Christina Edward Planeringschef

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Christina Edward Planeringschef"

Transkript

1 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/23- Att lära från landstingets i Sörmlands erfarenheter kring vårdkedjemodell. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att genomföra de åtgärder som framgår i slutredovisningen. 3. Återredovisning ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december Bakgrund Autismspektrumtillstånd (AST) är oftast medfött, därför kan avvikelser i utvecklingen visa sig redan hos spädbarn, men vanligtvis blir symtomen uppenbara i två- till treårsåldern och vid lindrigare svårighetsgrad ännu senare. Det finns evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med AST i tidig ålder. Landstinget följer den nationella vägledningen för barnhälsovård som utkom Vägledningen ger ingen rekommendation om allmän screening. Vägledningen innehåller ett uppföljningsprogram som innebär att man förstärkt utvecklingsbedömningen och även lagt till ett läkarbesök vid 3 års ålder. Programmet har börjat gälla för barn föda Åtgärdsförslagen som lämnas i denna rapport bygger på vikten av tidig upptäckt, kunskap om vilka verktyg som finns och vilka resultat som kan uppnås om insatserna sätts in tidigt och införande av metodstöd, Ja-obs. Christina Edward Planeringschef Bilagor 1. JA-obs och M-hcat metodblad daterat maj Slutredovisning, vårdkedjemodell, final, daterad den 28 oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

2 Arbetsformulär för 2 1/2-åringar på BVC (+ 2 mån) Barnhälsovårdsenheten maj 2014 Metodblad för screening av JA (Joint Attention/delad uppmärksamhet) 1) JA (Joint Attention, delad uppmärksamhet) 0-1 Nej-svar innebär ingen åtgärd 2 5 Nej-svar innebär utfall Vid utfall ge förälder M-CHAT- formulär att fylla i hemma. Ge ny tid för uppföljande samtal med förälder/föräldrar utan barn inom en till två veckor. M-CHAT- formulär ges således endast i de fall barnet haft utfall på JA-observationen. 2) M-CHAT (The Modified-Checklist for Autism in Toddlers) Förälder/föräldrarna fyller i formuläret hemma och återkommer till BVC. Avsätt ca 30 minuter för att diskutera svaren på M-CHAT med förälder. Gå igenom formuläret med föräldern, fyll samtidigt i Bedömningsmall M-CHAT. Be föräldern att berätta mer om hur de tänker kring de olika frågorna som har gett utfall (grå ruta). M-CHAT består av 23 frågor. Det är sex frågor av dessa som är centrala. Dessa är: 2, 7, 9, 13, 14 och 15 Markering i grå ruta på två centrala frågor (2, 7, 9, 13, 14 och 15) eller Markering i grå ruta på tre frågor vilka som helst av de 23 frågorna innebär utfall och då rekommenderas kontakt med BHV-psykolog. 3) Om också språkscreeningen gett utfall rekommenderas remiss till både logoped och psykolog. 4) Riktlinjer för dokumentation/journalföring i BVC-journal: Journalför enligt följande: - Genomför JA-obs. Inget utfall på JA-obs. - Genomför JA-obs. Utfall på JA-obs, ger förälder(rar) M-CHAT-formuläret, bokar uppföljningssamtal. - Möte med förälder(rar), går igenom M-CHAT-formuläret. Ej utfall/utfall. - Utfall på M-CHAT-formuläret; erbjuder kontakt med psykolog. Föräldrar accepterar/avböjer. När remiss skickas till psykolog, var vänlig skicka M-CHAT-formuläret till mottagande psykolog. Om ej remiss skickas, spara M-CHAT-formuläret i pappersjournal tills gallring sker.

3 Uppdrag 15/23, Att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter kring vårdkedjemodell Datum: Version: Dnr:

4 Handläggare Christina Edward Planeringsenheten Regionsjukvården

5 Sammanfattning Autismspektrumtillstånd (AST) är oftast medfött, därför kan avvikelser i utvecklingen visa sig redan hos spädbarn, men vanligtvis blir symtomen uppenbara i två- till treårsåldern och vid lindrigare svårighetsgrad ännu senare. Det finns evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med AST i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Studier visar att mindre än en procent av befolkningen i Sverige har någon form av AST. Det pågår en diskussion bland medicinska företrädare att siffran kan vara i underkant. Totalt sett har många fler pojkar än flickor autism. I landstinget i Kalmar län föds knappt 2400 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 24 barn per årskull har någon form av AST. Landstinget följer den nationella vägledningen för barnhälsovård som utkom Vägledningen ger ingen rekommendation om allmän screening. Vägledningen innehåller ett uppföljningsprogram som innebär att man förstärkt utvecklingsbedömningen och även lagt till ett läkarbesök vid 3 års ålder. Programmet har börjat gälla för barn föda Kunskap om vilka verktyg som finns och vilka resultat som kan uppnås om insatserna sätts in tidigt är viktigt att sprida till berörda personal-, komptensgrupper inom såväl den kommunala sektorn, som inom hälso- och sjukvården. Inom sydöstra sjukvårdsregionen har man i Region Jönköpings län och Region Östergötland infört ett metodstöd, ett frågeschema med riktade frågor, Ja-obs. (Joint Attention/delad uppmärksamhet). Frågeformuläret är ett internationellt utarbetat formulär, och finns att tillgå på många olika språk. Utifrån frågeformuläret går man därefter vidare med en fördjupad genomgång vid behov. Som underlag till denna rapport har kartläggning och journalgranskning skett för år 2013 och Denna granskning har inte visat några stora brister i rutiner för att identifiera rätt målgrupp. Däremot har en rad utvecklings- /förbättringsområden identifierats för att än mer tydliggöra vikten av tidig upptäckt. Åtgärdsförslagen som lämnas i denna rapport bygger på vikten av tidig upptäckt, kunskap om vilka verktyg som finns och vilka resultat som kan uppnås om insatserna sätts in tidigt och införande av metodstöd, Ja-obs.

6 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag Nuläge Nuläge statistik Samverkan inom landstinget Samverkan med kommunerna Nationellt screeningråd Slutsatser och rekommendationer Referenser Litteratur Bilagor Bilaga

7 1 Bakgrund Landstinget i Sörmland har bedrivit ett projekt Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. En av flera målsättningar var att barn med neuropsykiatrisk problematik ska upptäckas i ett tidigare skede för att minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Den arbetsgrupp som arbetade med att förbättra första delen av vårdkedjan, föreslog att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med generella hälsobesöket på BVC, som samtliga barn erbjuds vid 2½ års ålder 1. Autismspektrumtillstånd (AST) är vanligtvis medfött, därför kan avvikelser i utvecklingen visa sig redan hos spädbarn, men vanligtvis blir symtomen uppenbara i två- till treårsåldern och vid lindrigare svårighetsgrad ännu senare. Det finns evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med AST i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Landstinget i Sörmland befinner sig fortfarande i planerings och uppbyggnadsskede. Landstinget i Sörmland har för avsikt att följa den nationella vägledningen som utkom 2014 och börja med det nya programmet till de barn som föds under Sörmland har planerat att genomföra utbildning av BVC-personal under våren Screening kommer tidigast att starta hösten Modellen bygger också på ett nära samarbete med kommunerna. Det är totalt 9 kommuner som planeras medverka. Den tänkta vårdkedjan ser ut enligt följande: Screening på BVC vid 2½ års ålder. Vid avvikelse: Fördjupad bedömning av BVC-psykolog Vid tecken på autism: Remiss till habilitering När diagnos ställts, påbörjas behandling med träning på habilitering, av föräldrar samt på förskolan av förskolepersonal. Handledning ska ges av habilitering till berörd förskolepersonal. Erfarenheter finns också från Västra Götalandsregionen där man infört screening. 2 I Göteborg finns som rutin på BVC en autismscreening för alla barn vid 2½ års ålder. Ökad kunskap på BVC och screening har inneburit att många barn med svårigheter tidigt uppmärksammas och får möjlighet till utredning och insatser. Den nya vägledningen som Socialstyrelsen utarbetade 2014 Vägledning för barnhälsovården 3 syftar till att ge kunskaps- och handläggningsstöd för yrkesverksamma i barnhälsovården. Allmän screening rekommenderas inte i vägledningen. 1 Investera i framtiden Rapport Utveckling av vårdkedja och diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. 2 HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC Centrala Barnhälsovården Göteborg juni 2012, reviderad mars Socialstyrelsen, Vägledning för barnhälsovården art nr

8 2 Uppdrag I landstingsplanen står Att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter kring vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD och autismspektrumstörning. En arbetsgrupp med representanter från Hälso- och sjukvårds-, Primärvårdsoch Psykiatriförvaltningen har arbetat fram rapporten. Vi kontakt med Sörmland och utifrån den evidens som finns har arbetsgruppen varit helt enig om att uppdraget omfattar autismspektrumstörning men inte adhd (attention deficit hyperactivity disorder). Rapporten kommer därmed att fokusera på AST. Deltagare i arbetet har varit: Ann-Katrin Moldenius HSF Helena Slottner HSF Patrik Glasberg Primärvårdsförvaltningen Chris Landergren Psykiatriförvaltningen Christina Edward Planeringsenheten 8

9 3 Nuläge Autism är en funktionsnedsättning. Om man har autism har man svårt med socialt samspel och kommunikation. Autism visar sig på olika sätt hos olika personer. AST används som samlingsnamn för olika typer av autism med varierande svårighetsgrad. De vanligaste formerna är autistiskt syndrom och Aspergers syndrom. Studier visar att mindre än en procent av befolkningen i Sverige har någon form av AST. Det pågår en diskussion bland medicinska företrädare att siffran kan vara i underkant. Totalt sett har många fler pojkar än flickor autism. De aktuella studierna är gjorda på barn. Hur många vuxna som har autism är inte fullständigt känt. Det är vanligast att man får diagnosen autism som barn, men det finns vuxna, som inte har fått diagnosen som barn. I landstinget i Kalmar län föds knappt 2400 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 24 barn per årskull har någon form av AST. Autism är en livslång funktionsnedsättning, men det finns sätt att underlätta vardagen och med träning kan man hitta sätt som gör att vardagen fungerar så bra som möjligt. Tidiga insatser hos små barn anses via forskning vara viktiga för att ge barnen så bra utvecklingsmöjligheter som möjligt. Tanken med insatser till små barn bygger på kunskapen att hjärnan är mer formbar ju yngre ett barn är och träningen kan ge ett bättre resultat. Det är därför av vikt med tidig upptäckt för att starta behandling så snart som möjligt, enligt riktlinjer innan 4 års ålder. Behandlingen är en beteendeterapeutisk intensivträning (BTI) där såväl föräldrars, vårdens och förskolans insatser är viktiga för att barnet ska få så allsidig träning som möjligt. Dessa insatser kallas även mångsidiga intensiva insatser, (MII). Den nya vägledningen som Socialstyrelsen utarbetade 2014 Vägledning för barnhälsovården 4 syftar till att ge kunskaps- och handläggningsstöd för yrkesverksamma i barnhälsovården. Den ska också vara ett stöd för beslutsfattare i arbetet med att utveckla och genomföra hälsovårdsprogram för barn. Ytterligare ett syfte är att bidra till en mer jämlik barnhälsovård över landet samt att bidra till en evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Landstinget arbetar med implementering av vägledningen. I vägledningen lyfter man fram att BVC-personalen behöver kunskap om tidiga tecken på autism och är uppmärksam på barnets språkutveckling, kommunikation och samspel. Vid misstanke om att ett barn kan ha svårigheter inom autismspektrumet finns det skäl att komplettera med en grundläggande bedömning av barnets utveckling och ställa riktade frågor där frågeschemat M-CHAT (Checklist for Autism in Toddlers) är väl utprövat. Vägledningen ger ingen rekommendation om allmän screening. Det nationella screeningrådet har en rådgivande och central roll i arbetet med att utarbeta nya rekommendationer och revidera befintliga rekommendationer funktion Inom landstinget arbetar barnhälsovården regelbundet med utbildning kring utvecklingsavvikelse och nuvarande åtgärd är att remittera avvikelse till mödra- 4 Socialstyrelsen, Vägledning för barnhälsovården art nr

10 och barnhälsovårdspsykolog för en psykologisk bedömning och eventuell fortsatt åtgärd. Aktuell åtgärd kan vara remittering till habilitering. Erfarenheterna av samarbetet är goda inom hela länet och att vårdkedjan fungerar bra. De problem man identifierat är om barnet inte bedöms tillhöra habiliteringens personkrets men att behov av stöd trots allt kvarstår. 3.1 Nuläge statistik År Antal barn som erhållit BTI/MII Antal barn som erhållit BTI/MII kortversion De barn där misstanke och upptäckt om autism sker innan 4,5 års ålder kan BTI/MII påbörjas. För de barn som är 5 år och äldre kan träning ges som en kortvariant av BTI/MII men inte med samma resultat som när behandlingen kan påbörjas i en tidig ålder. Cirka tio barn per år erhåller en träning i form av kortversion. Orsaken till detta kan vara att remissen kommer sent, vilket kan bero på sen upptäckt, eller svårighet med att motivera föräldrar. Alla barn/familjer har heller inte förutsättningar för en fullständig BTI/MII utan erbjuds en kortversion. 3.2 Samverkan inom landstinget Landstinget i Kalmar län har för avsikt att följa den nationella vägledningen för barnhälsovård som utkom 2014 och har börjat med det nya programmet till de barn som föds under Det nya programmet har förstärkt utvecklingsbedömningen och även lagt till ett läkarbesök vid 3 års ålder. Läkarbesök vid 3 års ålder planeras börja under Barnhälsovården har planerat att genomföra utbildning kring utvecklingsbedömning av BHV-personal under Utbildningen planeras genomföras i samverkan med barnhabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin. I utbildningen planeras att ta upp tidiga tecken på autism, barns språkutveckling, kommunikation och samspel. Vägledningen ger ingen rekommendation om allmän screening men några landsting har börjat med att komplettera bedömningen med ett frågeschema med riktade frågor. Inom sydöstra sjukvårdsregionen har man i Region Jönköpings län och Region Östergötland infört riktade frågor som ett metodstöd för barnhälsovårdsjuksköterskorna, JA-obs, se bilaga 1. Vid utfall på dessa frågor görs en fördjupad genomgång med frågeschemat M-CHAT. Det är bedömningen som sjuksköterskan gör som avgör vidare hantering med frågorna kan vara ett stöd. Vid behov av vidare bedömning skickas en prioriterad remiss till mödra- och barnhälsovårdspsykolog som gör en psykologbedömning och ev remittera vidare till habiliteringen. Barnhälsovårdsledningen i landstinget följer aktivt regionens implementering av ovanstående metodstöd för ställningstagande om att införa metoden. 10

11 3.3 Samverkan med kommunerna Barnhälsovården har en central roll att hjälpa föräldrarna att förstå behovet av vidare utredning och eventuella behandlingsinsatser. Utvecklingsavvikelser och beteendeproblematik kan vara tidiga stadier av problem som senare identifieras med skilda diagnoser. För uppdraget är det särskilt viktigt med tidig upptäckt av diagnosen autism i barndomen, så att träning kan sättas in. För att öka förståelsen kring behovet av vidare utredningar kan samverkan med ex förskolan rekommenderas. Ett första steg kan vara informationsinsats som riktar sig till förskolepersonal kring vikten av tidig upptäckt och att terapi i form av BTI/MII ger goda behandlingsresultat. 3.4 Nationellt screeningråd I Socialstyrelsens arbete med att ta fram rekommendationer om screeningprogram finns ett nationellt screnningråd. Det nationella screeningrådet har en rådgivande och central roll i arbetet med att utarbeta nya rekommendationer och revidera befintliga rekommendationer om nationella screeningprogram. Det nationella screeningrådet utgör en av flera grupper i den organisation som ingår i Socialstyrelsens modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram. Sydöstra sjukvårdsregionen har en representant i rådet. Inom sydöstra sjukvårdsregionen ska vi erbjuda lika vård i regionen och eventuellt nya screeningprogram ska hanteras utifrån den nationellt beskrivna modellen. 11

12 4 Slutsatser och rekommendationer Tidiga avvikelser i utveckling av språk och kommunikation har visat sig vara en viktig indikator för risk för fortsatta svårigheter i ett barns utveckling, inte enbart i fråga om språkutveckling, utan även risk för andra avvikelser, såsom generell utvecklingsförsening och neuropsykiatriska svårigheter. Alla barn med AST kan lära sig nya färdigheter. Utvecklingstakten varierar beroende på varje barns förutsättningar, i samspel med faktorer i omgivningen. Forskningen visar att det finns inlärningsprogram som på olika sätt kan underlätta vardagen och höja livskvalitén för barn med AST. Tidig upptäckt och påbörjad träning är oerhört viktigt för att underlätta den totala livssituationen för den drabbade, dess närstående och för samhället i stort. Kunskap om vilka verktyg som finns och vilka resultat som kan uppnås om insatserna sätts in tidigt är viktigt att sprida till berörda personal-, komptensgrupper inom såväl den kommunala sektorn, som inom hälso- och sjukvården. Landstinget har påbörjat att implementera Vägledning för barnhälsovården som utarbetats av Socialstyrelsens En rad utbildningsaktiviteter är planerade kring utvecklingsbedömning av BHV-personal under Utbildningsinsatser är också planerade i samverkan med barnhabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin kring tidiga tecken på autism, barns språkutveckling, kommunikation och samspel. Även andra professioner såsom logopeder inom öron-, näs- och halsklinikerna är viktigt att involvera i utbildningsinsatser, då det är vanligt förekommande att dessa tar emot remisser i ett första skede då man kan misstänka AST. Föreslagna kompetensinsatser kan komma att leda till ett ökat inflöde av remisser till habiliteringen och utvecklingen får följas över tid. Inom sydöstra sjukvårdsregionen har man i Region Jönköpings län och Region Östergötland infört ett metodstöd, ett frågeschema med riktade frågor, Ja-obs. Frågeformuläret är ett internationellt utarbetat formulär, och finns att tillgå på många olika språk. Förslag till åtgärd: Landstinget ska införa metodstöd i form av Ja-obs samt vid behov M-CHAT inom barnhälsovården vid 2,5 årskontrollen (enligt tidigare beslut kring vägledningen). Genomföra utbildning kring metodstöd Ja-Obs för alla berörd vårdpersonal. Fortsatt samverkan och genomförande av utbildningsaktiviteter mellan berörd hälso- och sjukvårdspersonal kring tidiga tecken på autism. Landstinget ska utarbeta en informationsbroschyr riktad till förskolepersonal kring vikten av tidiga insatser. Landstinget i Kalmar län ska följa nationella screeningsrådets rekommendationer. 12

13 5 Referenser 5.1 Litteratur Socialstyrelsen, Vägledning för barnhälsovården art nr Landstinget i Sörmland, Investera i framtiden Rapport Utveckling av vårdkedja och diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. %C3%A5rdkedja.pdf Rikshandboken, nationell webbaserad metodbok för landets barnhälsovård Bohlin, G., Bromark, G., Granat, T.,Haglund, N.,Sjöholm-Lif, E., Zander, E.(2004 rev 2006, 2008, 2012) Mångsidiga insatser för barn med autism i förskoleåldern. 13

14 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Metodblad för screening av JA (Joint Attention/delad uppmärksamhet) Region Östergötland 14

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska

Läs mer

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Referens Diarienummer 140694 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt

Läs mer

Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 14/6115

Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 14/6115 Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-01-12 Diarienummer 140801 Landstingsstyrelsen Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-10-07 Diarienummer 150319 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår. Ärende 9 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-12 Dnr 140623 1(1) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Diarienummer 150377 Landstingsfullmäktige Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Förslag

Läs mer

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2014-09-08 Dnr 140345 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Landstingsstyrelsen Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård Förslag

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Revisionsrapport. Karlstads kommun

Revisionsrapport. Karlstads kommun Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Barnhälsovårdens nya program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens nya program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Barnhälsovårdens nya program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen Kartläggning visar förändring

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Barnhabilitering Kalmar

Barnhabilitering Kalmar Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn Elefanten 30

Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn Elefanten 30 Landstingsdirektörens stab-sek Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-10 Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer 140712 Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:82 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:10 av Agnetha Boström m.fl. (MP) om att upprätta handlingsplan inom Stockholms läns landsting för att förbättra diagnostiseringen av

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin

Läs mer

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) 2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Samarbetsavtal för Sydsveriges Europakontor

Samarbetsavtal för Sydsveriges Europakontor Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-18 Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer 150187 Samarbetsavtal för Sydsveriges Europakontor Blekinge - Småland Förslag

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med förmodad neuropsykiatrisk problematik

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med förmodad neuropsykiatrisk problematik UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomson 2016-02-01 UBN-2015-2266 Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer 12

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:29 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:17 av Dag Larsson m fl (s) om åtgärder för att avhjälpa spelberoende Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov

Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov Konsultrapport Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov Landstinget Gävleborg och samtliga Gästrikekommuner Margaretha Larsson Annika Smedman Torsten Sjöström oktober

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12 Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig

Läs mer

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5)

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Motion 8/2016 om att erbjuda även pojkar vaccination mot HPV

Motion 8/2016 om att erbjuda även pojkar vaccination mot HPV TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Planeringsenheten Regionsjukvården 2016-10-24 Reviderat 2016-11-15 Diarienummer 160603 Landstingsfullmäktige Motion 8/2016 om att erbjuda även pojkar vaccination mot HPV Förslag

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer