Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Transkript

1 Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning och samtidigt infördes autismscreening i projektform. Syftet med införande av språk- och autismscreening i tidig ålder var att identifiera barn med utvecklingsavvikelser för att kunna ge insatser för att främja barnens utveckling samt ge stöd till föräldrar. Barn med misstänkt språkstörning remitterades till enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn - och ungdoms sjukhus (DSBUS). Barn med misstanke om neuropsykiatrisk problematik t ex autism remitterades till enheten för barnneuropsykiatri vid DSBUS. WEB enkäten publicerades i april 2011 på Centrala barnhälsovårdsenhetens hemsida adress: Den skickades ut via e-post till alla berörda BVC sjusköterskor ca 130 stycken samt en påminnelse om att besvara enkät innehållande 32 frågor för utvärdering av språk- och autismscreening som arbetsmetod. Metod All personal anställd inom barnhälsovård och BVC har erbjudits att delta i metodutbildning under år 2009 och 2010 samt under våren Det fanns även möjlighet att få besök på sin arbetsplats av logoped och/eller barnläkare från centrala barnhälsovårdsenheten för mer enskild genomgång av metod, samt få möjlighet att diskutera t ex patientfall. Vid införandet av språk - och autismscreening utarbetades dokument som skulle användas vid kontakt med föräldrar och vid bedömning av barnet på BVC samt remissblanketter att använda vid utfall i screening. I kallelse till besök ombads målsman att fylla i två frågeformulär. 1. Modified Checklist for Autism (M- CHAT), 23 frågor om kontakt och beteende. 2. Uppgifter om barnets tal-, språk- samt kommunikativa utveckling, 7 frågor. Om familj med annat modersmål rekommenderades att bifoga M- CHAT på familjens språk om möjligt och använda speciellt framtaget frågeformulär om språk speciellt riktat till familjer som talar ett eller flera språk. I samband med screeningens införande fick alla BVC mottagningar tillgång till ett enhetligt bedömningsmaterial dvs leksaker som skulle användas till att locka barnet att kommunicera och samspela i lek. Innehåll i bedömningsväska: stor och liten bil, hund, ko, kopp, fat, sked, docka, boll, kanna. 1

2 Resultat Enkäten besvarades av 63 av ca 130 sjuksköterskor anställda inom privat och offentlig BVC verksamhet i Göteborg under april 2011 (ca 48 %). Majoriteten 38 % har arbetat mellan 2- år och 32 % arbetet i 10 år eller mer som BVC sjuksköterskor. Tabell 1 Redovisning av arbetserfarenhet på BVC för de 63 som besvarade enkäten. Arbetstid på BVC Antal BVC sjuksköterskor N = 63 1 år ( 8 %) 2 år 24 (38 %) 10 år 14 (22 %) 10 1 år 10 (16 %) 1 år 10 (16 %) Utbildning Alla BVC sjuksköterskor utom två dvs. 61 av 63 har deltagit i metodutbildning. De två som inte deltagit i utbildning har arbetat mindre än 1 år på BVC. Kunskapsnivå skattades 1 (låg kunskapsnivå) till 6 (hög kunskapsnivå), före respektive efter genomgången utbildning. Deltagare uppger att de ökat sin kunskap om autism efter utbildning, var god se figur 1. Median före utbildning är skattningsnivå 3-4 och median efter utbildning är skattningsnivå 4-, dvs. ökning av kunskapsnivå när det gäller kunskap om autism. 2

3 Skattning av kunskap före och efter utbildning n = Antal skala 1-6 Kunskap innan utbildning Kunskap efter utbildning Figur 1 BVC sjuksköterskor skattar sin kunskap före och efter metodutbildning. Antal personer som besvarat frågan är angivna i respektive stapel före och efter utbildning. Kommentarer om utbildning. Det framkom behov av kontinuerlig metodutbildning för att upprätthålla erhållen kompetens angående språk och autism samt andra utvecklingsavvikelser. Vid metodutbildning hade det varit önskvärt att få se fler patientfall och få ta del av praktiskt utförande av metoden t.ex. sjuksköterska intervjun vid utfall i M-CHAT. Positiv respons på besök på den egna mottagningen av logoped och läkare, särskilt när man har använt screeningmetoden vid några tillfällen. Upplevdes som positivt att det fanns kontaktpersoner att rådfråga. 3

4 2½ års språk och autismscreening som arbetsmetod Det framkom att alla BVC sjusköterskor använder 2½ års språk- och autismscreening. Det var 89 % som uppgav att de alltid använder metoden och 11 % använder oftast metoden, figur 2. Majoriteten av de tillfrågade har använt screeningmetoden i 1-2 år. Använder 2½ års språk och autismscreening n = 63 11% 89% Ja alltid Oftast Figur 2 89 % använder alltid 2½ års språk och autismscreening och 11% använder oftast metoden. Utvärdering av språk och autismscreening som arbetsmetod För att utvärdera arbetsmetod fick deltagare bedöma tre olika delar som ingår i metoden dvs språkbedömning och bedömning av joint attention /gemensamt uppmärksamhetsfokus samt bedömning av frågeformuläret Modified Checklist for autism (M- CHAT) som vårdnadshavare besvarat inför besöket. Metoderna skulle skattas 1 (missnöjd med metod) - 6 (mycket nöjd med metod). Resultat visar att de tre metoderna skattas högt men språk och bedömning av joint attention/gemensamt uppmärksamhets fokus skattas något högre som metod jämfört med M- CHAT, se figur 3. 4

5 Skattning av arbetsmetoder = n Antal Språkscreening Jont attanetion Skala M-CHAT Figur3 Skattningsskala 1 (missnöjd) 6 (nöjd) användes vid bedömning av de tre metoderna 1. bedömning av språkscreening 2. bedömning av screening av joint attention 3. bedömning av frågeformuläret M- CHAT som metod. Vid förfrågan om metoderna har använts vid andra hälsobesök än 2 ½ år svara 43 av 63 (68 %) deltagare att de har använt hela eller delar av metoden vid andra åldrar. Vid 18 månaders kontroll uppger 29 av 63 (46 %) att de bedömt joint attention/gemensamt uppmärksamhetsfokus vid misstanke om avvikelse. Kommentarer om arbetsmetod. Anser att BVC fått en tydligare roll vid utredning av barn med misstanke om utvecklingsavvikelser. Uppger att arbetssätt och metod finns i åtanke när de träffar barn med misstänkta avvikelser. Flera anger att de fått en ökad uppmärksamhet på yngre barn och någon använder bedömningen av joint attention som rutin vid 12 månaders ålder. Någon har angett att de kan använda material t ex M- CHAT frågor som diskussionsunderlag med förälder och använda bedömning av språk och joint attention för att se på utvecklingstakt hos barnet. Några upplever att barnets problematik kan bli mer uppmärksammat med hjälp av screeningmetod för föräldrar, och att resultat blir att barnet kan komma tidigare till utredning.

6 Dokument Kallelse/välkomstbrev till 2½-årskontroll och två bifogade dokument till föräldrar dvs frågor om språkutveckling och M- CHAT har fungerat bra. Frågeformulären tillför information om barnets utveckling som kan vara värdefull vid bedömningen anser 7 av 63 och 2 av 63 ansåg inte att formulären gav någon extra information och 4 av 63 uppgav att de inte vet om frågeformulären tillförde information, figur 4. Information om att M CHAT finns på olika språk och att det finns ett speciellt föräldraformulär om språkutveckling som kan användas om familjen har annat modersmål är inte alltid känt för personal. 60 Språk och M-CHAT frågeformulär n = ja svar 2 nej svar 4 vet inte Figur 4 Uppfattning om frågeformulären om språk och M CHAT gav värdefull information om barnets utveckling svarad 7 av 63 ja och 2 svarade nej samt 4 stycken svarade vet ej. Föräldrar har oftast med sig formulären ifyllda och 7 av 63 personer uppger att mellan % har med sig ifyllda blanketter när de kommer till besöket. Skillnader finns mellan de olika geografiska områdena i Göteborg, men materialet är alltför litet för att dra några slutsatser. Om förälder inte har med sig ifyllda dokument fyller de i dem tillsammans under besöket. Frågeformulären kan fyllas i med hjälp av tolk om vårdnadshavare har annat modersmål. 6

7 Kommentarer om språk och M-CHAT formulär. Det finns inte alltid behov av M- CHAT formulär på annat språk eftersom en av föräldrarna kan svenska och/eller tolk är närvarande under besöket. Föräldrar har kommenterat M-CHAT frågor och haft behov av att BVC sjuksköterskan har förklarat innebörden i en del frågor. Önskemål om att vissa frågor främst nr 11 men även frågorna 22 och 23 bör eventuellt omformuleras pga. att många föräldrar tolkar dem felaktigt. Framkommer önskemål om information och utbildning i hur följdfrågor ska ställas vid utfall i M- CHAT. Arbetsformulär Det formulär som används vid sjuksköterskans bedömning av språk och joint attention/ gemensamt uppmärksamhetsfokus det s k arbetsformuläret fungerar som avsett enligt 60 av de 63 som besvarat frågan. Kommentarer om arbetsformulär Det framkommer synpunkter på de ord som står på blanketten. Saknas även utrymme för att kunna skriva egna kommentarer. Arbetsblankett bra för enspråkiga men inte för flerspråkiga barn. Screeningmaterial 62 av 63 personer använder arbetsmaterial dvs leksaker för att få fram information om språk och förmåga till kommunikation samt samspel. Kommentarer om screeningmaterial En del upplever att leksakerna är av dålig kvalitet och att föremålen kanna och ko bör bytas ut eftersom få barn kan benämna dem. Bedömning kan ske i t ex väntrummet och då används inte screeningmaterialet/leksakerna. Kriterier för utfall i screening När det gäller remisskriterier vid utfall till logoped eller till enheten för barn neuropsykiatri/ BNK eller till annan utredande enhet så är utfallskriterier enkla att tolka. Ca 0 % av de tillfrågade uppger att de får remissvar till sin BVC-mottagning. Kommentarer angående utfall och remissvar Anger en anledning till att inte alla får remissvar från t ex enheten för barneuropsykiatri DSBUS/BNK kan vara orsakat av att BVC läkare skriver remiss från annan tjänst t ex från Barn och ungdomsmedicin. De speciellt framtagna remissblanketter till logoped och till enheten för barnneuropsykiatri/ BNK upplevs som användbara men många uppger att det finns för lite plats att skriva om barnets utveckling. Blanketter bör finnas i datajournal/ version. Framkommer önskemål om kontinuerlig information när barn har långvarig kontakt med någon enhet. 7

8 Lokalt stöd - BHV team Majoriteten ( 4/62) anger att det har funnits tid hos läkare inom den ordinarie verksamheten inom 1-2 månader efter utfall i screening. I kommentarer framkommer att BVC läkare inte alltid har kunskap om vad han/hon ska göra när det blir ett utfall i screening. Inga problem har angetts angående tid för utredning eller konsultation med M/BHV psykolog. Denna kontakt anges som mycket värdefull. Synpunkter från föräldrar Majoriteten av föräldrars reaktioner har varit positiva till screeningsförfarandet endast ett fåtal har varit negativt inställda till att delta i 2½- års screening. Sammanfattning/Diskussion Sammanfattningsvis tyder resultat från enkätundersökning utförd i april 2011 att 2½ års språk och autismscreening är en funktionell arbetsmetod. Personalen har genom utbildning fått en ökad kunskap om olika utvecklingsavvikelser. Det framkommer önskemål om regelbunden metodutbildning och utbildning i olika typer av utvecklingsavvikelser samt behov av att det finns kontaktpersoner att rådfråga. Framkommer önskemål om utbildning av BVC läkare om vad som ska ske med barn som får utfall i screening. BVC sjuksköterskor skattar bedömning av språk och joint attention/gemensamt uppmärksamhets fokus något högre jämfört med M- CHAT som metod, men alla tre metoderna skattas högt på en skala 1 (nöjd) -6 (mycket nöjd). Majoriteten anser att frågeformulären som skickas hem till vårdnadshavare inför 2 ½ års besök tillför information. Sjuksköterskorna bedömer att majoriteten av föräldrarna är positiva till screeningen och de flesta föräldrar har med sig ifyllda formulär till besöket. Framkommer önskemål om viss redigering och förtydligande när det gäller vissa frågor i M- CHAT eftersom dessa missuppfattas av föräldrar. Informationen har brustit när det gäller de dokument som finns att tillgå om familjer har annat modersmål t ex att M- CHAT finns på flera olika språk och speciellt framtaget frågeformulär om språk. Arbetssätt och metod används även som stöd vid misstanke om avvikelser vid andra åldrar. Metoden bidrar till att det kan vara lättare att motivera föräldrarna till utredning av barnet, när man har ett konkret resultat från screeningen att hänvisa till. Flera uppger även att de fått en ökad uppmärksamhet på yngre barn. Det lokala stödet i form av M/BHV psykolog och läkare har fungerat tillfredställande vid utfall i screening. Enkätfrågor sammanställda av Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg september