Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

2 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad Projektgrupp Martina Haggren Leg. apotekare Apoteket Farmaci AB Astrid Tunestål Distriktsläkare Primärvården Skåne, område sydväst Styrgrupp Renée Ekcrona, Malmö stad, Centrum stadsdelsförvaltning Carina Gerthel, Malmö stad, Centrum stadsdelsförvaltning Marie Olsson, Primärvården Skåne Ewa Rekman, Apoteket Farmaci AB Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

3 Innehållsförteckning Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad.1 Kontaktuppgifter...2 Sammanfattning...4 Inledning...5 Bakgrund...5 Syfte och mål...7 Målgrupp...7 Avgränsning...7 Metod och genomförande...7 Resultat...9 Enkätsvar, sjuksköterskor...10 Enkätsvar, läkare...12 Slutsatser...13 Diskussion...14 Patientfall...17 Referenser...18 Sändlista Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

4 Sammanfattning Projektet med läkemedelsgenomgångar i Malmö stad är ett samarbete mellan Region Skåne och Malmö stad, som omfattat samtliga kommunala särskilda boenden i de tio stadsdelarna, samt hemsjukvården i Centrum. Totalt har 1679 läkemedelsgenomgångar genomförts, i team med apotekare, extern läkare och sjuksköterska på respektive boende. Skriftliga åtgärdsförslag från teamet vidareförmedlades därefter till patientansvarig läkare för beslut om intervention. Extern läkare valdes i projektet för att avlasta patientansvarig läkare. Erfarenheterna och utvärdering av enkäter visar på att det är att föredra att ordinarie läkare deltar vid läkemedelsgenomgångarna, även om projektet inte hade kunnat växa till samma omfattning med den metoden. I projektet har patienternas läkemedel analyserats utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för utvärdering av äldres läkemedelsterapi, följsamhet till Region Skånes rekommendationslista samt evidensbaserade fakta. Läkemedelsgenomgångarna har inneburit en kvalitetsförbättring av läkemedelsanvändningen där såväl den totala läkemedelsförbrukningen, läkemedelskostnaden som användningen av psykofarmaka har sjunkit. Exempelvis minskade användningen av neuroleptika med 17 % och den genomsnittliga läkemedelskostnaden med ca 950 kr per patient och år. Detaljerade resultat från respektive stadsdel redovisas i separata rapporter. 1 Resultatet från enkäter till läkare och sjuksköterskor visar på att en övervägande majoritet är positiva till projektet, men många uppger att det är önskvärt att ordinarie läkare deltar i läkemedelsgenomgången. Sjuksköterskorna såg ett stort utbildningsvärde i läkemedelsgenomgångarna. Projektet har dessutom vuxit till att omfatta utbildning i läkemedelshantering för både sjuksköterskor och ett större antal av Malmö stads omvårdnadspersonal, vilket även detta har varit mycket uppskattat. För primärvårdens del har projektet bidragit till att man ser över vilken metod man ska använda för läkemedelsgenomgångar generellt i Skåne. Styrgruppen anser att kontinuerliga läkemedelsgenomgångar är viktiga för att minska det lidande och de kostnader som felanvändning av läkemedel medför. Det finns behov av en systematisk och samstämmig metod för samarbete och kommunikation mellan Region Skåne och Malmö stad rörande den äldre patienten, både avseende primärvård och slutenvård. 4 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

5 Inledning Genom statliga stimulansbidrag som Malmö stad fick för vård och omsorg gavs en möjlighet att starta projekt för nya arbetsmetoder inom äldrevården för att kunna öka livskvaliteten hos äldre personer. Ursprungligen planerades att läkemedelsgenomgångar skulle genomföras i stadsdel Centrum och ytterligare någon stadsdel. Under hösten 2008 utvidgades projektet till att omfatta samtliga tio stadsdelar i Malmö. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö stad. Samtidigt startades andra projekt upp med hjälp av statliga stimulansbidrag i Malmö stad. Exempel på dessa är Fallförebyggande hembesök, Guldstunder i de äldres vardag, och Hemtjänst på olika språk. Säker och effektiv läkemedelsanvändning är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. För att nyttan ska vara större än riskerna kan man till äldre behöva justera såväl doser, doseringsintervall som preparatval. För äldre kan detta innebära lägre doser och längre dosintervall. Läkemedelsbiverkningar hos äldre är en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Åldrandet leder till förändringar i både läkemedelsomsättningen och kroppens känslighet för läkemedel. Detta medför i sin tur att många läkemedel har en annorlunda och kraftigare verkan hos äldre. Behandlingen kan även försvåras av att många äldre har mer än en sjukdom och därför måste behandlas med flera olika preparat. För en optimal läkemedelsförskrivning för äldre måste man dessutom ta hänsyn till olika faktorer som t.ex. allmäntillstånd, vikt och njurfunktion. Med tanke på de särskilda förutsättningarna för läkemedelsbehandling av äldre finns ett stort behov av att kontinuerligt utvärdera och ompröva ordinationerna. Ett sätt är att ha systematiska läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar har även tidigare utförts i Malmö stad, t.ex. i Kirseberg och Västra Innerstaden. Det här projektet har syftat till att genomföra läkemedelsgenomgångar på ett organiserat och strukturerat sätt i större skala. Bakgrund Tillvaron för en äldre person med sammansatta vårdbehov är komplex. Det finns många sjukdomar, funktionsbortfall och händelser som kan drabba den som är gammal och skör. Många äldre har stor nytta av läkemedel och lever ett bra liv, trots diagnoser som för en generation sedan hade inneburit för tidig död eller ett stort lidande. De som är 75 år och äldre utgör idag en knapp tiondel av vårt lands befolkning, men de använder minst en fjärdedel av alla läkemedel. Äldres läkemedelsanvändning har ökat påtagligt under de senaste 20 åren. Den totala läkemedelsförskrivningen till äldre (65 år och äldre) uttryckt i antal definierade dygnsdoser (DDD) per 1000 invånare och dag har fördubblats 5 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

6 sedan 1990 och ökat med 30 % under 2000-talet. Multisjuka äldre i ordinärt boende och äldre på särskilda boenden använder i medeltal 10 olika preparat per person. 2 Socialstyrelsen publicerade kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi Kvalitetsindikatorerna är efter sex år väl kända och tillämpas t.ex. vid läkemedelsgenomgångar och uppföljningar av äldres läkemedelsbehandling. En reviderad version förväntas publiceras under Nationellt är man väl medveten om problemen med äldres läkemedelsanvändning. Socialdepartementet skriver i sina riktlinjer: Äldres läkemedelsanvändning har ökat kontinuerligt under årens lopp, särskilt i de grupper som brukar betraktas som sköra på grund av demenssjukdom eller multipla somatiska sjukdomar. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar inom hälso- och sjukvården har visats leda till att läkemedel i stor utsträckning omvärderas, att läkemedel sätts in eller sätts ut och att doserna justeras. Läkemedelsgenomgångar kan i många fall bidra till att äldre kan bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. Patientsäkerheten kan öka bl.a. genom att fallolyckor kan minskas och därigenom kan kostnaderna för såväl kommunernas vård och omsorg som landstingens hälso- och sjukvård reduceras. Fler och mer regelbundna läkemedelsgenomgångar behöver genomföras för att viktiga mediciner skall få en optimal effekt vilket kan medföra en bättre livskvalitet för den enskilda. 4 Målet med läkemedelsgenomgångar är att optimera läkemedelsbehandlingen så att vårdtagaren mår så bra som möjligt. Det kan ske genom att man lägger till, tar bort eller byter läkemedel, ibland genom att justera dosen. Ibland kan läkemedel även ersättas med icke-farmakologiska metoder, taktil massage eller t.ex. en sängfösare som är ett energi- och näringsrikt mellanmål som minskar nattfastan. 5 Flera studier i Sverige visar på ett behov av kvalitetsförbättringar av äldres läkemedelsbehandling. På äldreboenden i Linköpings kommun genomfördes läkemedelsgenomgångar mellan 2007 och 2008 som visade att 30 procent av åtgärderna ledde till att patienten mådde bättre, och att 65 procent av åtgärderna inte ledde till någon förändring av allmäntillståndet. Enligt en enkätutvärdering var samtliga av vårdpersonalen positiva till läkemedelsgenomgångarna, och såg ett stort utbildningsvärde. 6 6 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

7 Syfte och mål Att identifiera och åtgärda potentiella läkemedelsrelaterade problem för att ge en ökad livskvalitet för den enskilde vårdtagaren. Säkra livskvaliteten för vårdtagare genom att anpassa läkemedelsanvändningen enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedelsbehandling av äldre. Ökad kunskap om vilka vårdtagare som har störst behov av läkemedelsgenomgångar. Ökad kunskap om kvaliteten på de särskilda boendenas och hemsjukvårdens läkemedelsanvändning. Ökad kunskap hos personal om läkemedel inom hemsjukvården och på särskilda boenden. Bättre kunskap inför framtagande av nya samarbetsrutiner mellan Malmö stad och Region Skåne gällande vårdtagares läkemedelsanvändning. Målgrupp Läkemedelsgenomgångar planerades under projekttiden för fyra målgrupper. Vårdtagare på särskilda boenden i Centrum, personer som vårdats på korttidsboende och sedan kommit tillbaka till sitt ordinära boende, patienter i hemsjukvården i ordinärt boende samt vårdtagare över 80 år som inte har hemsjukvård men hemtjänst. Hösten 2008 reviderades projektplanen till att läkemedelsgenomgångarna skulle omfatta samtliga särskilda boende som drivs av Malmö stad. Avgränsning Läkemedelsgenomgångar för vårdtagare som vistats på korttidsboende planerades inom projektet endast hos dem som vistats på Centrum stadsdelsförvaltnings korttidsboende Rönnen. Likaså begränsades projektet rörande vårdtagare i hemsjukvården och hemtjänsten till boende inom Centrum. Metod och genomförande Berörda läkare och sjuksköterskor har informerats både muntligt och skriftligt inför läkemedelsgenomgången. 7 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

8 Innan genomgången har patientansvarig sjuksköterska och undersköterska som känner vårdtagaren väl på respektive boende gjort en symtomskattning. Om möjligt har vårdtagaren själv svarat på frågor kring aktuella symtom. Symtomskattningarna har sedan tillsammans med aktuella läkemedelslistor faxats till apotekaren som gjort en kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, samt identifierat potentiella läkemedelsrelaterade problem. Under läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska, projektets läkare, samt apotekare diskuterat igenom vårdtagarens läkemedelsanvändning. Detta har baserats på uppgifter från den medicinska journalen, sjuksköterskans kännedom om vårdtagaren samt symtomskattningen och läkemedelslistan. För varje vårdtagaren har ett skriftligt åtgärdsförslag utformats. Detta förslag har sjuksköterskan vidareförmedlat till patientansvarig läkare som tagit ställning till åtgärdsförslagen. Ansvarig sjuksköterska har följt upp och utvärderat genomförda förändringar efter ca 4 veckor. Utvärderingen har sedan faxats till apotekaren som sammanställt resultaten. Sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen har haft ersättare för de dagar som tagits i anspråk för symtomskattning och läkemedelsgenomgång. Efter genomförda läkemedelsgenomgångar och utvärderingar har en enkät skickats till berörda sjuksköterskor och läkare. I mars 2009 gjordes en utökning av projektet för att höja kompetensen ytterligare hos vårdpersonalen inom både ordinärt och särskilt boende i Malmö stad omvårdnadspersonal, fördelade på 40 grupper, har utbildats i Grundläggande utbildning i läkemedelshantering. Denna utbildning anordnades under tre terminer, och varade i totalt sex timmar per grupp, fördelat på två tillfällen. 50 sjuksköterskor utbildades vid två olika tillfällen i Psykiska symtom hos äldre. Varje utbildningstillfälle varade 3 timmar. Utbildningarna köptes från Apoteket Farmaci AB och de hölls på Stadshuset. Liksom utbildningarna för vårdpersonal har sjuksköterskornas utbildningar varit mycket uppskattade. Även utbildningar för anhörigvårdare har ordnats, men intresset för dessa var mycket magert. 8 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

9 Resultat Sammanlagt har det gjorts 1679 läkemedelsgenomgångar i Malmö stad fördelat på de tio stadsdelarna. Samtliga särskilda boende drivna i Malmö stads regi har inkluderats, samt 126 patienter i hemsjukvården i Centrum. De inkluderade vårdtagarna på särskilt boende hade i genomsnitt 8,5 regelbundet doserade läkemedel och 2,5 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången. Efter läkemedelsgenomgången hade antalet regelbundet doserade läkemedel sjunkit med 0,6 st. per vårdtagare. Antalet vid behovsläkemedel sjönk med 0,2 st. per vårdtagare. Fyra grupper av psykofarmaka studerades närmare. Användningen av läkemedel i alla fyra grupperna minskade. Störst minskning noterades av neuroleptika, som minskade med 17 %. Användningen av sömnmedel minskade med 8 %, medan lugnande medel minskade med 4 % och antidepressiva med 1 %. Läkemedelskostnaden sjönk med ca 950 kr per vårdtagare i genomsnitt, men skillnaden mellan stadsdelarna var stor. Störst kostnadsminskning noterades i Centrum (1550 kr), medan minskningen i Oxie stannade på 400 kr. Vid läkemedelsgenomgångarna föreslog teamet i genomsnitt 2,1 ändringar per vårdtagare. 66 % av förslagen ledde till någon form av åtgärd. Vid utvärderingen noterades att i merparten av fallen har patienten mått likadant eller bättre efter ändringarna. De vanligaste läkemedelsrelaterade problemen var oklarheter kring indikationen för läkemedelsbehandlingen, läkemedel som kan innebära ökade risker vid behandling av äldre, samt oklarheter kring behandlingseffekten. De vanligaste åtgärderna var utsättning, dosminskning och byte av läkemedel. Ovanstående resultat gäller särskilt boende. För resultat av läkemedelsgenomgångarna i hemsjukvården, samt detaljerade resultat för respektive stadsdel hänvisas till tidigare redovisade delrapporter. 1 Efter avslutat arbete skickades en utvärderingsenkät till patientansvariga sjuksköterskor och läkare som deltog i projektet. Svarsalternativ var på en tregradig skala. Inget värde alls, stort värde och mycket stort värde samt vet ej. Enkäten skickades ut till 40 läkare och 9 av dem svarade ( 22.5 %). Till sjuksköterskorna skickades 93 enkäter och 66 personer (71 %) svarade. 9 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

10 Enkätsvar, sjuksköterskor Procent Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej 0 Värdet för dig i ditt arbete av en systematisk genomgång av patientens alla läkemedel och diagnoser Procent Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej 0 Värdet av genomgången för patienten/vårdtagaren Procent Värdet av att göra en symtomskattning före läkemedelsgenomgången Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej 10 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

11 60 50 Procent Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej 10 0 Värdet av apotekarens läkemedelskunskaper och förslag om förändringar/justeringar av vårdtagarens mediciner Procent Värdet av att en extern läkare sitter tillsammans med apotekaren och gör läkemedelsgenomgången Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej Procent Inget värde alls Stort värde Mycket stort värde vet ej 10 0 Utbildningsvärdet för din del 11 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

12 Flertalet av sjuksköterskorna skrev ner egna kommentarer. Här följer ett urval. Många hade uppskattat om ansvarig läkare kunnat delta vid läkemedelsgenomgångarna. Läkemedelsgenomgångarna bör återkomma varje år. Positivt att sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen fick ersättare vid symtomskattning och genomgång. Ont om tid för att kunna utvärdera, eftersom ersättare inte fanns tillgänglig då. Vårdtagaren fick återinsättas på läkemedel i vissa fall. Enkätsvar, läkare Antalet läkare som svarade på enkäten var för litet för att redovisas i procent. Istället visas antal av respektive svar. Hur bedömde de patientansvariga Inget värde Stort värde Mycket stort Vet ej läkarna: 9 stycken alls värde 1. Värdet för dig i ditt arbete av en systematisk genomgång av patienten/vårdtagaren alla läkemedel och diagnoser 2. Värdet av läkemedelsgenomgång för patienten/vårdtagaren 3. Värdet att göra en symtomskattning före läkemedelsgenomgången 4. Värdet av apotekarens läkemedelskunskap och förslag om förändringar/justeringar av vårdtagarens medicinering 5. Värdet av en extern läkare sitter med apotekaren och gör läkemedelsgenomgången. 6. Utbildningsvärdet för din del Ett fåtal läkare skrev ner egna kommentarer. Här följer ett urval. Den ansvariga läkaren ska själv medverka. Genomgången har varit en god hjälp att ytterligare förbättra medicineringen. Det är svårt att symtomskatta dementa personer som inte kan svara för sig själv. Det blir därför en subjektiv bedömning. 12 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

13 När man i planeringsfasen drog upp riktlinjerna för detta projekt var det fler målgrupper som skulle inkluderas. Vårdtagare som vistats på korttidsboende och skulle tillbaka till ordinärt boende var en målgrupp som erbjöds läkemedelsgenomgångar. Av de vårdtagare som erbjöds läkemedelsgenomgång var ingen intresserad och målgruppen slopades därför efter beslut i styrgruppen. Nästa grupp som erbjöds läkemedelsgenomgångar var personer över 80 år med hemtjänst men inte hemsjukvård i Centrum stadsdelsförvaltning. Det gjordes 14 hembesök av apotekaren som i stort sett inte fann några läkemedelsrelaterade problem. De personer i den här urvalsgruppen som hade problem med sina läkemedel hade troligen redan blivit vidarekopplade till hemsjukvården. Under hösten 2008 skulle en utökning ske med läkemedelsgenomgångar för vårdtagare som vistats på korttidsboende i Kirseberg och Hyllie. Detta avbröts p.g.a. läkarbrist. Slutsatser Läkemedelsgenomgångar är viktiga för att underlätta en säker läkemedelsanvändning och undvika konsekvenser av felanvända läkemedel såsom ökat lidande och vårdkostnader. För att möta äldre vårdtagares behov av en säker läkemedelsbehandling är strukturerad samverkan mellan olika vårdformer nödvändig. Läkemedelsgenomgångarna har haft ett viktigt utbildningsvärde, och behovet av ytterligare kompetensutveckling har även tagits tillvara genom särskilda läkemedelsutbildningar för sjuksköterskor och vårdpersonal. Projektets stora omfattning var en viktig faktor för att påverka det fortsatta arbetet med läkemedelsgenomgångar och läkemedelsutbildningar inom såväl Region Skåne som Malmö stad i positiv riktning. 13 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

14 Diskussion Den moderna läkemedelsbehandlingen har medfört att många människor fått minskad invalidisering, symtom och förbättrad prognos. Detta har i sin tur lett till en ökad livskvalitet. Samtidigt som utvecklingen av nya läkemedel går framåt finns även en negativ sida. Denna består av polymedicinering med risk för läkemedelsinteraktioner samt åtföljande biverkningar. Därtill kommer även en kraftig ökning av läkemedelskostnaderna. Många studier visar på ett behov av kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandlingen av äldre. I en randomiserad studie i Uppsala studerade man effekten av att apotekare ingick i vårdteamet i slutenvård. 7 Resultatet visade att återinläggningar som berodde på läkemedel minskade med 80 % bland patienterna i det vårdteam där apotekaren ingick. Detta pekar på att det finns mycket att vinna både avseende patientsäkerhet och för att få en kostnadseffektiv vård, genom att ha multiprofessionella team inom vården. I vården finns ett behov av apotekarens kunskap om läkemedels för- och nackdelar, metabolism, aspekter kring läkemedelsanvändning och läkemedelshantering. Detta är en kompetens som måste tas tillvara bättre. Metoden för läkemedelsgenomgångar på äldreboenden är väl beskriven i flertalet rapporter men kan anpassas något mellan olika kommuner och landsting. I Malmö har en delvis annorlunda metod använts. Det som var nytt var en extern läkare som deltog vid alla genomgångarna, tillsammans med apotekaren. Tanken med detta var att avlasta de ordinarie läkarna. Fördelen med denna metod är att den externa läkaren har varit anställd för att genomföra genomgångarna så att dessa har kunnat ske utan tidspress. I kombination med att sjuksköterskan har haft ersättare har detta gjort att läkemedelsgenomgångarna fått ta den tid som behövts. I många fall har sjuksköterskorna spontant framfört att de lärt sig mycket av diskussionerna vid läkemedelsgenomgångarna. Även apotekaren har varit tillgänglig på heltid för projektets räkning. Att det multiprofessionella teamet inkluderar en annan läkare än den ordinarie har visat sig ha både för- och nackdelar. Det optimala hade varit om ordinarie läkare deltagit vid läkemedelsgenomgångarna. Processen med skriftliga åtgärdsförslag har dels gjort att läkemedelsgenomgångarna tagit något längre tid, dels har det inneburit merarbete för ordinarie läkare att sätta sig in i de diskussioner som förts för att kunna ta ställning till förslagen. Det står klart att med en traditionell modell för läkemedelsgenomgångar, med apotekare, ordinarie läkare och sjuksköterska, hade projektet inte kunnat växa till den omfattning som skett. Flera av de berörda vårdcentralerna har under projekttiden haft knapp bemanning och skulle inte ha kunnat prioritera tid för läkemedelsgenomgångar. När projektet vidgades till att omfatta samtliga stadsdelar behölls samma metod eftersom man ville ge samtliga boenden och vårdcentraler samma förutsättningar. 14 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

15 Även den använda metoden, där ordinarie läkare får skriftliga åtgärdsförslag att ta ställning till efter läkemedelsgenomgången, innebär i viss utsträckning merarbete för läkaren. Uppföljning och utvärdering av läkemedelsbehandlingen ska ske kontinuerligt, men är normalt sett inte aktuellt för alla vårdtagare samtidigt, så som har blivit fallet efter läkemedelsgenomgångarna. Därför har läkemedelsgenomgångarna trots intentioner om motsatsen ändå kunnat innebära ökad arbetsbelastning för de ordinarie läkarna. Vinsterna kan istället ses i form av bättre kvalitet i läkemedelsanvändningen. Vid läkemedelsgenomgångarna har teamet i de flesta fall haft tillgång till den medicinska journalen via bärbar dator. Undantag har varit de vårdboenden, främst i Limhamn-Bunkeflo, som är knutna till privata vårdgivare, samt vårdboenden knutna till Sorgenfrimottagningen, som använder ett annat journalsystem än övriga vårdcentraler. Enstaka dagar har dessutom tekniska problem försvårat journaltillgången. Tillgången till journalen har ökat kvaliteten i läkemedelsgenomgångarna, men även då tekniken fungerat har metoden med journalgenomgång gjort att läkemedelsgenomgångarna tagit längre tid än de skulle gjort om ordinarie läkare deltagit. Även om ordinarie läkare deltar ger dock tillgång till journalen ett stort mervärde vid läkemedelsgenomgångarna, i form av ökad patientsäkerhet. I enkätfrågan Värdet av att en extern läkare sitter tillsammans med apotekare och gör läkemedelsgenomgången svarade 84 % av sjuksköterskorna att det varit av stort värde eller mycket stort värde att en extern läkare suttit med tillsammans med apotekaren vid genomgångarna. En av de vanligaste kommentarerna var att den ansvarige läkaren skulle vara med vid genomgångarna i stället. Detta kan tolkas som att sjuksköterskan tyckte det var bra att en läkare var med, och att det bästa hade varit om det var den egna läkaren som satt med. 66 sjuksköterskor av totalt 93 besvarade enkäten efter avslutade läkemedelsgenomgångar. I enkätfrågan Utbildningsvärdet för din del ansåg en majoritet av sjuksköterskorna att utbildningsvärdet var högt. En anledning till att sjuksköterskorna uppskattade utbildningsvärdet av läkemedelsgenomgångar, kan vara att de fick möjlighet att sitta ner i lugn och ro och diskutera läkemedel med en läkare och en apotekare. Att vara frikopplade från den dagliga verksamheten och få tid för fördjupade diskussioner har varit bidragande till det höga resultatet. Antalet läkare som svarade på enkäten var 9 stycken av totalt 40. Detta underlag gör det svårt att dra mer långtgående slutsatser. I samtliga inkluderade stadsdelar har såväl läkemedelsförbrukningen som kostnaden för läkemedel minskat. Det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet har varit oklarheter kring indikationen för vårdtagarnas medicinering. Det belyser behovet av noggrann dokumentation och regelbunden uppföljning av läkemedelsbehandlingen. I många fall får läkemedel som inte längre behövs stå kvar av slentrian eftersom det inte finns tid avsatt för regelbundna genomgångar, och många vårdtagarna har därför fler 15 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

16 läkemedel än de har nytta av. Som en följd av detta har också de vanligaste åtgärderna vid läkemedelsgenomgångarna varit utsättning och dosminskning av läkemedel. Antalet regelbundet doserade läkemedel minskade med 0,6 st. per vårdtagare. Användningen av psykofarmaka har minskat, t.ex. har antalet patienter med neuroleptika minskat med 17 %. Även sömnmedel har minskat märkbart. Både neuroleptika och sömnmedel är läkemedelsgrupper som i många fall kan undvikas m.h.a. icke-farmakologiska metoder. Det kan t.ex. handla om att anpassa bemötandet för att undvika situationer som triggar oro och hallucinationer. Trots att det inte längre rekommenderas används neuroleptika i vissa fall på indikationen oro, och inte enbart vid psykotiska symtom. Byte till andra lugnande medel kan då vara ett alternativ. Sömnmedel kan i många fall undvikas genom att vårdtagaren aktiveras mer dagtid, och att nattliga hypoglykemier som förvärrar sömnsvårigheter undviks genom sena mellanmål. Med denna bakgrund och resultat från projektet är det dags att ta läkemedelsgenomgångarna till nästa steg. Läkemedelsgenomgångar bör ingå i det ordinarie arbetet, med regelbundenhet minst en gång om året samt när nya vårdtagare tillkommer. Den optimala genomgången utförs av den patientansvarige läkaren tillsammans med sjuksköterskan och en apotekare som med sin farmakologiska spetskompetens ökar analysens kvalitet ytterligare. Arbetsgruppen fungerar som rådgivare och utgör ett bollplank för läkaren. Samarbetet leder till en naturlig kompetensutveckling i vardagen. En lämplig tidpunkt för genomgången kan vara när det är dags att förnya vårdtagarens recept eller vid ApoDos-förnyelse. Läkemedelsgenomgångar behöver ses i ett större sammanhang, där vinsterna är att metoder och rutiner för uppföljning förbättras, kunskap som egentligen redan finns används bättre, och samverkan mellan kompetenser leder till ett ökat lärande. Därför behöver en arbetsmetod för läkemedelsgenomgångar fungera långsiktigt och implementeras i den kliniska vardagen. Utbildning om läkemedel för äldre bör kvalitetssäkras för såväl ST-läkare som specialistläkare inom primärvården och närsjukvården. Även sjuksköterskor och omvårdnadspersonal bör genomgå regelbunden läkemedelsutbildning. I primärvården genomförs läkemedelsgenomgångar både på äldreboende, korttidsboende samt för patienter i ordinärt boende med eller utan hemsjukvård. Olika arbetsmetoder har provats. En metod som visat sig fungera väl i den kliniska vardagen inom primärvården är apotekare på vårdcentral. Inför receptförnyelse till äldre patienter, både i ordinärt och särskilt boende, genomför apotekaren läkemedelsgenomgångar med åtgärdsförslag till ansvarig läkare. Man kan se flera fördelar med detta arbetssätt. Patienten får ökad kunskap om sina läkemedel, minskad risk för läkemedelsrelaterade problem, ökad kvalitet på vårdenhetens läkemedelsförskrivning, minskade läkemedelskostnader och ett arbetssätt som är fördelat över året och integrerat med vårdenhetens och kommunens sjukvård. 16 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

17 Patientfall Vid utvärderingarna som sjuksköterskan gjorde en månad efter att läkemedelsgenomgångarna genomförts uppmärksammades ett antal goda exempel. Dessa visar att läkemedelsgenomgångar kan ge ökad livskvalitet för de äldre som bor på ett särskilt boende i Malmö stad. Nedan presenteras tre sådana exempel. En 78-årig svårt dement kvinna hade på sin läkemedelslista bl.a. Detrusitol, Haldol, Oxascand, Mirtazapin, Aricept, Hiprex, Simvastatin och Triobe. Vid läkemedelsgenomgången sattes Detrusitol ut p.g.a. dess antikolinerga effekter. Patienten var efter detta inte lika trött, och hon såg även gladare ut. Även läkemedel som Simvastatin, Hiprex och Triobe blev utsatta. En 87-årig kvinna med Alzheimers sjukdom och tidigare smärtproblematik efter frakturer. På hennes läkemedelslista stod bl.a. Omeprazol, Kalcipos-D, Levaxin, Alvedon, Propavan, Citalopram och Norspan. Propavan byttes ut mot Zopiklon vid behov i samband med läkemedelsgenomgången p.g.a. lång halveringstid och antikolinerga effekter. Damen var efter detta markant piggare och klarare. Zopiklon sattes senare ut eftersom den inte behövts. På ett boende fanns även en 80-årig man som var svårt sjuk i Alzheimers sjukdom. Han upplevdes som mycket trött av personalen och hade inte talat på länge. Han stod bl.a. på Exelon och Efexor Depot. Eftersom Exelon inte är indicerat vid svår Alzheimers sjukdom utan endast vid mild till måttlig, trappades detta ut. Patienten blev betydligt piggare, svarade på tilltal, sa hej och tittade sig omkring. 17 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

18 Referenser 1. > Kommun & politik > Så arbetar vi med > Omsorg, vård och stöd > Projekt- och utvecklingsarbetet 2. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? SBU, Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi, Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Bilaga 1 till regeringsbeslut nr 6. Riktlinjer och villkor för användning av medel till vård och omsorg om äldre personer. 5. Stefanovic-Andersson K, Sängfösare, Malmö stad, Läkemedelsgenomgångar på 32 äldreboende i Linköpings kommun , Apoteket Farmaci AB, Linköpings kommun, Landstinget i Östergötland, Gillespie U, Alassaad A, Henrohn D, Garmo H, Hammarlund-Udenaes M, Toss H, Kettis-Lindblad Å, Melhus H, Mörlin C. A Comprehensive Pharmacist Intervention to Reduce Morbidity in Patients 80 Years or older. Arch Intern Med. 2009;169(9): Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

19 Sändlista Samtliga Hälsovalsenheter i Malmö, verksamhetschefer Samtliga kommunala vårdboenden i Malmö, enhetschefer Malmös stadsdelsförvaltningar Förvaltningsledningen Primärvården Skåne Vård- och omsorgsavdelningen, Malmö stad Regionfullmäktige Samtliga stadsdelsfullmäktige i Malmö Medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Malmö stad Affärschef, Apoteket Farmaci AB Socialstyrelsen SPF PRO SKPF Malmö anhörigförening 19 Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Projektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio.

Projektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio. 2013-06-03 Dnr 1 (8) Till Linköpings Samordningsförbund Projektansökan Projektbenämning: Sammanhållen vårdkedja för personer med läkemedelsberoende med målsättning arbete och/eller studier som leder till

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet

Kommunala Pensionärsrådet Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2011-05-13 Kl 09.00 12.00 Kommunhuset, rum 434 1 Sammankallat av: Ulla Ortuño Sekreterare: Ulla K Ortuño Ordförande: Närvarande Burhan Hussain Inga-Lis Sirenius

Läs mer

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Trollängen Förenade Care AB 2016-03-01 Kaija Partanen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tyresö kommun / 2016-03-01 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetsgranskning

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen Pilot 1 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [7-6-19] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se (36) 1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC) Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Projekt Anhörigstöd i T-län

Projekt Anhörigstöd i T-län Regionförbundet Örebro Län Projekt Anhörigstöd i T-län Årsrapport 2006 Jan Backlund, Elisabeth Davidsson, Social välfärd 1. Kort bakgrund Örebro läns samtliga tolv kommuner beviljades i augusti 2005 medel

Läs mer

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Revisionsrapport Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Fredrik Alm, certifierad kommunal revisor, Bo Hovstadius, Kerstin Karlstedt samt Jukka Törrö

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer