Rutiner vid användande av
|
|
- Karl-Erik Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg
2 2 Bakgrund Depression postpartum eller tecken på depression/ nedstämdhet drabbar, enligt internationella och svenska studier, 8-15 % av alla nyförlösta kvinnor. Mödra- och barnhälsovårdens kontinuerliga och täta kontakter med blivande föräldrar, föräldrar och barn ger unika möjligheter att upptäcka och medverka i behandling av depression post partum / depressiva symtom och metoder för detta finns idag. Målsättningen med ett generellt enhetligt arbetssätt inom mödra- och barnhälsovården med avseende på nedstämdhet och depression under tiden kring barnafödandet är att öka kunskapen om psykisk hälsa under graviditet och spädbarnstid hos all berörd personal, blivande föräldrar och föräldrar att erbjuda en hälsovård på lika villkor att öka möjligheterna för tidig upptäckt, stöd och behandling och att ge blivande föräldrar och föräldrar kunskap för att kunna känna igen nedstämdhet/ depressiva symtom, söka hjälp och få stöd. Statens Folkhälsoinstitut har i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande (Wickberg & Hwang 2003) sammanställt en kunskapsöversikt om perinatal psykisk ohälsa, praktiska metodanvisningar och beskrivning av olika former av stöd och behandling. Rapporten ger en god vägledning i arbetet, men behöver kompletteras med ett lokalt förankrat program med avseende på hanterandet av självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale ( EPDS ), dokumentation, uppföljning och utvärdering. Programmet ska vara ett stöd i det fortsatta arbetet och ger utrymme för flexibilitet för att kunna ge bästa möjliga omhändertagande utifrån lokala förhållanden. Det kommer att följas upp, utvärderas, revideras och förhoppningsvis utvecklas vidare utifrån erfarenheter och ökad kunskap. Centrala Mödra- och barnhälsovården Göteborg Antonia Reuter MBHV- psykolog Lena Holmberg verksamhetsutvecklare BHV
3 3 EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) EPDS är ett självskattningsformulär. Frågeformuläret (EPDS bilaga 1) består av 10 olika påståenden. Kvinnan markerar det påstående som bäst stämmer överens med hur hon har känt sig under den senaste veckan. Svarsalternativen 1, 2, och 4 graderas 0,1, 2, 3 poäng. Svarsalternativen 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10 är omvänt graderade 3, 2, 1, 0 poäng. Den totala poängsumman erhålls genom att räkna samman poängen för varje svar (se kodningsmall bilaga 2). Maxpoäng är 30 poäng. En totalpoäng på 12 poäng eller högre indikerar depressiva symtom/ depression och att en mer noggrann bedömning behöver göras. Erfarenheter visar att formuläret inte tar lång stund att fylla i, 5-10 minuter. Avsatt tid för ifyllande av skalan och vidare samtal ca 30 min. EPDS till icke svensktalande kvinnor: Formuläret finns översatt till flera språk och finns att tillgå på engelska, spanska och arabiska i Folkhälsoinstitutets rapport (kan kopieras ur boken). Vid behov av ytterligare översättningar till andra språk hör med centrala MBVH -enheten. Se vidare Rutiner för EPDS vid annat modersmål än svenska ( bilaga 3). Bedömningssamtal/ intervju! Det är viktigt att uppmärksamma att EPDS- poäng inte ensamt kan ge en diagnos eller ersätta en klinisk bedömning! Ett visst antal poäng anger inte närvaro eller frånvaro av depression. Vad som anges är en indikation på möjlig grad av depressiva symtom. Ett samtal med kvinnan utifrån hennes svar på frågorna och en vidare intervju är väsentligt för att bedöma hur kvinnan mår, grad av depressiva symtom, hennes behov av och önskan om stöd. OBS! Läs vidare i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande avsnitt 2. The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som är en del i programmet. Kan erhållas genom I avsnittet anges bl a riktlinjer (sid 43-44) och vad man bör att tänka på när man använder EPDS (sid 45-46).
4 4 Rutiner vid användandet av EPDS, åtgärder och dokumentation Mödrahälsovården Inskrivningsbesök, det finns starka skäl att identifiera kvinnor med eller med risk för att drabbas av nedstämdhet / depression under graviditeten eller spädbarnstiden genom att redan vid anamnestagning uppmärksamma psykisk hälsa och faktorer av betydelse för denna (se vidare mödrahälsovårdens basprogram) Under graviditeten uppmärksammas tecken på och risk- och skyddsfaktorer för nedstämdhet. / depression hos kvinnan Samtala individuellt och i föräldragrupp om olika psykiska reaktioner i samband med graviditet och barnafödande. Informera blivande föräldrar under den senare delen av graviditeten om samtalet om hur mamma mår och frågeformuläret (EPDS) som kommer att erbjudas på BVC, samt lämna ut eventuellt informationsblad (finns idag på några BVC) om nedstämdhet/ depression post partum. EPDS är inte validerat i Sverige för användning under graviditeten. Vid tecken på nedstämdhet/depressiva symtom hos kvinnan kan skalan användas som utgångspunkt för samtal med den gravida kvinnan om hur hon mår. Vid psykisk ohälsa/ nedstämdhet/ depression under graviditeten verkar barnmorskan på MVC för att relevant information överlämnas till KK, aktuell BVC och att återkoppling sker till aktuell barnmorska vid efterkontroll MVC, med de blivande föräldrarnas/ kvinnans medverkan.
5 5 Barnhälsovården Vid första hembesöket alt. första besöket på BVC följs informationen upp av BVCsjuksköterskan, som aktualiserar ev. informationsblad, berättar om samtalet om hur mamma mår och det korta frågeformuläret som kommer att erbjudas när barnet är 8 veckor gammalt samt det stöd/ omhändertagande som finns. Då barnet är 8 veckor erbjuds mamma samtalet om hur hon mår och EPDS. EPDS kan vid behov och av praktiska skäl även ges tidigare eller senare, dock mellan 6-10 veckor. Beakta dock att vid 6 veckor ger skalan fler utfall som beror av dagsläget. Dokumentera i BVC-journalen att EPDS erbjuds (se vidare avsnitt Dokumentation) Om åtgärd - förvara EPDS- formuläret på BVC, dock inte i barnets journal, tills samtalskontakten/åtgärd är avslutad. - upprätta en omvårdnadsjournal (se avsnitt - Dokumentation). Registrering sker i åtgärdsregistret.
6 Åtgärd Rutiner vid användande vid EPDS, åtgärder och dokumentation. 6 Samtala med alla mödrar om hur de mår/ hur situationen är nu. Stäm av och samtala kring svaren på EPDS. Ge feedback på hur du uppfattar att kvinnan mår. Var uppmärksam på om det egna intrycket/ bedömningen av hur kvinnan mår stämmer överens med vad hon svarat. För den som mår bra nu blir samtalet en markering om att hon kan tala om hur hon mår, ta upp egna bekymmer senare och att hjälp finns att få. För den kvinna som behöver erbjuds samtal/stöd nu. Rekommenderat stöd/ behandling, beror på BVC- sjuksköterskans bedömning, kvinnans önskemål och val av stöd samt vad som lokalt kan erbjudas. Konsultera MBHV- psykolog vid bedömning av åtgärd. Låga poäng på EPDS behöver inte betyda att kvinnan inte är nedstämd eller deprimerad. Det kan bero på att hon inte önskar berätta hur hon mår. Fråga närmare om hög poäng på någon enskild fråga/ frågor, de kan bl a indikera närvaro av hög ångest. Höga poäng på fråga 10, tankar på att göra sig själv illa, ska alltid uppmärksammas, ytterligare bedömas och leda till erbjudande om stöd. Om osäkerhet råder kring hur kvinnan mår följ upp med ytterligare bedömning ( uppföljande intervju/samtal och ev. EPDS) genom att erbjuda kvinnan en ny tid snart, inom en till två veckor. Höga poäng kan betyda att hon vid det aktuella tillfället känner sig trött, nedstämd, orolig etc och inte nödvändigtvis på att hon är deprimerad. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara vanliga övergående problem i samband med föräldraskapet. Vid utfall diskutera med kvinnan om möjligt stöd, som t ex stödsamtal med BVCsjuksköterska. Kontakt med MBHV- psykolog, läkare på VC alt. inom psykiatrin kan också bli aktuellt, utifrån BVC- sjuksköterskans bedömning och/eller kvinnans egna önskemål. Kvinnan kan t ex ha eller har haft kontakt inom psykiatrin och önskar återuppta en den. Om kvinnan tackar nej till en samtalskontakt eller annan insats erbjud några besök som ett alternativt stöd. Om kvinnan har tankar på suicid, att skada sig själv eller barnet skall en snar kontakt med läkare på VC alt. inom psykiatrin ske för vidare bedömning och vidare åtgärd.
7 Motivera pappa/partner att följa med vid ordinarie BVC- besök. Träffa föräldrarna tillsammans. Öka delaktigheten i familjen och involvera pappan på ett tydligt sätt. Informera om vikten av avlastning och stöd. Samtala kring och medverka till att mobilisera möjligt stöd i och kring familjen. Erbjud gärna pappan något eller några tillfällen att komma själv för samtal även inriktat på hans situation. 7 Dokumentation Uppgifter som är viktiga för barnets hälsa och utveckling ska dokumenteras i BVCjournalen. Alla uppgifter i en BVC- journal skall utformas så att barnets och föräldrarnas integritet respekteras. Bra tumregler är att känsliga uppgifter om föräldern inte ogenomtänkt förs in i barnets journal och att vid osäkerhet stämma av med föräldrarna. Dokumentera under rubriken Hälsosamtal i BVC- journalen: EPDS erbjudits EPDS utförts Om kvinnan avböjer dokumenteras detta med EPDS = nej Vid åtgärd dokumenteras den i barnets journal under Hälsosamtal alt i löpande text med exempelvis EPDS stödsamtal BVC, EPDS MBHV- psykologkontakt, EPDS läkarkontakt VC/remiss, EPDS psykiatrikontakt/remiss. BVC- sjuksköterskan för en omvårdnadsjournal ( se ex bilaga 4) på de mödrar som erhåller någon form av åtgärd ( vård och behandling inleds SoFS 1993:20 4 ). Informera kvinnan om hur dokumentationen sker och var journalen senare kommer att förvaras. Om åtgärd är en fortsatt samtalskontakt med BVC-sjuksköterskan, förvaras journalen under samtalskontakten på en säker plats på BVC. Kvinnans journal förvaras aldrig i barnets journal. OBS! Inga skalpoäng förs in i barnets journal. Efter avslutad kontakt/ åtgärd förvaras omvårdnadsjournalen enligt sedvanliga rutiner på BVC, skild från barnets BVC- journal. Om det bedöms som värdefullt och godkänts av kvinnan kan en kopia skickas till MVC att bifogas MHV- journal.
8 8 Förutsättningar för screening och för stöd/ behandling är att tid finns för arbetet att berörd personal utbildats i att använda EPDS, fått träning i att upptäcka och ge stöd till kvinnor med depressiva symtom / depression post partum att olika stöd och behandlingsmöjligheter finns att erbjuda att det ingår en kontinuerlig konsultation och handledning av MBHV- psykolog att det finns tillgång till en snar kontakt med MBHV- psykolog, läkarkontakt/ konsultation på VC och inom psykiatrin (en tydlig vårdkedja). Referenser och litteratur i övrigt Arborelius E et al. (2001) Depression i samband med förlossning. Enheten för psykisk hälsa.samhällsmedicin, Stockholm.Buist AE et al. (2002) To screen or not to screen- that is the question in perinatal depression Medical Journal of Austrailia 177(7): Brockington I. (2004) Postpartum psychiatric disorders. The Lancet, vol. 363, Cox J L, Holden J M, Sagovsky R. (1987) Detection of postnatal depression: development ofthe 10- item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Psychiatry; 150: Oscarson C.(2000) När går det över? Att identifiera och behandla nedstämdhet/depression isamband med barnafödande. Mödra- och barnhälsovården Skaraborg, Lidköping.Oscarson C. PM ang screening och behandling av nedstämdhet i samband med barnafödande.primärvården Skaraborg, Lidköping.Rubertsson C, Waldenström U, Wickberg B. (2003) Depressiv mood in early pregnancy:prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and InfantPsychology 21: Svensson J. (2003) Hur kan man upptäcka och ge stöd till mödrar som drabbas av postnataldepression? Rapport 2003:1. Enheten för psykisk hälsa. Samhällsmedicin, Stockholm.Huvudsaklig referens: Wickberg B, Hwang P. (2003) Post partum depression nedstämdhet och depression isamband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm. Wickberg B, Hwang P. (2001) Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken! Läkartidningen, 98:1534-8
Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Centrala Barnhälsovården 2012-10-04 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R.
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merHinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom
1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs mer! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."
Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö pamela.massoudi@ltkronoberg.se Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.!
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merRutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Central Barnhälsovård 2016-02-08 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R. (1987).
Läs merNationella riktlinjer för depressionsjukdom och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Screening för depression av nyblivna mammor
2013-11-28 Nationella riktlinjer för depressionsjukdom och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Screening för depression av nyblivna mammor Nyblivna mammor är vanligen mottagliga för hjälp
Läs merStödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap Fortbildning för BVC- sjuksköterskor Våren 2011 Material sammanställt av Antonia Reuter Samordn.
Läs merSamverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merSamtalsstöd vid nedstämdhet och oro efter förlossning
Samtalsstöd vid nedstämdhet och oro efter förlossning En enkätundersökning Lena Fransson Psykoterapeutprogrammet psykodynamisk inriktning 90 hp Vårterminen 2013 Examensuppsats 15 hp Handledare: Gunilla
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merIdentifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län En enkätstudie bland BVC personal Författare: Anna Henriksson
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merPostpartumdepression kvinnans behov av information
Postpartumdepression kvinnans behov av information Författare: Annette Edvardsson och Marlen Svensson Handledare: Elizabeth Crang-Svalenius Magisteruppsats Maj 2012 Lunds universitet Medicinska fakulteten
Läs merIdentifiering och uppföljning av kvinnor med misstänkt postpartumdepression.
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Identifiering och uppföljning av kvinnor med misstänkt postpartumdepression. Distriktssköterskors och barnmorskors uppfattning Författare: Catrine
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merErsättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Beställarkontor Vård PM 1 (9) 2004-08-17 Bilaga 3 Handläggare Telefon E-post Arbetsgruppen: Uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller för BMM & BVC Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merFörskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merGynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department
GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merKerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merUppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten
Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merDefinition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling
INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt
Läs merHandlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.
Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. 2007-08-23 Q:\Special\Handlingsplan för barn o elevvårdsarbete\första sida handlingsplan.doc 1 Innehåll 1. Arbetsgång för elever
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merBasprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)
Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merMånadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.
Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda
Läs merLyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad
Läs merST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?
ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28
Läs merPoliklinisk anteckning
Polikliniska anteckningar skrivs på icke inneliggande patienter som kommer på besök till läkare, barnmorska på förlossningen, kurator, sjukgymnast eller psykolog. Barnmorksekontroll på MVC registreras
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merArbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan
TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merMHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi
MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merRegionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012
Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merLedning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel
Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare
Läs merALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling
ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling Dialogforum om föräldrastöd, Stockholm 2014 Annelie Lindberg, projektledare annelie.lindberg@malmo.se Syfte och mål Syfte att prova och vetenskapligt
Läs merPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO
Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merVikingagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vikingagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Helen Englund, Yvonne Boberg.
Läs merAvslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder
Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merNorrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - åk 6, fritids Ansvariga för planen Rektor All personal Vår vision
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig
Läs merBakgrund & Genomförande
Bakgrund & Genomförande 14 augusti 2015 BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av NCC. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur svenska allmänheten ser på vilka ämnen som är
Läs merGemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs mer1 (7) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola
1 (7) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola 2015/2016 2 (7) 3 (7) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008
1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan
Läs merSlutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)
Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs mer