Rutiner vid användande av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner vid användande av"

Transkript

1 Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg

2 2 Bakgrund Depression postpartum eller tecken på depression/ nedstämdhet drabbar, enligt internationella och svenska studier, 8-15 % av alla nyförlösta kvinnor. Mödra- och barnhälsovårdens kontinuerliga och täta kontakter med blivande föräldrar, föräldrar och barn ger unika möjligheter att upptäcka och medverka i behandling av depression post partum / depressiva symtom och metoder för detta finns idag. Målsättningen med ett generellt enhetligt arbetssätt inom mödra- och barnhälsovården med avseende på nedstämdhet och depression under tiden kring barnafödandet är att öka kunskapen om psykisk hälsa under graviditet och spädbarnstid hos all berörd personal, blivande föräldrar och föräldrar att erbjuda en hälsovård på lika villkor att öka möjligheterna för tidig upptäckt, stöd och behandling och att ge blivande föräldrar och föräldrar kunskap för att kunna känna igen nedstämdhet/ depressiva symtom, söka hjälp och få stöd. Statens Folkhälsoinstitut har i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande (Wickberg & Hwang 2003) sammanställt en kunskapsöversikt om perinatal psykisk ohälsa, praktiska metodanvisningar och beskrivning av olika former av stöd och behandling. Rapporten ger en god vägledning i arbetet, men behöver kompletteras med ett lokalt förankrat program med avseende på hanterandet av självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale ( EPDS ), dokumentation, uppföljning och utvärdering. Programmet ska vara ett stöd i det fortsatta arbetet och ger utrymme för flexibilitet för att kunna ge bästa möjliga omhändertagande utifrån lokala förhållanden. Det kommer att följas upp, utvärderas, revideras och förhoppningsvis utvecklas vidare utifrån erfarenheter och ökad kunskap. Centrala Mödra- och barnhälsovården Göteborg Antonia Reuter MBHV- psykolog Lena Holmberg verksamhetsutvecklare BHV

3 3 EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) EPDS är ett självskattningsformulär. Frågeformuläret (EPDS bilaga 1) består av 10 olika påståenden. Kvinnan markerar det påstående som bäst stämmer överens med hur hon har känt sig under den senaste veckan. Svarsalternativen 1, 2, och 4 graderas 0,1, 2, 3 poäng. Svarsalternativen 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10 är omvänt graderade 3, 2, 1, 0 poäng. Den totala poängsumman erhålls genom att räkna samman poängen för varje svar (se kodningsmall bilaga 2). Maxpoäng är 30 poäng. En totalpoäng på 12 poäng eller högre indikerar depressiva symtom/ depression och att en mer noggrann bedömning behöver göras. Erfarenheter visar att formuläret inte tar lång stund att fylla i, 5-10 minuter. Avsatt tid för ifyllande av skalan och vidare samtal ca 30 min. EPDS till icke svensktalande kvinnor: Formuläret finns översatt till flera språk och finns att tillgå på engelska, spanska och arabiska i Folkhälsoinstitutets rapport (kan kopieras ur boken). Vid behov av ytterligare översättningar till andra språk hör med centrala MBVH -enheten. Se vidare Rutiner för EPDS vid annat modersmål än svenska ( bilaga 3). Bedömningssamtal/ intervju! Det är viktigt att uppmärksamma att EPDS- poäng inte ensamt kan ge en diagnos eller ersätta en klinisk bedömning! Ett visst antal poäng anger inte närvaro eller frånvaro av depression. Vad som anges är en indikation på möjlig grad av depressiva symtom. Ett samtal med kvinnan utifrån hennes svar på frågorna och en vidare intervju är väsentligt för att bedöma hur kvinnan mår, grad av depressiva symtom, hennes behov av och önskan om stöd. OBS! Läs vidare i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande avsnitt 2. The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som är en del i programmet. Kan erhållas genom I avsnittet anges bl a riktlinjer (sid 43-44) och vad man bör att tänka på när man använder EPDS (sid 45-46).

4 4 Rutiner vid användandet av EPDS, åtgärder och dokumentation Mödrahälsovården Inskrivningsbesök, det finns starka skäl att identifiera kvinnor med eller med risk för att drabbas av nedstämdhet / depression under graviditeten eller spädbarnstiden genom att redan vid anamnestagning uppmärksamma psykisk hälsa och faktorer av betydelse för denna (se vidare mödrahälsovårdens basprogram) Under graviditeten uppmärksammas tecken på och risk- och skyddsfaktorer för nedstämdhet. / depression hos kvinnan Samtala individuellt och i föräldragrupp om olika psykiska reaktioner i samband med graviditet och barnafödande. Informera blivande föräldrar under den senare delen av graviditeten om samtalet om hur mamma mår och frågeformuläret (EPDS) som kommer att erbjudas på BVC, samt lämna ut eventuellt informationsblad (finns idag på några BVC) om nedstämdhet/ depression post partum. EPDS är inte validerat i Sverige för användning under graviditeten. Vid tecken på nedstämdhet/depressiva symtom hos kvinnan kan skalan användas som utgångspunkt för samtal med den gravida kvinnan om hur hon mår. Vid psykisk ohälsa/ nedstämdhet/ depression under graviditeten verkar barnmorskan på MVC för att relevant information överlämnas till KK, aktuell BVC och att återkoppling sker till aktuell barnmorska vid efterkontroll MVC, med de blivande föräldrarnas/ kvinnans medverkan.

5 5 Barnhälsovården Vid första hembesöket alt. första besöket på BVC följs informationen upp av BVCsjuksköterskan, som aktualiserar ev. informationsblad, berättar om samtalet om hur mamma mår och det korta frågeformuläret som kommer att erbjudas när barnet är 8 veckor gammalt samt det stöd/ omhändertagande som finns. Då barnet är 8 veckor erbjuds mamma samtalet om hur hon mår och EPDS. EPDS kan vid behov och av praktiska skäl även ges tidigare eller senare, dock mellan 6-10 veckor. Beakta dock att vid 6 veckor ger skalan fler utfall som beror av dagsläget. Dokumentera i BVC-journalen att EPDS erbjuds (se vidare avsnitt Dokumentation) Om åtgärd - förvara EPDS- formuläret på BVC, dock inte i barnets journal, tills samtalskontakten/åtgärd är avslutad. - upprätta en omvårdnadsjournal (se avsnitt - Dokumentation). Registrering sker i åtgärdsregistret.

6 Åtgärd Rutiner vid användande vid EPDS, åtgärder och dokumentation. 6 Samtala med alla mödrar om hur de mår/ hur situationen är nu. Stäm av och samtala kring svaren på EPDS. Ge feedback på hur du uppfattar att kvinnan mår. Var uppmärksam på om det egna intrycket/ bedömningen av hur kvinnan mår stämmer överens med vad hon svarat. För den som mår bra nu blir samtalet en markering om att hon kan tala om hur hon mår, ta upp egna bekymmer senare och att hjälp finns att få. För den kvinna som behöver erbjuds samtal/stöd nu. Rekommenderat stöd/ behandling, beror på BVC- sjuksköterskans bedömning, kvinnans önskemål och val av stöd samt vad som lokalt kan erbjudas. Konsultera MBHV- psykolog vid bedömning av åtgärd. Låga poäng på EPDS behöver inte betyda att kvinnan inte är nedstämd eller deprimerad. Det kan bero på att hon inte önskar berätta hur hon mår. Fråga närmare om hög poäng på någon enskild fråga/ frågor, de kan bl a indikera närvaro av hög ångest. Höga poäng på fråga 10, tankar på att göra sig själv illa, ska alltid uppmärksammas, ytterligare bedömas och leda till erbjudande om stöd. Om osäkerhet råder kring hur kvinnan mår följ upp med ytterligare bedömning ( uppföljande intervju/samtal och ev. EPDS) genom att erbjuda kvinnan en ny tid snart, inom en till två veckor. Höga poäng kan betyda att hon vid det aktuella tillfället känner sig trött, nedstämd, orolig etc och inte nödvändigtvis på att hon är deprimerad. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara vanliga övergående problem i samband med föräldraskapet. Vid utfall diskutera med kvinnan om möjligt stöd, som t ex stödsamtal med BVCsjuksköterska. Kontakt med MBHV- psykolog, läkare på VC alt. inom psykiatrin kan också bli aktuellt, utifrån BVC- sjuksköterskans bedömning och/eller kvinnans egna önskemål. Kvinnan kan t ex ha eller har haft kontakt inom psykiatrin och önskar återuppta en den. Om kvinnan tackar nej till en samtalskontakt eller annan insats erbjud några besök som ett alternativt stöd. Om kvinnan har tankar på suicid, att skada sig själv eller barnet skall en snar kontakt med läkare på VC alt. inom psykiatrin ske för vidare bedömning och vidare åtgärd.

7 Motivera pappa/partner att följa med vid ordinarie BVC- besök. Träffa föräldrarna tillsammans. Öka delaktigheten i familjen och involvera pappan på ett tydligt sätt. Informera om vikten av avlastning och stöd. Samtala kring och medverka till att mobilisera möjligt stöd i och kring familjen. Erbjud gärna pappan något eller några tillfällen att komma själv för samtal även inriktat på hans situation. 7 Dokumentation Uppgifter som är viktiga för barnets hälsa och utveckling ska dokumenteras i BVCjournalen. Alla uppgifter i en BVC- journal skall utformas så att barnets och föräldrarnas integritet respekteras. Bra tumregler är att känsliga uppgifter om föräldern inte ogenomtänkt förs in i barnets journal och att vid osäkerhet stämma av med föräldrarna. Dokumentera under rubriken Hälsosamtal i BVC- journalen: EPDS erbjudits EPDS utförts Om kvinnan avböjer dokumenteras detta med EPDS = nej Vid åtgärd dokumenteras den i barnets journal under Hälsosamtal alt i löpande text med exempelvis EPDS stödsamtal BVC, EPDS MBHV- psykologkontakt, EPDS läkarkontakt VC/remiss, EPDS psykiatrikontakt/remiss. BVC- sjuksköterskan för en omvårdnadsjournal ( se ex bilaga 4) på de mödrar som erhåller någon form av åtgärd ( vård och behandling inleds SoFS 1993:20 4 ). Informera kvinnan om hur dokumentationen sker och var journalen senare kommer att förvaras. Om åtgärd är en fortsatt samtalskontakt med BVC-sjuksköterskan, förvaras journalen under samtalskontakten på en säker plats på BVC. Kvinnans journal förvaras aldrig i barnets journal. OBS! Inga skalpoäng förs in i barnets journal. Efter avslutad kontakt/ åtgärd förvaras omvårdnadsjournalen enligt sedvanliga rutiner på BVC, skild från barnets BVC- journal. Om det bedöms som värdefullt och godkänts av kvinnan kan en kopia skickas till MVC att bifogas MHV- journal.

8 8 Förutsättningar för screening och för stöd/ behandling är att tid finns för arbetet att berörd personal utbildats i att använda EPDS, fått träning i att upptäcka och ge stöd till kvinnor med depressiva symtom / depression post partum att olika stöd och behandlingsmöjligheter finns att erbjuda att det ingår en kontinuerlig konsultation och handledning av MBHV- psykolog att det finns tillgång till en snar kontakt med MBHV- psykolog, läkarkontakt/ konsultation på VC och inom psykiatrin (en tydlig vårdkedja). Referenser och litteratur i övrigt Arborelius E et al. (2001) Depression i samband med förlossning. Enheten för psykisk hälsa.samhällsmedicin, Stockholm.Buist AE et al. (2002) To screen or not to screen- that is the question in perinatal depression Medical Journal of Austrailia 177(7): Brockington I. (2004) Postpartum psychiatric disorders. The Lancet, vol. 363, Cox J L, Holden J M, Sagovsky R. (1987) Detection of postnatal depression: development ofthe 10- item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Psychiatry; 150: Oscarson C.(2000) När går det över? Att identifiera och behandla nedstämdhet/depression isamband med barnafödande. Mödra- och barnhälsovården Skaraborg, Lidköping.Oscarson C. PM ang screening och behandling av nedstämdhet i samband med barnafödande.primärvården Skaraborg, Lidköping.Rubertsson C, Waldenström U, Wickberg B. (2003) Depressiv mood in early pregnancy:prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and InfantPsychology 21: Svensson J. (2003) Hur kan man upptäcka och ge stöd till mödrar som drabbas av postnataldepression? Rapport 2003:1. Enheten för psykisk hälsa. Samhällsmedicin, Stockholm.Huvudsaklig referens: Wickberg B, Hwang P. (2003) Post partum depression nedstämdhet och depression isamband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm. Wickberg B, Hwang P. (2001) Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken! Läkartidningen, 98:1534-8

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening 1 Centrala Barnhälsovården 2012-10-04 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R.

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom 1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars

Läs mer

Nationella riktlinjer för depressionsjukdom och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Screening för depression av nyblivna mammor

Nationella riktlinjer för depressionsjukdom och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Screening för depression av nyblivna mammor 2013-11-28 Nationella riktlinjer för depressionsjukdom och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Screening för depression av nyblivna mammor Nyblivna mammor är vanligen mottagliga för hjälp

Läs mer

Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap

Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap Fortbildning för BVC- sjuksköterskor Våren 2011 Material sammanställt av Antonia Reuter Samordn.

Läs mer

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn. ! DepressionhospappanriskeraraJpåverkabarnetnegaKvt. Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö pamela.massoudi@ltkronoberg.se Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.!

Läs mer

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening 1 Central Barnhälsovård 2016-02-08 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R. (1987).

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Samtalsstöd vid nedstämdhet och oro efter förlossning

Samtalsstöd vid nedstämdhet och oro efter förlossning Samtalsstöd vid nedstämdhet och oro efter förlossning En enkätundersökning Lena Fransson Psykoterapeutprogrammet psykodynamisk inriktning 90 hp Vårterminen 2013 Examensuppsats 15 hp Handledare: Gunilla

Läs mer

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Postpartumdepression kvinnans behov av information

Postpartumdepression kvinnans behov av information Postpartumdepression kvinnans behov av information Författare: Annette Edvardsson och Marlen Svensson Handledare: Elizabeth Crang-Svalenius Magisteruppsats Maj 2012 Lunds universitet Medicinska fakulteten

Läs mer

Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län

Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län En enkätstudie bland BVC personal Författare: Anna Henriksson

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet

Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet Beställarkontor Vård PM 1 (9) 2004-08-17 Bilaga 3 Handläggare Telefon E-post Arbetsgruppen: Uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller för BMM & BVC Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet

Läs mer

Identifiering och uppföljning av kvinnor med misstänkt postpartumdepression.

Identifiering och uppföljning av kvinnor med misstänkt postpartumdepression. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Identifiering och uppföljning av kvinnor med misstänkt postpartumdepression. Distriktssköterskors och barnmorskors uppfattning Författare: Catrine

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. 2007-08-23 Q:\Special\Handlingsplan för barn o elevvårdsarbete\första sida handlingsplan.doc 1 Innehåll 1. Arbetsgång för elever

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter

Läs mer

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person. Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd 1 Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd Delprojekt inom Depression i samband med förlossning jämlik vidareimplementering Maigun Edhborg, Karolinska Institutet Fia Simon, tidigare Karolinska

Läs mer

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

1 (7) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola

1 (7) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola 1 (7) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola 2015/2016 2 (7) 3 (7) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

nedstämdhet och depression i samband med barnafödande

nedstämdhet och depression i samband med barnafödande Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande Birgitta Wickberg, Philip Hwang statens folkhälsoinstitut www.fhi.se 1 Post partum depression nedstämdhet och depression i samband

Läs mer

Poliklinisk anteckning

Poliklinisk anteckning Polikliniska anteckningar skrivs på icke inneliggande patienter som kommer på besök till läkare, barnmorska på förlossningen, kurator, sjukgymnast eller psykolog. Barnmorksekontroll på MVC registreras

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården 2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns

Läs mer

ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling

ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling Dialogforum om föräldrastöd, Stockholm 2014 Annelie Lindberg, projektledare annelie.lindberg@malmo.se Syfte och mål Syfte att prova och vetenskapligt

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Mars 2010 Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne VO Barn-Familj-Kvinnosjukvård

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - åk 6, fritids Ansvariga för planen Rektor All personal Vår vision

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer