Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)"

Transkript

1 Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Vård och äldreomsorgen 2014

2 Sidan 2 av 18 Förord Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen poängterar även att hälso- och sjukvården bör ge personalen möjlighet till utbildning som är långsiktig. BPSD-registret är en bra arbetsmetod som skapar goda förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt som främjar den enskilda individens välbefinnande. Arbetsmetoden enligt BPSD gör att personalen på ett strukturerat sätt kan kan nå upp till de nationella riktlinjerna och hitta rätt arbetsmetod för personer med demenssjukdom som lever med BPSD-symptom. I har vi med detta projekt arbetat för att implementera arbetsmetoden för att säkra vårdkvalitén för de personer som drabbats av BPSD-symptom. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personer som varit inblandade i detta projekt. Ni har visat på stort engagemang. Tack till er alla. Alingsås Helén Gillquist, avdelningschef boendeavdelningen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 3 av 18 Förord Projektets bakgrund Uppdragsgivare och uppdrag Bakgrund till projektet Projektets syfte Projektmål Projektperiod Omfattning Projektets omfattning Krav och förväntningar Avgränsningar Beskrivning av projektresultatet Strategier Framgångsfaktorer Riskhantering Strategier Måluppfyllelse Projektresultat, tid och kostnad Upplevd kvalitet Efterkalkyl Projektförloppet Genomförande och organisation Bemanning Förlopp Förändring av krav och mål Kommunikation Erfarenheter Organisation, roller och ansvar Utbildning i projektet Dokumentation Leverans, överlämning och godkännande Kommunikation och informationsspridning Övrigt... 15

4 1 Projektets bakgrund Sidan 4 av Uppdragsgivare och uppdrag Helen Gillquist, avdelningschef för boendeavdelningen. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) 1.2 Bakgrund till projektet Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, BPSD, finns som ett nationellt kvalitetsregister sedan 1 november Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Observation av BPSD görs med hjälp av en skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI, som gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personer med demenssjukdom. Efter skattningen genomförs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när åtgärderna provats under en bestämd tidsperiod, görs en utvärdering med hjälp av NPI-skattningen. BPSD-administratören vid enheten registrerar insamlad data och detta sammanställs till en rapport som kan skrivas ut och användas i det dagliga arbetet på enheten. Från registret kan även statistik över egen data jämföras med övriga i riket. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och kan bidra till: 1 Implementering av de nationella riktlinjerna 2 Personcentrerad vård 3 Gemensamt språk för personalen 4 Tydliga mål 5 Teamarbete 6 Verksamhetsutveckling 7 Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar 8 Vårdtyngdsmätning 9 Forskning 10 Öppna jämförelser BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symptom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom, men även för närstående och vårdpersonal. De nationella kvalitetsregistren består av ett system som ger oss i Sverige unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. Kvalitetsregistren innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och omsorgen som årligen granskas. Idag finns det fyra kvalitetsregister: 1 Senior Alert 2 SveDem 3 BPSD-registret 4 Palliativregistret

5 Sidan 5 av 18 Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen har arbetet med att införa BPSD skett i olika steg: Uppdragsbeskrivning med inriktning på kartläggning (daterad ) Beslut om att göra ett pilotprojekt BPSD (daterat ) Utvärdering av pilotprojekt (daterat ) Beslut om implementering av BPSD ( , FC på ledningsgrupp) Projekt för implementering av BPSD ( ) 1.3 Projektets syfte Projektets syfte är att utveckla och säkra vårdens kvalitet för de personer som drabbas av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) på samtliga boenden med inriktning demens. 1.4 Projektmål 1. Att samtliga vårdtagare, på särskilda boenden med inriktning demens, som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer, sömnstörningar, erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att administratörer för BPSD (en per avdelning) finns på samtliga särskilt boende med demensinriktning. Administratörerna ska genomgå en 2 dagars utbildning i registerhanteringen. Administratörer skall i första hand rekryteras från gruppen "spetsutbildade undersköterskor".ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med inriktning demens ska också gå administratörsutbildning i BPSD. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att klarlägga/inventera tidsåtgång för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas. Demensteamets medlemmar skall också få 2 dagars utbildning i registerhanteringen 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård.

6 Sidan 6 av Att projektledare för BPSD ger förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut. 12. Att projektledaren tar fram en plan hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och är ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. 1.5 Projektperiod Projektstart 1 oktober 2013 Projektavslut 31 maj Omfattning 3 Projektets omfattning 3.1 Krav och förväntningar Projektet skall i enlighet med projektbeställningen implementera användningen av BPSDregistret på särskilda boenden med inriktning demens. Detta skall vara fullt implementerat och testat Projektet skall använda sig av resultatet från pilotprojektet BPSD. Förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD - registrering innan projekttidens slut. Projektledaren skall lokalisera vilka yrkesgrupper som skall hållas informerade under projektets gång. En informationsplan skall skapas. Tidplan och budget skall hållas. 3.2 Avgränsningar Projektet gäller ett arbete som bygger på metodiken kring kvalitetsregistret BPSD för särskilt gruppboende för demenssjuka samt eventuellt någon enhet inom serviceboendena. Personer boende i ordinärt boende omfattas inte av detta projekt.

7 3.3 Beskrivning av projektresultatet Sidan 7 av Att samtliga vårdtagare på särskilt gruppboende med demensinriktning som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att en administratör för BPSD-registret finns på samtliga särskilda boenden med inriktning demens. Administratörerna ska ha genomfört en 2 dagars utbildning i registerhanteringen samt att ansvarig enhetschef och patientansvarig sjuksköterska gått samma utbildning. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, handledare inom genombrottsmetoden) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att tidsåtgången är kartlagd/inventerad för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD-registret när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD-registret hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och att det finns en plan för detta. 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD-registret skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar med personer med demenssjukdom. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD-registret leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård. 11. Att ett förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation finns för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut.

8 Sidan 8 av 18 4 Strategier 4.1 Framgångsfaktorer Utbildning i BPSD krävs för att för att målet med projektet skall kunna uppnås. Information och utbildning om BPSD till all personal som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. Information till anhöriga. Demensteamet och spetsutbildade undersköterskor står till förfogande och är en resurs 4.2 Riskhantering Att det finns för få utbildningsplatser på administratörsutbildningen Att det inte finns utrymme för information om BPSD-registret på arbetsplatsernas APT den närmaste tiden eller vid ordinarie informationssamtal med anhöriga. Frånvaro/frånfälle i projektgruppen 4.3 Strategier Behovet av utbildningsplatser för administratörer i BPSD registret meddelas Sjuhärads kommunförbund. Information om BPSD - registret prioriteras på arbetsplatsernas APT Gruppdiskussioner fortsätter i projektgruppen trots frånfälle. Ersättare träder in. 2 Måluppfyllelse 2.1 Projektresultat, tid och kostnad 1. De vårdtagare som har BPSD symptom och som bor på särskilt boende med demensinriktning bedöms enligt NPI-skalan (Neuro Psychiatric Inventory). Med hjälp av NPI-skalan kan BPSD-symptom så som exempelvis oro,apati, hallucinationer eller sömnstörningar kartläggas. Undersköterskor och ibland enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och Fysioterapeut kan utifrån skattningen utforma bemötandeplaner

9 Sidan 9 av 18 och individuellt anpassade åtgärder. Efter att åtgärder planerats kommer man överens om ett datum (ca: 3-4 veckor efter skattningen) för utvärdering. Datumet för utvärdering kan i bland ändras om det finns behov av att avsluta eller förlänga perioden. Vårdtagaren och anhörig eller god man ska informeras om att BPSDregistret används som en arbetsmetod på enheten. Om vårdtagare, anhörig eller god man inte säger aktivt nej kan vårdtagaren registreras i BPSD-registret. Arbetsmetoden kan användas även om det finns ett aktivt nej men då får vårdtagaren inte registreras i registret. 2. Det finns en administratör för BPSD per avdelning. BPSD administratörerna har gått en tvådagars utbildning för att kunna registrera i BPSD registret. Flera av administratörerna har rekryterats från gruppen "spetsutbildade undersköterskor". Ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med demensinriktning har gått samma BPSD- administratörsutbildning. 3. All personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, Fysioterapeut, biståndshandläggare) har kunskap och kännedom om arbetsmetoden. Administratörerna har efter utbildning visat en webbaserad utbildning om BPSD för övrig personal som arbetar på boende med inriktning demens. Detta har gjort att samtliga i arbetsgruppen har fått kännedom om vad BPSD är och hur man på ett strukturerat sätt kan arbeta med BPSD. Den webbaserade utbildningen finns på BPSD hemsida. Personalen har uppskattat utbildningen. 4. Arbetsmetoden består av olika moment såsom skattning enligt NPI-skalan samt utformning av åtgärdsplaner ofta i form av individuellt anpassad bemötandestruktur. Det tar ca: minuter att utföra en skattning beroende på vilka BPSD-symptom vårdtagaren har. På sikt upplevs arbetsmetoden enligt BPSD-registret vara tidsbesparande eftersom det möjliggör att rätt åtgärd hittas till rätt person. Det har även gjort att personalen arbetar mer personcentrerat och mot samma mål vilket i sin tur skapar förutsättningar för god livskvalité och lindrat lidande för personen med demenssjukdom. 5. Demensteamets medlemmar har också gått en tvådagars utbildning i registerhanteringen. Demensteamet förväntas vara en resurs för att BPSD hålls levande, utvecklas och utvärderas. Projektledaren kommer efter projektavslut att träffa demensteamet för att gemensamt arbeta fram en struktur/handlingsplan för hur demensteamet ska vara behjälpliga och stötta personalen med BPSD ute i verksamheten. 6. BPSD-registret har bidragit till att vården har blivit mer personcentrerad och det finns en klar och tydlig målsättning. Man kan tydligt följa förändringar gällande beteende psykiska symptom hos den enskilda individen. 7. BPSD-registret har bidragit till det har skapats ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens.

10 Sidan 10 av BPSD-registret medför en strukturerad arbetsmetod som skapar förutsättningar för att hitta rätt åtgärd för rätt person. Detta leder till att verksamheten utvecklas och en systematisk arbetsmetod växer fram. 9. All registrering sker i det nationella BPSD-registret. De vårdtagare som har BPSDsymptom registreras främst i registret men på endel enheter registreras samtliga vårdtagare. Det har uppmärksammats att det finns fördelar med att samtliga vårdtagare registreras eftersom det möjliggör att det finns en grund att utgå ifrån och BPSD-symptom kan uppmärksammas i ett tidigare skede. Projektledaren har funnits som en resurs för att stötta administratörerna att komma i gång med registreringar. 10. Registreringen i BPSD bidrar till att resultat kan följas i öppna jämförelser. Det skapas förutsättningar för utveckling som i sin tur leder till personcentrerad och mer jämlik vård. 11. Projektledaren har tillsammans med administratörer på de olika enheterna utformat en handlingsplan (bilaga 1) och en tydlig rollfördelning (bilaga 2) för hur arbetet med BPSD ska se ut. Projektledaren kommer att gå en certifieringsutbildning för att lokalt kunna utbilda fler administratörer på enheterna. Det har uppmärksammats under projekttiden att det är sårbart att det bara finns 1 administratör per enhet. 12. Projektledaren ha kommunicerat med projektbeställaren hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande. Demensteamet kommer att ha en funktion att se till att BPSD utvecklas och utvärderas och de kommer även att vara ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. Handlingsplanen för detta är ännu inte fastställd. Demensteamet planeras även vara delaktiga i kommande utbildningar. 2.2 Upplevd kvalitet BPSD-registret har upplevts mycket positivt ute i verksamheterna. Det finns ett stort intresse kring ett fungerande strukturerat arbetssätt med syfte att kunna erbjuda personer med demenssjukdom förutsättningar för en god livskvalité och en fungerande vardag. Webbutbildningen som finns på BPSD hemsida har upplevs vara ett bra verktyg för att öka kompetensen kring hur man kan arbeta personcentrerat med personer som lider av BPSDsymptom. Samtliga administratörer har upplevt att administratörsutbildningen hade ett bra och givande innehåll som på sikt skapar goda förutsättningar att implementera ett nytt tänk ute i verksamheten. 2.3 Efterkalkyl Projektets budget har hållits. På grund av att föregående projektledaren blev sjukskriven har projektets sista månader upplevts intensiva och tidsåtgången har överskridit planen.

11 3 Projektförloppet Sidan 11 av Genomförande och organisation Oktober 2013 Projektstart Administratörsutbildning för personal och enhetschefer November 2013 Undersköterskor som ingick i pilotstudien intervjuades av dåvarande projektledare. Projektledaren informerade genombrottsgruppen. December 2013 Projektledaren informerade spetsutbildade undersköterskor på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren informerade på ledningsmöte. Projektledaren informerade på rehabavdelningen. Projektledaren blev sjukskriven. Projektbeställaren informerade sjuksköterskor. Projektbeställaren informerade biståndshandläggare. Januari 2014 Administratörsutbildning för personal, sjuksköterskor och enhetschef. Februari-maj 2014 Implementering Projektledaren arbetar fram rutiner och en plan för fortsatt implementering. Mars 2014 Ny projektledare tillsattes 5 mars. Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat demensteamet. Projektledaren har varit i kontakt med enhets chefer för att erbjuda hjälp och stöd i implementeringen av BPSD. Möte med demensteamet angående implementering av BPSD. April Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 1 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Startat med slutrapport. Maj Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 3 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 4 tillfällen Möte med samtliga administratörer. Administratörsutbildning Projektledaren har arbetat med slutrapporten Projektledaren har arbetat fram en tydlig rutin samt rollfördelning kring arbetsmetoden.

12 Efter projektslut Handlingsplan för demensteamet. Informera biståndsenheten och rehabenheten Sidan 12 av Bemanning Projektledare: Hanna Andersson Sjuksköterska Projektbeställare och intern förvaltande mottagare : Avdelningschef Äldreboende Helen Gillquist Projektgrupp: demensteamet bestående av demenssjuksköterska Per-Olof Åström, sjuksköterska Lena Sultan, arbetsterapeut Maria Sigl, biståndshandläggare Ingela Gyllesten, undersköterska Ulrika Johansson Projektgruppen har inte en beslutande funktion Förlopp BPSD har varit ett uppskattat kvalitetsregister eftersom de flesta som arbetar med personer med demenssjukdom upplever att det är ett bra och strukturerat arbetssätt som har god effekt för både vårdtagare och personal. Tidsplanen har inte kunnat följas fullt ut eftersom projektledaren blev sjukskriven. En personal, enhetschef och patientansvarig sjuksköterska per enhet har gått på administratörsutbildning och därefter tagit med sig arbetssättet ut på samtliga boenden med inriktning demens. Implementeringen på de flesta enheterna har slagit väl ut, Hagagården och Noltorpsgården befinner sig fortfarande i startfasen. Detta på grund av andra förändringar i verksamheten. 3.2 Förändring av krav och mål Tidsplaneringen har förändrats något relaterat till att föregående projektledare blev sjukskriven. Projektbeställaren har fått gå in och informera olika professioner kring vad BPSD är. Kvaliteten på implementeringen i förhållande till målen upplevs inte ha påverkats negativt trots vissa avvikelser från planeringen. En handlingsplan för hur demensteamet ska stötta personal, vara delaktiga i utbildning samt var behjälpliga vid BPSD-symptom i verksamheten kommer att upprättas. Demensteamets roll är ännu inte helt fastställd men kommer att klargöras efter projektslut.

13 Sidan 13 av Kommunikation Kommunikationen mellan projektledare och projektbeställare har fungerat väl. Möten har planerats ca:1ggr/månad och mellan mötena har projektledaren och projektbeställaren haft mail och telefonkontakt. Slutrapporten planeras att presenteras av projektbeställare och projektledare på ledningsmöte Projektledaren har även kommunicerat med chefer och administratörer via mail. Information om BPSD-registret planeras även till till vård och äldreomsorgs nämnden och KPR i början av juni. 4 Erfarenheter Kvalitén på vården har förbättrats sedan start med BPSD, vården blir mer personcentrerad och det är lättare att hitta rätt åtgärd för varje unik individ. NPI-skattningen som utförs visar tydligt när åtgärder fungerar respektive inte fungerar. Personal observerar vårdtagaren med hjälp av observations scheman och beteende beskrivningar. Utvärderingar och uppföljningar görs kontinuerligt. Det skapas även ett strategiskt arbetssätt där all personal arbetar mot samma mål och beslut tas att arbeta lika. Personalen arbetar fram en bemötande strategi och beslutar att alla ska följa planen tills dess att utvärdering utförs. Åtgärder som ger effekt skrivs in i genomförandeplanen. Det har även visat sig att skattningarna med fördel kan användas på rond med doktorn. Skattningarna visar tydligt vilken typ av BPSD symptom den enskilda personen med demenssjukdom besväras av vilket skapar förutsättningar för rätt åtgärd eller medicinering. Samtliga professioner som träffar vårdtagare på särskilt boende informeras och involveras i den bemötandeplan som är individuellt anpassad. Enhetschef får också en samlad bild över hur arbetsbelastningen ser ut på avdelningen och kan vägleda och stötta personalen. 4.1 Organisation, roller och ansvar Projektledaren har arbetat fram en rollfördelning gällande vem som ansvarar för vad. Detta har efterfrågats ute i verksamheten. BPSD administratörer har tagit del av och godkänt rollfördelningen. Rollfördelningen ser ut enligt följande: Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback.

14 Sidan 14 av 18 BPSD- administratörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik. Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD. 4.2 Utbildning i projektet En personal och en enhetschef per särskilt boende med inriktning demens har gått en tvådagars administratörsutbildning i BPSD-registret. Totalt har fem sjuksköterskor gått från Alingsås norr och sex sjuksköterskor från Alingsås söder. Administratörerna tillsammans med sjuksköterska och enhetschef har gått igenom webbutbildning i samtliga personalgrupper på särskilt boende med inriktning demens. På samtliga enheter upplevdes utbildningen täcka kunskapsbehovet för att arbeta enligt BPSD-registret. Det har däremot upplevts vara mycket sårbart med bara en administratör per enhet. Projektledaren kommer efter projektslut att gå en utbildning för att bli certifierad utbildare i BPSD-registret. Planen är att starta en utbildningsgrupp tillsammans med två spetsutbildade undersköterskor för att kunna utbilda fler undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer framöver. Finansiering av utbildare och utbildning är ännu inte fastställd.

15 4.3 Ändringshantering Sidan 15 av 18 Projektmålen har under projekttidens gång kunnat utföras, det som avviker är att demenstemets roll kommer att klargöras efter projektslut. 4.4 Dokumentation Projektledaren har dokumenterat och samlat information angående BPSD i en mapp i datorn samt i en BPSD-pärm. 4.5 Leverans, överlämning och godkännande När projektet avslutas kommer slutrapport, sammanställda rutiner och ansvarsfördelning överlämnas till projektbeställaren. Rapporten kommer att presenteras på ledningsmöte och projektledaren planerar att utgå från slutrapporten men även från en del fallbeskrivningar som uppmärksammats under arbetet med BPSD. Powerpoint kommer att användas vid presentationen för KPR och nämnd. 4.6 Kommunikation och informationsspridning Under projektet sista månad träffades projektledare och administratörer. Syftet var att ta del av varandras upplevelser och erfarenheter som sedan dokumenterats i ett dokument som beskriver hur vi i Alingsås arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren kommer att vara behjälplig där det finns behov av hjälp och stöd med implementering av BPSD. Spetsutbildade undersköterskor kommer att arbeta med implementering enligt genombrottsmetoden. 4.7 Övrigt Min upplevelse av Projektet har varit mycket god trots en del svårigheter att komma in sent och ta över rollen som projektledare. Jag har under tidens gång upplevt ett stort intresse för arbetsmetoden enligt BPSD-registret och jag tror att arbetssättet kommer att ge goda resultat i framtiden, vilket gör att många av våra äldre med BPSD-symptom för en ökad livskvalité och ett minskat lidande. Stort tack till alla berörda. Projektledare: Hanna Andersson sjuksköterska.

16 Bilaga Dokumenttyp: Rollfördelning BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: Rollfördelning Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback. BPSD-administatörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD.

17 Bilaga Dokumenttyp: Rutiner BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: Rutiner och riktlinjer för hur vi i arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning Demens: Utredning av BPSD En utredning av beteendemässiga och psykiska symtom syftar till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symtomen. Utredningen omfattar vanligtvis följande: bedömning av personens möjlighet att få sina basala behov tillfredsställda bedömning av omgivande miljö och interaktion med personal och närstående medicinsk utredning inklusive bedömning av fysisk och psykisk status Genomgång av läkemedel och utsättning av läkemedel Frågeställningar Orsakar symtomen lidande för personen med demenssjukdom? Uppvisar personen aggressivitet, skrik, plockande, störd dygnsrytm, psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression Planering inför NPI-skattning När BPSD-symptom observeras hos en vårdtagare utförs en skattning enligt NPI-skalan. Skattningen utförs främst av kontaktperson, BPSD-administratör och eventuellt PAS på avdelningen. Man kan med fördel låta samtliga i personalgruppen utföra en individuell skattning som sedan sammanställs av kontaktperson och administratör. Sammankalla berörda professioner Skattning enligt NPI-skalan. Implementering av åtgärder Hur vet vi att vi uppnått önskad effekt? Det är av stor vikt att ta tillvara på allas upplevelser kring hur och när BPSD uppkommer hos den enskilda individen. Observationslistor ska användas under tiden som åtgärderna provas för att kunna kartlägga vårdtagarens beteende samt utlösande faktorer och fungerande åtgärder till BPSD-problematik.

18 Sidan 18 av 18 Uppföljning och utvärdering av åtgärder Ny skattning och uppföljning planeras ca: 3-4 veckor efter skattning beroende av hur åtgärderna fungerar. Mindre NPI-poäng Permanenta åtgärder, dokumenteras i journal Högre NPI-poäng utprovning av nya åtgärder.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

Minnesanteckningar från den Palliativa resan. 2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Minnes anteckningar från BPSD resan. 2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Ange datum. 1 (6) DELÅRSRAPPORT 2014 NÄMND: Socialnämnd FÖRVALTNING: Socialförvaltning Ordförande: Bo Brantmark Förvaltningschef: Lena Landström VERKSAMHET Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden,

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Musik som brobyggare

Musik som brobyggare Gävle Demensförening Målgrupper Personer med demenssjukdom. Anhöriga/närstående till personer med demenssjukdom. Volontärer. Medarbetare på vård- och omsorgsboenden (egenregi). Syftet med projektet Gemensam

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016 Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2016-01-08 Ann-Sophie Rudolph Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Funca ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Uppdraget att bygga stödverktyget Funca kommer från Socialdepartementet. Det finns ett liknande kvalitetsregister inom kognitiva sjukdomar

Läs mer

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014

Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-21 DNR SN 2014.160 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Musik som brobyggare

Musik som brobyggare Hur påverkar musiken hjärnan? Musik påverkar hela hjärnan. Signalsubstanser som dopamin och serotonin ökar. Hormoner som oxytocin och testosteron frigörs. Innebär bland annat att upplevd smärta kan lindras

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2015 S:t Annas Demens och äldreboende Sjuksköterska Flora: Malin Björkman Sjuksköterska Freja: Maria Svalberg Verksamhetschef: Helén Gjödestöl Patientsäkerhetsberättelse 16 02

Läs mer

Granskning av demensvård yttrande över revisonsrapport

Granskning av demensvård yttrande över revisonsrapport SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-15 AN-2015/472.739 1 (4) HANDLÄGGARE Altersten Premfors, Maria Maria.Altersten-Premfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009

Läs mer

Äldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun

Äldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun Äldreomsorgens demensteam Skellefteå kommun Bakgrund Nationella riktlinjer Västerbottens läns vårdprogram Projektidé och syfte Finansieras med stimulansmedel 2011-2012 Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

Implementering ny organisation riskanalys

Implementering ny organisation riskanalys HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare MURTEGLETS VÅRDBOENDE Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150112 Maj Millborg Mallen är anpassad av Vardaga utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Rutin hantering av öppna jämförelser

Rutin hantering av öppna jämförelser Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (av vem och datum) Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, 2013-12-06 Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared Datum och ansvarig för innehållet 2016 02 25 Tea Hwit verksamhetschef på Breared Mallen är anpassad av Vardaga AB

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Projektplan kvalitetsregister

Projektplan kvalitetsregister 1 Projektplan kvalitetsregister Delprojekt: Införande av Senior alert på Visby lasarett samt i hemsjukvården och primärvården. Stöd till och uppföljning av förbättringsarbetet inom vårdprevention hos särskilda

Läs mer

Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården

Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården 2000 barn Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården Nationell kartläggning Gemensam utbildningssatsning - Nästan 100 deltagare Sammanställning av gruppdiskussioner och utvärderingar Uppföljningsdag

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer