(5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

Transkript

1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former Informationen som ska ges av ansvarig läkare och sjuksköterska till den svårt sjuka och döende människan måste ges (när det går) så snart som möjligt och i den omfattning som hon orkar bära. Det är dessutom av stor vikt att den döendes anhöriga (där relationen är sådan att det är lämpligt - individuell bedömning) får full information om diagnos och behandling. Om informationen till den svårt sjuka och de anhöriga kan ske vid samma tillfälle kan det vara av stort värde. Det ökar möjligheterna för att den återstående tiden för dem tillsammans blir så god som möjligt. Det är av stor vikt att den döende får möjlighet om hon/han kan och om förhållandena det medger, att påverka var och hur omvårdnaden ges. Information och samråd mellan ansvarig och inblandad personal är mycket viktig, dels för att ta tillvara kännedom och kunskap om den individ som skall vårdas och dels för att personalen ska kunna ge en trygg och god vård. 1(4)

2 OMVÅRDNAD Helhetssyn dvs. att vårdaren ser hela människan och dennes biologiska, psykologiska, sociala och andliga behov är av stor vikt för att kunna ge en svårt sjuk och döende person en god omvårdnad. De biologiska behoven och funktionerna förändras under en döendeprocess. Det är viktigt att ansvarig sjuksköterska följer förloppet och är den som handleder övrig vårdpersonal. De insatser som ges ska gå ut på att hålla den boende så besvärsfri som möjligt, omvårdnaden bör bl. a inriktas på att hålla individen: fri från smärta fri från andningsbesvär fri från ångest fri från sår och andra hudbesvär Välbefinnande är det viktigaste målet för den kroppsliga omvårdnaden. En god personlig hygien inklusive munvård som ges varsamt och där den sjukes egna önskemål tillgodoses så mycket som möjligt, ökar förutsättningarna för välbefinnande hos den som vårdas. Det kan många gånger vara svårt att tillgodose en svårt sjuk och döende person tillräckligt med vätska och näring. Därför är det viktigt att en bra kommunikation finns mellan vårdarna och ansvarig sjuk-sköterska och läkare. Den medicinska behandlingen bör i första hand vara inriktad på att lindra symtom och omvårdnaden skall planeras därefter. Tydliga och väl uppgjorda rutiner kring IVP (individuell vårdplanering) väl dokumenterad samt rapportering såväl skriftlig som muntlig är mycket viktigt för att säkra en god omvårdnad. Det viktigaste när det gäller den psykologiska omvårdnaden är vårdpersonalens förmåga att skapa trygghet, närhet och en öppen kommunikation med den döende människan. Att kunna se människans olika behov (biologiska, psykologiska, sociala och andliga) kräver förmåga till helhetssyn hos de som vårdar och är en förutsättning för en bra psykologisk omvårdnad. När det gäller de sociala behoven är kanske stödet från de anhöriga det viktigaste. Att anhöriga stimuleras till en öppen och trygg relation under den sista tiden har betydelse både för den döende och för de anhörigas kommande sorgearbete. Att underlätta för och stödja den som är anhörig är en viktig del av vårdpersonalens arbete. När det gäller vård vid livets slutskede och omhändertagande av den döde är det av stor betydelse att de som vårdar känner till personens andliga behov och tro. Om den döende uttrycker behov av kontakt med någon person ex själasörjare så ingår de i vårdpersonalens åligganden att förmedla kontakt. För våra invandrare som kommer från andra kulturer och religioner är det mycket viktigt att de som är inblandade i vården och omsorgen har en god kunskap om detta och att omvårdnad och omhändertagande sker med hänsyn och respekt för den enskilde individens trosföreställning. 2(4)

3 Omhändertagande efter dödsfall Första åtgärd när någon har avlidit: Ring ansvarig sjuksköterska och rör ingenting i rummet förrän sjuksköterskan har givit instruktion om vad som får göras. Notera tidpunkten när dödsfallet inträffade. Ansvarig sjuksköterska skall alltid tillkallas och tillsammans med personal på boendet göra iordning den döde. Ansvarig sjuksköterska är den som har huvudansvaret för att rätt åtgärder vidtages efter dödsfall. I princip skall alla dödsfall konstateras av läkare. Läkaren skriver dödsbevis och dödsorsaksintyg samt skriver och skickar att anmälan till lokala skattemyndigheten. Den sjuksköterska som är i tjänst eller har tillkallats ansvarar för att de anhöriga blir underrättade så fort som möjligt efter dödsfallet. När det gäller informationsskyldigheten till anhöriga så är det av stor vikt att kontakten mellan ansvarig läkare och sjuksköterska är god, så att inte missar sker. Följ upp med varandra så att ni kan vara säkra på att informationen gått fram. Ansvarig sjuksköterska är den som avgör om den döde får göras iordning innan läkaren konstaterat dödsfallet. Om det finns misstanke att något olagligt förekommit i samband med dödsfallet får ingenting röras omkring den döde. Ansvarig sjuksköterska och läkare samråder om vilka åtgärder som skall vidtagas. 3(4)

4 När den döde skall göras i ordning: Fråga de anhöriga om de själva vill delta eller ta in synpunkter på hur de vill ha det. Om den döde själv har uttryckt hur han/hon önskar så beakta detta. Tvätta den döde om det behövs. Sätt in tandproteser om det finns. Ta av ringar och smycken (om inte annan önskan framställts). Infusionskanyler, katetrar och ev. övriga hjälpmedel tas bort. Sätt på den döde de kläder som ni tror eller uppfattat att han/hon önskat ha på sig. Lägg händerna utefter kroppen. Se till att placera huvudet så att hakan ej faller ner, Täck kroppen med ett lakan följ anvisningar från: Se till att de anhöriga får möjlighet, om de vill, ta avsked av den döde. Förbered så att allt kring den döde är så prydligt som möjligt. Finns blommor tillgängliga så ställ dem i närheten av den döde, tänd ett ljus. Ha gärna ett fönster på glänt. Beakta om det finns speciella önskemål ex. med anledning av religion eller pga. kulturella skillnader. Namnlappar med uppgift om namn, personnummer och adress ska fyllas i och fästas på den döde. Sjuksköterskan är den som ansvarar för att transport blir beställd. 11 Omvrdnad i livets slut.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

5 (5) SOSFS 2005:10 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människas död I kapitel 3. Indirekta kriterier 1 Fastställande av en människas död med hjälp av indirekta kriterier skall göras genom en kliniks undersökning. Kriterierna är kännetecken som visar på varaktig hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt. 2 Vid den kliniska undersökningen skall samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda. 1. ingen palpabel puls 2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation 3. och ingen spontanandning, och 4. ljusstela, oftast vida, pupiller 5 Fastställande av ett dödsfall skall göras skyndsamt. Tidpunkten för dödens inträde får bestämmas med ledning av uppgifter från vårdpersonal, anhöriga eller andra personer med kännedom om de aktuella omständigheterna. 6 En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen, om 1. dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med begränsad överlevnad, eller 2. kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv Förutsättningarna för att läkaren inte skall behöva göra undersökningen är att 1. en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren resultatet, och 2. läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässiga aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska