utvärderingar specifikt kopplat till detta projekt att visa.

8 Målsättningen att sprida modellen till ett annat landsting har inte uppnåtts. Men då behovet av denna modell är stor och flera landsting är intresserade, så är vår förhoppning att det inom en relativt snar framtid kommer starta upp verksamhet på andra platser. Anledningarna till att denna del inte har lyckats är flera och skiljer sig åt mellan olika landsting. På vissa platser arbetas det redan intensivt med dessa frågor men de flesta landsting som har kontaktats har ändå visat intresse för modellen. I vissa fall har det inte varit möjligt att passa in arbetssättet i den interna organisationen även om behovet funnits. Flera landsting håller också på och tar fram en intern samlad strategi för hur man ska arbeta med en förbättrad läkemedelsanvändning hos äldre. Här har arbetssättet väckt intresse men de har inte varit i rätt fas för att kunna påbörja arbetet för tillfället. Eftersom implementeringen av arbetssättet kräver en del resurser från landstinget har det även varit svårt att göra stora nysatsningar med tanke på det ekonomiska läget för kommuner och landsting under året. Den viktigaste orsaken till att huvudsyftet med projektet inte kunnat uppfyllas är dock ändå att projekttiden har varit för kort för att landstingen ska hinna fatta beslut. Att projektet pågått under sommarmånaderna har även detta bromsat beslutsprocessen. Det har även under projektets gång förekommit flera olyckliga sjukdomsfall på nyckelpersoner där beslut i positiv riktning för implementering varit väldigt nära. Trots att projektet inte nådde riktigt i mål är samtliga inblandade glada att vi fått chansen att arbeta med detta projekt. Vi hoppas att vi bidragit till att sätta ett ännu större fokus på dessa frågor runt om i landet och att det i slutändan kommer den enskilda patienten till nytta. Martin Svensson

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Modell Halland - delresultat

Modell Halland - delresultat - delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. Resultaten kommer kontinuerligt att uppdateras då ett stort antal rapporter håller på att sammanställas.

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Modell Halland - delresultat

Modell Halland - delresultat - delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. I Läkartidningen nr 11 2011 finns en artikel som beskriver mer ingående. Det finns även mer

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Inledning och verksamhetsbeskrivning: Medihead ett privat hemtjänst och assistansföretag, med mångkulturell inriktning (främst till persisk-, arabisk- och kurdisk- talande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Folktandvården Filipstad. Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel (S) Mona Smedman (C)

Folktandvården Filipstad. Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel (S) Mona Smedman (C) PROTOKOLL 1 (5) FOLKHÄLSO- OCH TANDVÅRDSUTSKOTTET Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Justering Folktandvården Filipstad Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel

Läs mer

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20. Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS)

Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS) Socialdepartement Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS) Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar och andra sjukdomar i rörelseorganen,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1 Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 SPsH080010 Ärende 12 DN PS 2012-02-16 Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 Denna rapport är framtagen i samband med en utvärdering av nuvarande organisation under tre veckor i november

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna. få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10.

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-09-24 Dnr ÄN 2014-415 Malin Robertsson Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. Bakgrund Äldrenämnden har

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer