RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas"

Transkript

1 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg 1 (8) Datum Bakgrund Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Maten skall vara sammansatt så att den tillgodoser energi- och näringsbehov och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Maten är också en förutsättning för välbefinnande antingen man är frisk eller sjuk. Ett dåligt näringstillstånd gör att man blir trött och kraftlös. Detta kan leda till försämrade förutsättningar att klara av sina dagliga aktiviteter, sämre livskvalitet samt en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomstillstånd ex. infektioner och sämre sårläkning. Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riskbedömning Sjuksköterskan genomför en riskbedömning gällande risk för undernäring på de brukare där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar oberoende av boendeform och som har sagt ja till erbjudandet. Bedömningen genomförs då en brukare är ny inom den kommunala hälso- och sjukvården samt vid ett förändrat hälsotillstånd. Finns risk för undernäring ordineras lämpliga åtgärder. Se vidare i Riktlinje för att förebygga undernäring uniform KUB663 v 1.0, Specialkoster eller näringsdrycker Sjuksköterskan ansvarar för att brukaren får sina nutritionsbehov tillgodosedda. Om risk finns för undernäring kan sjuksköterskan ordinera näringstillskott och/eller konsistensanpassad kost, ordinationen dokumenteras i journalen och på en omvårdnadsplan. Om det finns behov av specialkoster för brukaren planeras och ordineras lämplig kost i nära samarbete med dietist eller läkare. Beställning ombesörjs av omsorgspersonalen.

2 Parenteral nutrition För brukare med eller risk för ett sviktande energi- och näringsintag bör man tidigt planera för nutritionsbehandling. I första hand ska energibehovet täckas oralt eller enteralt. När detta inte är möjligt kan den parenterala nutritionen vara ett komplement till både oral- och enteral nutrition för att täcka hela energi- och näringsbehovet. Parenteral nutrition innebär att vätska och näring ges intravenöst. 2 (8) PN = parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan. TPN = total parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan och ersätter patientens totala behov av energi- och näringsämnen. Patientansvarig läkare har det övergripande ansvaret, vilket innebär att i samråd med dietist och patientansvarig sjuksköterska ordinerar lämplig parenteral näringslösning. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller brukarens näringsintag och följer givna ordinationer samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder. I den kommunala hälso- och sjukvården kan parenteral nutrition förekomma både som TPN och som tillfälliga ordinationer i samband med att en brukare har ett försämrat vätskeintag. Då ordinationer på parenteral nutrition ges ska sjuksköterskan ansvara för att tillförseln sker på ett patientsäkert sätt. Enteral nutrition Grunden för all kost- och nutritionsbehandling är ett intag via munnen i form av vanlig mat. Hos ett mindre antal personer är aptiten och förmågan att äta så nedsatt, att intaget av mat och dryck blir otillräckligt för att tillgodose behovet av energi och näring. I sådana fall bör behovet av konstgjord näringstillförsel, artificiell nutrition, utredas. Sådan behandling kan utformas för tillförsel i magtarmkanalen, enteral nutrition, eller direkt i blodbanan, parenteral nutrition. Då det är aktuellt med enteral nutrition samarbetar läkare, sjuksköterska och dietist för att brukaren ska erhålla en så optimal nutritionsbehandling som möjligt. Enteral nutrition, det vill säga flytande näring, tillförs genom en sond som läggs genom näsan till magsäck eller en stomi direkt in till magsäck eller tarm. Den enterala nutritionen ordineras av läkare och måste utformas, övervakas och kontrolleras av patientansvarig sjuksköterska. Rutiner vid enteral nutrition Indikation Om patienten har en fungerande mag-tarmkanal, men av olika skäl inte kan tillfredsställa sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg bör enteral nutrition ges. Innan den enterala nutritionen startar är det viktigt att informera brukaren och anhöriga om syftet med behandlingen, hur sondmatningen går till och vilka eventuella problem som kan uppstå. Det bör även ingå ett etisk ställningstagande till nutritionsbehandlingen. Informationen ges av behandlande läkare i samråd med patientansvarig sjuksköterska och eventuellt med dietist.

3 Ansvarsfördelning 3 (8) Läkaren ansvarar för Överväga enteral nutrition om behov finns samt därefter ordinera och följa upp patienten. Dietisten Stöd och handledning för den legitimerade personalen beträffande brukarens nutritionsproblem gällande bland annat näringsberäkningar och förslag på åtgärder. Sjuksköterskan Ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder då brukaren har sondmatning, följer upp brukarens nutritionsstatus med bland annat viktkontroller samt samråder med dietist och läkare. Upprättar en omvårdnadsplan gällande sondmatningen, skötsel av tillbehör, omläggningar, observationer samt instruerar och delegerar omsorgspersonalen i hur detta ska skötas. Enhetschefen på boende eller i hemtjänsten Ansvarar för att personalen har kompetens och möjlighet att utföra instruerade och delegerade arbetsuppgifter inom området nutrition Ombesörjer att brukaren får sin ordinerade sondmat samt att rätt kostnad för mat tas ut av brukaren. Ansvarar för att kostnader för tillbehör tas ut på ett riktigt sätt. Omsorgspersonal/personlig assistent Utför aktuella instruerade och delegerade arbetsuppgifter hos brukaren. Rapporterar till sjuksköterskan om förändringar i brukarens nutritionsstatus och ev. biverkningar vid sondmatningen. Tillbehör Vid hantering av enteral nutrition används olika sondmatningstillbehör. Det är mycket viktigt att god hygien iakttas vid hantering av sondnäring och sondmatningssystem. De personer som hanterar tillbehören ska ha adekvata kunskaper och vara väl förtrogna med uppgiften. Sondspruta Engångs- eller flergångsspruta kan användas. Om inte leverantören av sondsprutan för flergångsbruk rekommenderar något annat rengörs sprutan enligt följande Rengör sprutan omedelbart efter varje användning. Det är viktigt att dra kolven in och ut flera gånger tills alla spår av läkemedel har avlägsnats. Ta isär hylsa och kolv. Tvätta båda noga i varmt vatten och diskmedel. Skölj under rinnande kallt vatten och skaka av överflödigt vatten. Låt därefter sprutan lufttorka isärtagen på ett rent underlag. Sprutan byts när doseringsmarkeringarna ej syns tydligt, sprutan blivit trög, otät, repig eller missfärgad eller om den inte går att rengöras på ett tillförlitligt sätt, dock minst en gång per vecka. Sprutan ska vara märkt för att inte förväxlas.

4 Matningsslangar Om matningsslangen används som flergångsbruk ska den rengöras regelbundet enligt följande: 4 (8) Efter varje måltid spolas slangen igenom med kallt vatten Diskas mellan matningarna med diskmedel och vatten. Skölj noggrant Förvara i en ny ren namnmärkt platspåse/plastburk med lock i kylskåp Matningsslangen kasseras då den blivit missfärgad eller vid bristande funktion, dock minst en gång per vecka Sondmatningsaggregat Sondmatningsaggregat är en medicinteknisk produkt och är en engångsprodukt. Aggregatet måste därför kasseras efter varje användning, då tillverkarens ansvar upphör om engångsmaterial återanvänds.

5 Infarter och skötsel av dessa 5 (8) Nasogastrisk sond En tunn nasogastrisk sond är förstahandsalternativ när näring ska tillföras enteralt under en begränsad tid, 4-6 veckor, men kan användas under längre tid hos vissa brukare. I den kommunala hälso- och sjukvården ska användandet av nasogastrisk sond begränsas, då många brukare inom äldreomsorgen/funktionsstöd kan ha svårt tolerera detta. Varken näringstillförsel eller läkemedelstillförsel via nasogastrisk sond är delegerbara arbetsuppgifter. Perkutan endoskopisk gastrstomi (PEG) PEG anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken. Katetern hålls på plats med hjälp av en stopplatta på insidan och en på utsidan. Mic-Key-knapp En Knapp ersätter som regel en Peg och ger direkt ingång till magsäcken. Knappen har en mycket låg profil och ligger platt mot huden samt är försedd med en propp. Knapp kan tidigast sättas 8 veckor efter Peg-inlägg. Till knappen finns det 3 sorters förläggningsslangar samt olika matningsaggregat för att dessa ska passa in finns det universal adaptor att tillgå. Skötsel av PEG eller Mic-Keyknapp. Rengör dagligen med tvål och vatten runt katetern eller knappen och under plattan. Torka torrt med en ren handduk eller kompress. Vrid PEG:en ett halvt varv varje dag för att förhindra att den inre plattan fastnar i ventrikelväggen. Inspektera runt katetern dagligen och var uppmärksam på eventuella tryckoch/eller infektionssymtom. Kontroll och byte av vatten i ballongen/kuffen i knappen bör ske en gång i veckan Byte av knapp bör ske varannan månad enligt tillverkarens rekommendation, eller enligt specifik ordination av ansvarig läkare Om knappen är vilande bör genomspolning med vatten ske dagligen Uppmärksanna eventuella förändringar och rapportera till ansvariga sjuksköterska. Om Mic-Keyknappen åker ut Om knappen åker ut ska genast någon form av kateter sättas dit för att hålla stomat öppet. Finns ingen kateter, rengör den gamla Mic-Keyknappen och för in den och fäst med sårtejp eller liknande, tills en ny kateter/knapp kan införas Se till att det alltid finns en reservkateter av samma sort och storlek till hands. I äldreomsorgen sker insättning på Varbergs sjukhus. Remiss krävs från ansvarig läkare. Lämpligt att en remiss ligger för att användas vid akut behov av byte.

6 I funktionsstöd kan byte av Mic-Keyknapp ske i hemmet efter överenskommelse med ansvarig läkare. Detta framgår av omvårdnadsplanen. 6 (8) Matning och läkemedelstillförsel via PEG eller knapp Matning, sker på samma sätt oberoende om brukaren har en PEG eller en knapp Innan matning påbörjas Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, sondmatningsaggregat och sondnäring eftersom risken för att kontaminera sondnäringen är stor. Tvätta och genomför handdesinfektion av händerna För att förhindra kräkningar är det bra för brukaren att sitta eller halvsitta (minst 30 graders vinkel) såväl under matning och 1/2-1 timma efter matning. Sondnäringen ska vara rumstempererad Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens, dietist och sjuksköterskans ordination och tillverkarens anvisning. I samband med matning Kontrollera att Peg:en sitter korrekt och inget stopp föreligger. Kontrollera Peg:ens läge genom att mäta längden på slangen från stomiområdet till slangens slut. Spola igenom ljummet vatten både före och efter matning enligt omvårdnadsplanen. Matningen kan ske med hjälp av en spruta eller pump. Mängden sondmat, extra vatten finns ordinerat på omvårdnadsplanen och ska följas. Hur lång tid sondmaten ska in på anges på omvårdnadsplanen. Undvik att få luft i magen under matning, detta är inte farligt men ger gasbildning i magen Då matningen har avslutats rengör sondmatningsmaterialet enligt anvisning Signera på aktuell signeringslista Måltidssituationen är för de flesta personer en positiv upplevelse i vardagen. För de brukare som får sin näring via sond är det viktigt att tänka på att även de får känna en samhörighet och att få vara delaktiga vid måltider. Läkemedelstillförsel Läkemedel som tillförs via sond eller motsvarande bör vara flytande beredningsformer eller vattenlösliga tabletter. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras. Administrering av läkemedel i PEG är en delegerad arbetsuppgift.

7 I omvårdnadsplanen ska framgå 7 (8) Hur ev. tabletter ska lösas upp. Hur flytande mediciner ska sprutas in i sonden samt med hur mycket vatten som ska sköljas efteråt. Hur länge patienten ska sitta eller vara halvsittande efter det att medicinen intagits Hur mycket vatten som sonden ska spolas med före, efter samt mellan olika läkemedelstillförsel. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Signera på aktuell signeringslista Munvård Det är viktigt med en noggrann munvård då brukaren inte intar någon föda genom munnen. Det finns också en ökad risk att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Använd därför en extra mjuk tandborste och låt brukaren skölja munnen ofta om det är möjligt annars fukta munnen och smörj läpparna. Sjuksköterskan ansvarar för att ge instruktioner till omsorgspersonalen hur munvården ska utföras. Komplikationer Vanliga komplikationer i samband med enteral nutrition är diarréer, illamående, kräkningar, ospecifika buksmärtor eller den allvarligaste som är om brukaren får ner sondnäring i lungorna. Det finns många orsaker till komplikationerna t.ex. att maten har givits för snabbt, fel sondmat eller antibiotikabehandling. Det är mycket viktigt att den som utför matning, läkemedelstillförsel eller annan omsorg i samband med detta för brukaren rapporterar alla förändringar till ansvarig sjuksköterska. Uppföljning Uppföljning och utvärdering av brukarens nutritionsbehandling ska ske regelbundet, sjuksköterskan ansvarar tillsammans med omsorgspersonalen för detta. I uppföljning ingår att Regelbundet kontrollera vikt Regelbundet bedöma vätske-energi- och näringsintag i samråd med dietist Utvärdera övriga insatta omvårdnadsåtgärder Dokumentation Enteral nutrition ska ordineras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Dokumentationen ska beskriva brukarens nutritionsproblem, behov och åtgärder samt resultat av insatta åtgärder. Sjuksköterskan ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder till omsorgspersonalen. Omvårdnadsåtgärderna dokumenteras i en omvårdnadsplan där bl.a. skötsel av knapp/peg, tider- mängd- och sort av sondmat, vätskemängd, läkemedelstillförsel, uppföljningsåtgärder (ex.vikt) dokumenteras.

8 Ansvarsfördelning Enhetschef på ett boende och inom hemtjänsten ansvarar för att varje brukare får en lämplig kost för att behålla ett gott nutritionsstatus. På ett äldreboende ansvarar även enhetschefen för att erbjuda en god måltidsmiljö. Omsorgspersonalen ska servera brukarna lämplig kost på ett trevligt sätt samt rapportera till den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen vid förändringar i brukarnas vätske- eller matintag. 8 (8) Då den patientansvariga sjuksköterskan upprättar en omvårdnadsjournal ansvarar hon/han för att ett nutritionsstatus upprättas där längd och vikt kan ingå. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att genomföra en riskanalys för undernäring samt ordinera lämpliga omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har även ansvar för omvårdnadsåtgärderna då en brukare har svårigheter att inta föda eller när en brukare är i behov av sondmatning eller parenteral nutrition. Uppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska reviderar riktlinjen årligen. Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund

Läs mer

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp Några råd till dig som får näring via Gastroknapp Några råd till dig som får näring via gastroknapp Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal

Läs mer

Nutritionsbehandling via sond

Nutritionsbehandling via sond Nutritionsbehandling via sond ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne Bromölla Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge NÄVER 2007-01-24 Rev. 2012-02-24 2 INLEDNING Enligt

Läs mer

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi. Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken. Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av Barbro Karelius leg. dietist Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist Barbro

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinje för läkemedelshantering Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2015-09-25 Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Utvecklingsledare HSL Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Riktlinje för delegering av medicinska

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS

Läs mer

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för tryckavlastande /tryckutjämnande madrasser Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140221

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-10 Beslutad av 1(10) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Delegering Denna

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Enteral nutrition. Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. 151008 Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad

Enteral nutrition. Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. 151008 Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad Enteral nutrition Näringstillförsel via en sond till mag-tarm kanalen. 151008 Växjö Kommun Distriktssköterskor Zita Fredriksson Annika Tarstad Innehållsförteckning Bakgrund, referenser, ansvarsförhållanden

Läs mer

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Utbildning i läkemedelshantering inför delegering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140224 Gemensam

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för lyftar och lyftselar på socialförvaltningen Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 20140122

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för

Läs mer

Uppföljning. Lövstavägen 31

Uppföljning. Lövstavägen 31 Uppföljning Lövstavägen 31 Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning enligt GPA-modellen. GPA är förkortning av granskning, patientsäkerhet och ansvar.för att få godkänt krävs det minst 80%

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Mini-One Den lilla mjuka knappen

Mini-One Den lilla mjuka knappen Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3

Innehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3 Uppföljning Navet Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen. GPA står för Granskning, Patientsäkerhet och Ansvar. Modellen består av 9 delar. Varje

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinjer Egenvård i Halland När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Rutin för kassation av läkemedel

Rutin för kassation av läkemedel Rutin för kassation av läkemedel Hemsjukvård Hantering av kassation av läkemedel i hemsjukvården ska hanteras på samma sätt som läkemedel hos patienter på SÄBO. Kassation av läkemedel Kassationen av läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser /Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Reviderad 140324 Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg 140311

Reviderad 140324 Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg 140311 Rutin Reviderad 140324 Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 140311 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av MAS MAR Fastställd av Fastställd datum

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010

Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2007-04-02 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Projektansvarig: Uppdragstagare: Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Förvaltningschef Catharina Johansson Fastställelsedatum: 20121107 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer