Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?"

Transkript

1 Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus

2 Hippokrates (440 år f.kr) A slender and restricted diet is always dangerous in chronic diseases, and also in acute diseases

3 Hiram Studley JAMA 1936;106: Procentuell viktnedgång är en indikation på kirurgisk risk. > 20 % viktförlust 33 % mortalitet < 20 % viktförlust 4 % mortalitet

4

5 Vad händer med för liten energitillförsel?

6 Patienten ska fasta tills vidare Lagret av glykogen räcker i ca 2 dygn.

7 Sjukdomsrelaterad undernäring

8 Hur lång tid klarar man av att svälta?

9 Nutritionsaspekter inneliggande patienter Ofta gamla patienter Smärta Infektion Malignitet Fasteperioder Bukoperationer - paralys Låg lean-body mass Minskad insulinkänslighet Katabolism Brist på kunskap och rutiner För lite energitillförsel

10 Nutrition och sårläkning

11

12

13 Glukoneogenes = sockerbildning Hur mycket energi ger nedbrytning av 1 kg muskler? 1300 kcal? 2400 kcal? 4000 kcal?

14 Glukoneogenes = sockerbildning Rätt svar: 1300 kcal

15 Medicinska vinster? Sämre sårläkning - bensår, trycksår Nedsatt tolerans mot läkemedel Nedsatt svar på terapi Fler sårrupturer Fler anastomosinsufficienser Ökad infektionskänslighet Fler postoperativa infektioner Ökad fallrisk Minskad muskelkraft Försvårad mobilisering Nedsatt kognitiv funktion Nedsatt mental kraft gnista Försämrad livskvalitet Förkortad överlevnad

16 Nutritionens betydelse förbättrar sårläkning minskar komplikationer vid tex. kirurgi ökar möjligheten till rehabilitering bättre andningskapacitet minskar morbiditet och mortalitet förkortar vårdtiden ökar allmänt välbefinnande m.m., m.m.

17 Europarådet 2003 Riktlinjer för nutritionsbehandling på sjukhus 1. Alla som läggs in på sjukhus SKA screenas med avseende på malnutrition 2. Tecken på malnutrition SKA innebära ytterligare utredning 3. Näringsbehov SKA beräknas 4. Individuell nutritionsplan 5. Dokumentation och rapportering vidare i vårdkedjan

18 Svensk sjukvård hög kvalitet? Ekonomiska resurser Utbyggd läkemedelsförsörjning God teknisk utrustning Kunniga dietister

19 Verkligheten % är undernärda vid intag på sjukhus 2/3 (!) tappar ytterligare vikt under sjukhusvistelsen SoS 2011: Svensk sjukvård lever inte upp till dessa rekommendationer Brister i riktlinjer och i organisation. OBS! Undernäring kostar samhället lika mycket som övervikt och fetma!

20 Verkligheten Låg kunskapsnivå om fördelarna med nutritionsbehandling Oklart VEM som har ansvaret bedöma behov, räkna ut, ordinera, följa upp Stort glapp mellan vad som finns/görs och vad som borde finnas/göras.

21 Icke vetenskaplig ögonblicksbild på kirurgavdelning på Hudiksvalls sjukhus 1 dygn, 30 patienter En patient (3%) fick sitt kaloribehov tillgodosett Underskott på mellan kcal Ofta bara blanka dropp Kritik från narkosen inför operationer

22 Kostnader En UVI på sjukhus kostar $ Malnutrition kostar svensk sjukvård 1 miljard kronor extra Kostnader för undernäring enligt SKL: 15,4-55,4 miljarder kronor för slutenvården i Region Gävleborg.

23 Förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas

24 Basalbehov (i vila) Vatten 30 ml/kg/d 2000 ml Energi kcal/kg/d 2000 kcal Glukos (minimum) 2 g/kg/d 150 g Kväve 0,1-0,15 g/kg 10 g Natrium 1,2 mmol/kg/d 100 Na Kalium 0,8 mmol/kg/d 60 K

25 Energi Osm Glc(g/L) Kcal/L NaCl/ Ringer Acetat Glucos 2,5% Glucos 5 % Glucos 10% Glucos 20% Trekammarpåse, perifer 1206 ml Trekammarpåse, perifer 1448 ml Trekammarpåse, perifer 1904 ml

26 Energi Osm Glc(g/L) Kcal/L NaCl/ Ringer Acetat Glucos 2,5% Glucos 5 % Glucos 10% Coca Cola Glucos 20% Trekammarpåse, perifer 1206 ml Trekammarpåse, perifer 1448 ml Trekammarpåse, perifer 1904 ml

27 Hur täcker vi patientens energibehov? 1. Vanlig mat, individanpassad 2. Kosttillägg 3. Enteral nutrition (sondnäring) 4. Parenteral nutrition (näringsdropp)

28 Bibehållen energitillförsel

29

30 Nutritionsaspekter inneliggande patienter Ofta gamla patienter Smärta Infektion Malignitet Fasteperioder Bukoperationer - paralys Låg lean-body mass Minskad insulinkänslighet Katabolism Brist på kunskap och rutiner För lite energitillförsel

31 Nutritionsprojektet

32 Projektets olika delar Införa rutiner för att utred nutritionsstatus Rutiner för att behandla och förebygga undernäring Följa nationella riktlinjer och rekommendationer

33 Projektets olika delar forts Nutritionsteam på avdelning Representanter från nutritionsteamen bildar ett länsövergripande nutritionsråd. Information och utbildning av all berörd personal Tydliggöra roller och ansvar Utvärdering av projektet

34 Förr Vikt? Patienten vägde 80 kg när han mönstrade för 70 år sedan. Vi screenar ju i Senior Alert?! Dokumentation: Äter bra/dåligt, normalkost, fastar, får äta. Rond: Påtalar problem, läkaren vill avvakta.

35 Nytt arbetssätt Alla patienter riskbedöms (SKL) inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset som bedöms ha risk för undernäring utreds ska ges förebyggande och behandlande åtgärder ska få sin situation och insatta åtgärder dokumenterade

36 Nytt arbetssätt ansvarsförskjutning från läkare till dietist och sjuksköterska åtgärder följs upp kontinuerligt nutritionsepikris dvs. 30 kcal + 30 ml vätska/kg/dygn Kontinuerliga nutritionsutbildningar

37 Nutritionskortet För inneliggande vuxna patienter Vätske- samt nutritionsbehov Dag 1, 2 och 3+ 3st viktkategorier (40-60kg, 60-80kg, >80kg) Välnärd/något undernärd/uppenbart undernärd Enteral nutrition/parenteral nutrition

38 Nutritionskortet rutinen i fickan

39

40

41

42

43 Sjuksköterskan Utför nutritionsstatusbedömning vid inskrivning av patient. (inom 24h från ankomst till sjukhus) Identifierar risk för undernäring. Följer nutritionskortet Ansvarar för uppstart och genomförande av nutritionsbehandling. Följer upp kalori och vätskeregistrering

44 Nutritionsbedömning vid inskrivning 1. Ofrivillig viktförlust? 2. Kan du äta som vanligt? Tex. aptitlöshet, tugg- och sväljproblem, motoriska funktionsnedsättningar. 3. Längd, vikt, BMI. BMI <20 (under 70år). BMI < 22 (över 70år). Risk(!) för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av dessa riskfaktorer.

45 Sjuksköterskan Kontaktar dietist direkt angående patienter bedömda som undernärda eller med risk för undernäring. Kan själv ordinera parenteral nutrition. Detta för att inte förlora tid i väntan på nästa rond. Parenteral nutrition insatt av sjuksköterska signeras av läkare i samband med rond. Tar standardprover (lab) vid TPN utan läkares ordination.

46 Sjuksköterskan Sätter clinifeedingsond efter eget beslut alternativt efter ordination från läkare eller dietist. Skriver röntgenremiss för kontroll av clinifeedingsond-läget innan sonden börjar användas. Kan starta enteral nutrition utifrån generella uppstartningsscheman

47 Undersköterskan Vikt, längd och BMI på alla patienter vid inskrivning. Vätske- och kaloriregistrering på alla riskpatienter (allas ansvar). Optimerar måltidssituationen för varje enskild patient. Ansvarar efter delegering för fortsatt tillförsel av enteral nutrition via pump, bolusspruta eller gravitationsaggregat. Överrapporterar från skift till skift hur patienten ligger till nutritionsmässigt.

48 Undersköterskan Ansvarar för mellanmål E-kost som standard (vid behov A- eller SNR-kost) E-kost A-kost SNR E-kost A-kost SNR Vid nedsatt aptit Allmän kost för sjuka För friska sjuka

49 Dokumentation Längd och vikt Hur mycket har de ätit? Näringsdryck? Huvudmål, mellanmål?

50 Ny kalori och vätskelista

51 Undersköterskan Ansvarar för mellanmål. Tänk på att det finns olika alternativ!

52 Läkarens uppgift på akuten Tar ställning till om patienten behöver fasta eller ej. Beslutar om patienten kan följa klinikens nutritionsrutiner (Nutritionskortet Dag 1-3). Saknas beslut följs klinikens riktlinjer Om inte - gör en individuell ordination av vätska och energi.

53 Läkarens uppgift på ronden Avläser gårdagens vätske- och energibalans. Signerar gårdagsdygnets vätske- och nutritionsprodukter. Beslutar om patienten kan följa klinikens nutritionsrutiner.

54 Dietisten Då: Vem? Nu: 0,75 tjänst på avdelningen, en i teamet.

55 Dietisten Nutritionsbedömer riskpatienter inom 3 dagar på avdelning. Icke riskpatienter längre vårdtider? Nutritionsdiagnos och nutritionsordination Hur ska pat. få i sig det han/hon behöver? Upprättar nutritionsplan i samråd med patient och ev. närstående. Ordinerar kosttillägg samt byte av kost vid behov.

56 Dietisten Ordinerar enteral nutrition (sort och mängd). Rekommenderar parenteral nutrition (ordineras av läkare). Följer upp viktutveckling och kaloriintag. Nutritionsronder

57 Dietisten Kontaktar vid behov annan yrkeskompetens angående nutritionsfrågor, t.ex. logoped, arbetsterapeut, tandhygienist. Skriver nutritionsepikris vid behov av vidare nutritionsbehandling efter utskrivning eller där betydande nutritionsinsatser genomförts. Förskriver sondnäring och näringsdryck i samband med hemgång.

58 Finns det tillfällen vi inte behöver/bör följa riktlinjerna? Små tunna damer som aldrig äter mer än 2 rån med ost till lunch på sitt eget boende Kraftigt överviktiga patienter har väl en del att ta utav När vi tror att patienten endast har kort tid kvar i livet

59 Terminal vård Läkaranteckning i patientjournalen 4 sökord: Beslutat av, beslut giltigt till, brytpunktssamtal, samråd patient/anhörig.

60 Verktyg Nya kalori- och vätskelistor Nutritionskort Rutin för nutritionsrond Lathund för kalori- och vätskeregistrering Kalorimeter för att beräkna energibehov BCM-mätare för att beräkna kroppsammansättning

61 Refeeding syndrom Gravt undernärda patienter Snabb viktuppgång Takykardi, förhöjd temperatur Låga nivåer av magnesium, kalium och fosfat

62 Tidigare: Aktuellt: Patientfall: Kvinna, -41 Hypertoni. Ledbesvär. Obesitas. Buksmärtor och nedsatt AT sen 1 månad Kräks dagligen, Diarré 4-5 ggr/dag Ej kunnat äta sista tiden, Albumin 27 In akut med BT 105/88, puls 90, Krea 400 Subfebril, Trött, Slut Normalvikt 96 kg Längd 165 cm Idealvikt = Längd cm 105 = 60 kg Energibehov 30 kcal x 60 kg = 1800 kcal

63 Patientfall: Kvinna, -41 Vätskebalans

64 ml Patientfall: Kvinna, -41 Vätskebalans Väska in Basalbehov Vätskebalans Dag

65 Patientfall: Kvinna, -41 Energibalans

66 kcal Patientfall: Kvinna, -41 Energibalans Energibalans reellt Energi Behov Balans Dag

67 Patientfall: Kvinna, -41 Önskvärd energibalans

68 Patientfall: Kvinna, -41 Önskvärd energibalans Energibalans reellt Energibalans idealt

69 Utvärdering av projektet Journalgranskning 1gång/månad (sedan september 2014) Kontrollerar om nutritionsbedömning är gjord vid inskrivning samt om åtgärder satts in vid risk för malnutrition. Delrapport: maj 2015 och januari 2016 Slutrapport i Augusti 2016.

70 Mål: Att väga patienter vid inskrivning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gävle Hudik

71 Mål: Att screena alla patienter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gävle Hudik

72 Andel i riskzon för undernäring 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gävle Hudik

73 Mål: Alla riskpatienter ska ha en nutritionsplan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gävle Hudik

74 Mål: Alla ska få sina energi- och näringsbehov tillgodosedda 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Gävle Hudik 30% 20% 10% 0%

75 Framtiden? Parallellpilotavdelningar Andra avdelningar har anammat arbetssättet men vi har inte råd med ökade dietistresurser Även en liten förbättring är en vinst!

76 Teamarbete Kom ihåg att detta är ett teamarbete! För att nå ända upp behövs vi alla!

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). Riskbedömning Ska utföras: Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). # Inom tre veckor när kund flyttar in eller påbörjas inom hemsjukvård # En gång/år eller vid

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet

Läs mer

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare Geriatriska kliniken Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare - ett samverkansprojekt mellan Staffanstorps kommun, Vårdcentralen Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 Innehållsansvarig: Ola Ingemansson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (olain) Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef,

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping Dagen Nutrition 1 oktober 2015 - prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Sjukhusens kosthållning till äldre patienter

Sjukhusens kosthållning till äldre patienter Revisionsrapport äldre patienter Juni 2010 Hans Rinander, certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt, revisionskonsult Solveig Sundberg, administratör Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av granskningens

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande: Dokument/Rutin Rutin patientsäkerhetsberättelse Ansvarig Fastställt datum 2011-03-06 Reviderad 2015-01-08 Verksamhetschef Veronica Ringsäter Björkgårdens Vård och omsorgsboende Solna Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Riktlinje för kost och nutrition

Riktlinje för kost och nutrition Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-04-21 Emma Davachi, dietist Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje för kost och nutrition Förvaltningsledningen 1 (29) Datum 2015-04-07 Dnr

Läs mer

FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US

FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER Utveckling inom gynekologi Mitten på 1800-talet över 60% dödlighet efter sectio (studie från Europa och Amerika på 1600 kvinnor). Peritonit uterotomin

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014 Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den13 februari 2014. Mätningen är en punktprevalensmätning under

Läs mer

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Senior alert gör skillnad Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Q 300 000 Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg Preventivt istället för reaktivt Strategiskt, långsiktigt

Läs mer

Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010

Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2007-04-02 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Projektansvarig: Uppdragstagare: Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se Med ett och samma piller kan

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

Rutin för att förebygga och behandla undernäring

Rutin för att förebygga och behandla undernäring Rutin Vård & Omsorg Fastställt datum 2012-03-07 Rutin för att förebygga och behandla undernäring Syftet med rutinen är att tydliggöra tillvägagångssättet för att identifiera, utreda, behandla och följa

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer