Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem"

Transkript

1 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet genomförts på samtliga enheter och två gånger per år sammanställts centralt på förvaltningen. En större sammanställning genomfördes under 2006 och det konstaterades då att en stor del av de äldre var underviktiga samt att en ökande del var överviktiga. I samband med detta utlyste Socialstyrelsen möjligheten att söka stimulansmedel och ett av de prioriterade områdena var nutrition. Förvaltningen sökte och fick pengar och ett projekt startade i september Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av energi och näringsämnen. Det är ett vanligt förekommande problem inom omsorgen av de äldre och bidrar till komplikationer som försämrar individens livskvalitet. Undernäringens konsekvenser Psykologiskt medför undernäring koncentrationssvårigheter, irritabilitet och apati. Sömnbehovet ökar och en undernärd person känner sig ofta frusen. Undernärda har nedsatt lungfunktion på grund av den generellt nedsatta muskelkraften. Hjärtfunktionen försvagas. Mag-tarmkanalen får svårare att bearbeta maten och ta upp näringen. Leverfunktionen försvagas, vilket leder till minskad mängd av viktiga ämnen som levern producerar. Försämrad sårläkning uppträder inte bara hos patienter med kraftig viktförlust, utan också vid lindrigare undernäring. Undernäring försämrar kroppens immunförsvar. Ib Hessov. Klinisk nutrition. Liber POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

2 2 (6) Precis som i samhället i övrigt ökar övervikten även bland våra äldre. Övervikt bland äldre är på gruppnivå fortfarande ett litet problem i jämförelse med undernäring. Men det kan vara ett stort problem både medicinskt och psykiskt för individen. Övervikt bland äldre bidrar bland annat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, vissa cancersjukdomar och nedsatt fysisk funktion. Ett första steg mot att börja arbeta med både undernäring och övervikt är att regelbundet väga våra äldre. Utifrån uppgifter om vikt och längd kan man få fram ett Body Mass Index (BMI) och beräkna procentuell viktförlust alternativt viktuppgång. Genom att beräkna BMI får man fram en siffra som ger ett mått på om en person är under-, normal- eller överviktig. För den vuxna befolkningen ligger intervallet för normalvikt mellan BMI 20 och 25 och mätvärden under respektive över räknas som under- och övervikt. För den äldre befolkningen har man sedan en tid tillbaka föreslagit ett högre intervall som lämplig vikt, nämligen mellan BMI 24 och 29. I flera studier visar det sig att överlevnaden för äldre personer är störst inom detta BMI-intervall. Vid användning av ett högre gränsvärde ökar även möjligheten att upptäcka undernärda personer i ett tidigt skede vilket ger individen större möjlighet att undvika nutritionsrelaterade komplikationer. Det är lättare att bromsa en viktnedgång än att ta igen förlorad vikt. Litteraturen säger att personer över 70 år som har ett BMI under 22 löper en ökad risk att drabbas av undernäring. För att få ett mått på om en person är undernärd krävs flera parametrar än enbart BMI. Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett subjektivt multifaktoriellt nutritionsbedömningsinstrument med 18 poängsatta frågor som är speciellt anpassade för äldre personer. Frågorna utgörs av olika mätningar av kroppen som BMI, omkretsen på vaden och överarmen samt förekomst av viktförlust. En allmän bedömning med frågor om livsstil, mediciner och rörlighet. Kostundersökning med frågor relaterade till antal mål mat, mat- och vätskeintag, behov av hjälp vid matintag. Och till sist individens subjektiva bedömning om sin hälsa och sitt näringstillstånd. Slutsumman av poängen visar om den äldre är välnärd, hamnar inom gruppen med risk för undernäring eller är undernärd. Metod och material Studie 1 Journalgranskning 206 journaler granskades på åtta sjukhem och ålderdomshem. Syftet var att se om BMI dokumenterades samt om det skrevs nutritionsrelaterade vårdplaner.

3 3 (6) Studie 2 MNA Nutritionsstatus bedömdes på 99 äldre med hjälp av MNA på två sjukhem och två ålderdomshem. Studie 3 Övervikt Siffrorna för samtliga äldre som hade ett BMI 30 på ålderdomshem och sjukhem vid mättillfället hösten 2008 studerades. Tre sjuksköterskor på sjukhem och ålderdomshem intervjuades om hur de arbetar med övervikt idag. En liten litteraturgenomgång utfördes även på ämnet äldre och övervikt. Resultat Studie 1 Journalgranskning BMI återfanns i 95 procent av de 206 journalerna. Drygt hälften, 52 procent, hade ett BMI 22, 34 procent hade ett BMI mellan 23 och 28 och 14 procent hade ett BMI 29. Nutritionsrelaterade vårdplaner återfanns i sammanlagt 34 procent av de 206 journalerna. Delar man upp det så hittades denna sorts vårdplaner hos 25 procent av de äldre på ålderdomshem samt hos 50 procent av de äldre på sjukhem. Det var vanligare med nutritionsrelaterad vårdplan bland de äldre med BMI under 22 men det tycks ha mer att göra med var man bor än vilket BMI man har om man har en sådan vårdplan i sin journal eller inte. Studie 2 MNA Med MNA som mall bedömdes 25 procent av de 99 äldre på sjuk- och ålderdomshemmen vara undernärda. 58 procent var i riskzonen att drabbas av undernäring och endast 17 procent klassades som välnärda. Detta innebär att en majoritet av de äldre som bor på ålderdomshem och sjukhem är undernärda eller har sjukdomar, funktionshinder eller ett bristfälligt näringsintag som medför en ökad risk att drabbas av undernäring. Studie 3 Övervikt På ålderdomshemmen har 17 procent (21 personer) av de äldre ett BMI 30 och motsvarande siffra för sjukhemmen är 10 procent (8 personer). Läggs resultatet för båda boendeformerna samman så har de allra flesta av de överviktiga äldre (12 personer) BMI 30 och endast fem personer ett BMI över 35. Sjuksköterskorna som intervjuades upplever övervikt som ett mindre problem på grund av att undernäringen är så mycket mer påtaglig. Arbetas det i någon form med överviktsbehandling så handlar det om adekvata åtgärder. Litteraturen säger att sambandet mellan övervikt och ökad dödlighet blir allt svagare i högre åldrar. Viktreduktion kan ha en positiv effekt på hjärtkärlsjukdom, artros och funktionsnedsättningar på grund av övervikt. Det bör bedömas från individ till individ om övervikten ska behandlas och det bör tas

4 4 (6) extra stor hänsyn till vikthistoria och sjukdomsbild innan en viktreduktion påbörjas. Åtgärdsprogram För att på ett systematiskt sätt och i så stor utsträckning som möjligt förebygga att de äldre drabbas av undernäring och dess komplikationer samt lider av försämrad livskvalitet på grund av övervikt har ett åtgärdsprogram med tillhörande dokument tagits fram. De bygger på evidensbaserade nationella rekommendationer. Nutritionsomhändertagande på särskilt boende Erbjud alla äldre vägning var tredje månad och besvara frågorna: Viktförlust? Ätsvårigheter? BMI? Viktförlust, ätsvårigheter och/eller BMI < 24 BMI >30 utan viktförlust och ätsvårigheter Mini Nutritional Assessment: MNA Vårdplan: Övervikt >23.5 poäng = ingen risk för undernäring poäng = risk för undernäring <17 poäng = undernärd Ny vikt om tre månader Vårdplan: Risk för undernäring Vårdplan: Undernärd

5 5 (6) Övriga dokument som tagits fram inom projektet är: Handledning för BMI där det förklaras hur vägning och mätning bör gå till, hur man beräknar längd för en amputerad person, hur BMI och procentuell viktförlust beräknas, mm. Tre vägledande vårdplaner: Risk för undernäring, Undernärd, Övervikt. Kost- och vätskeregistrering, för beräkning av energi- och vätskeintag i jämförelse med beräknat behov. Ordinationslista för kosttillägg och sondnäring. Utbildning Som avslutning på projektet kommer alla sjuksköterskor inom förvaltningen (ca 75 st) få en två timmars genomgång av det nya åtgärdsprogrammet med tillhörande dokument. Utbildningen äger rum under februari och mars Diskussion Att väga och mäta de äldre samt att beräkna deras BMI är en rutin som har funnits länge och blivit en del av det vardagliga arbetet på enheterna inom kommunen. Det är ett första och mycket viktigt steg i arbetet med nutrition inom alla vårdformer. I och med detta projekt förväntas vi komma ett steg längre då en regelbundet återkommande systematisk screening av de äldre ska undersöka deras behov av behandling när det gäller undernäring och övervikt. De vägledande vårdplanerna ska fungera som en hjälp för sjuksköterskorna med lämpliga föreslagna åtgärder vid undernäring och övervikt. Det finns redan vägledande vårdplaner för flera olika diagnoser och tillstånd men de verkar användas i mycket varierande utsträckning. En del sjuksköterskor använder dem flitigt medan andra inte ens känner till att de existerar. Presentation av de nyframtagna vägledande vårdplanerna förväntas även påskynda användandet av de som redan finns idag. Under projektets två första studier studerades eller söktes det fakta i patientjournalerna. De såg väldigt olika ut på olika enheter och kunde även se väldigt olika ut på olika avdelningar trots att de tillhörde samma enhet. Detta beroende på vilken/vilka sjuksköterska/sjuksköterskor som arbetar där. Vissa journaler var väldigt röriga och ostrukturerade med massor av papper och trasiga pärmar medan andra var mycket överskådliga och lättlästa. En framtida datorbaserad journal kommer att underlätta för alla yrkeskategorier att dokumentera samt förenkla möjligheten att söka fakta.

6 6 (6) Framöver föreslås en fortsättning på projektet så att sjuksköterskorna får stöd i det praktiska arbetet med framtagen riktlinje med tillhörande dokument. En uppföljning bör även göras. Det är även önskvärt att regelbundna nutritionsronder genomförs på samtliga enheter/ avdelningar med sjuksköterska och dietist. Där man kan lyfta allmänna frågor och vid behov gemensamt skräddarsy nutritionsbehandling för enskilda individer. För att få ett helhetsgrepp kring maten för de äldre är även vårdpersonalen i behov av utbildning i sambandet mellan mat och äldres hälsa. Det gäller både de som arbetar i särskilt och ordinärt boende. Tack Till alla äldre, sjuksköterskor, vårdpersonal och chefer på ålderdoms- och sjukhemmen för all hjälp och stöd under de olika studierna inom projektet.

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009. SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Information för offentlig sammanfattning

Information för offentlig sammanfattning Information för offentlig sammanfattning Sjukdomsepidemiologi översikt Ökad förväntad livslängd och åldrande befolkningar förväntas leda till att artros blir den fjärde av de främsta orsakerna till funktionshinder

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Utlåtande 2008: RVI (Dnr 327-1381/2008) Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Indikatorer för uppföljning

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28

Läs mer

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge 555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Uppföljning av särskilt boende - funktionshinderområdet, egen regi

Uppföljning av särskilt boende - funktionshinderområdet, egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-09 SN-2015/1620.722 1 (5) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Judith Berntsson Nilsson 08-535 378 18 judith.berntsson@huddinge.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Fysioterapeutens viktiga roll

Fysioterapeutens viktiga roll Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Ett förbättringsarbete inom gastromottagningen CLV Charisis D. ST läkare Internmedicin Jönsson K-Å. överläkare gastroenterologi, Docent Medicinkliniken

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Riktlinjer för. vetenskapliga principer. kvalitetsarbete. samt. för ST-läkare i Örebro Läns Landsting

Riktlinjer för. vetenskapliga principer. kvalitetsarbete. samt. för ST-läkare i Örebro Läns Landsting Riktlinjer för individuellt arbete enligt vetenskapliga principer samt kvalitetsarbete för ST-läkare i Örebro Läns Landsting Sammanfattning I socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:17) för ST som är

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT 2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Lathund för dokumentation i Treserva

Lathund för dokumentation i Treserva RUTIN 1(12) 2015-08-03 VON 2015/12, nr 2015.504 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Lathund för dokumentation i

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Sirkku Sääätelä/2014 1

Sirkku Sääätelä/2014 1 Måltidens betydelse för hemmaboende äldre FSSF konferens 8.4 2014 Sirkku Säätelä Taloussanomat 27.3 2014/ bild Alpo Suhonen I presentationen presentation redovisas forskningsresultat från två stora datainsamlingar

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare Geriatriska kliniken Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare - ett samverkansprojekt mellan Staffanstorps kommun, Vårdcentralen Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). Riskbedömning Ska utföras: Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). # Inom tre veckor när kund flyttar in eller påbörjas inom hemsjukvård # En gång/år eller vid

Läs mer

Förändring av ersättning till utförare av särskilt boende

Förändring av ersättning till utförare av särskilt boende SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 AN-2014/183.184 1 (5) HANDLÄGGARE Ulrika Torseke Ström 08-535 312 30 Ulrika.TorsekeStrom@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förändring av ersättning

Läs mer

Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer