POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Transkript

1 Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns delaktighet och inflytande utifrån respektive verksamhet (insats, stegnr och verksamhet ska framgå) och Harts stege (se bild 1). Exemplen och graden av barn och ungas delaktighet och inflytande diskuterades sedan gemensamt i grupp. Bild 1. Harts stege Olika grader av barn och ungas delaktighet och inflytande. BVC På BVC handlar det mycket om att informera (5). När det gäller bemötande görs en regelbunden insamling av barnets upplevelse av bemötandet via enkät (5). Upprättande av vårdplan, mål för insats och behandling initieras ofta av vuxen men barnet/ungdomen är beslutsfattande (6-8). Barnet har även möjlighet att göra egen nyanmälan till BUV (8). g:\folkhälsa och barnkonvention\degerfors\degerforsmodellen\bredsjö-lokakonferenser\konferens loka 2015\workshop\minnesanteckningar workshop bilaga 2.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (6) Barnmottagningen Vid läkarbesök/sköterskebesök kan barn och ungas delaktighet variera (1-6). Graden av delaktighet ökar oftast med stigande ålder. När barn och unga kommer till besöket kan graden av delaktighet vara 1 men vara 5-6 när besöket är klart. En del barn kan ha bett om att få komma på besök (7). Genom MI-kurs för personalen är det möjligt att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i samtalet och vad som beslutas. Primärvården, samtalsmottagning, 6-14 år Föräldrar kan ibland komma till samtalsmottganingen utan barn för rådgivning/behandling. Då det oftast handlar om barnet bör barnet vara informerat även om hen inte är direkt delaktig. Har svårt att se att kontakten med en familj enbart skulle bestå av föräldrasamtal men att det kan vara omväxlande i vissa fall. Därefter ökar barn och ungas delaktighet och inflytande gradvisvis (4-8). Barnets röst kommer alltid att vara hörd och oftast i fokus med föräldrar/familj eller enskilt. Vårdcentral Som kurator vid vårdcentral är det primära uppdraget att träffa vuxna med olika typer av psykisk ohälsa som tex. Depression, ångest och stressrelaterade symtom. Målgruppen för verksamheten är således inte barn men genom att hjälpa föräldern till bättre måendefrämjas även barnens hälsa. Vid kontakt efterfrågas familjesituationen och vid oro är det av vikt att vidta åtgärder som att t.e.x. slussa vidare till socialtjänsten, gryningen, BUV eller samtalsmottagningen. Elevhälsa Hälsobesök (6), vaccination (5-6), spontanbesök (8), elevhälsoarbete (4-6), gruppinsats (6), möte evk/sip (4-5), utredning (6). Elevhälsan arbetar för att alla barn ska må bra i skolan. Arbetet sker utifrån mål och kvalitetsrapport med barnets bästa i fokus. BUV Hälso- och sjukvårdslagens riktlinjer om barn och ungas delaktighet och inflytande. Kontakt initieras av föräldrar/andra (6). Barnet/ungdomen initierar kontakt med BUV (7). Barn och ungdomar får som första kontakt med BUV möjlighet att beskriva sig själv och sin situation och vid en till kontakt med psykolog (minikidintervju). De är delaktiga i upprättande av vårdplan när behandling/utredning inleds (5-6). De har rätt att avbryta behandling (8). SIP (6). Viktigt med samverkan och tidiga insatser. Socialtjänsten Målgruppen är år med verksamhet som stödsamtal, motiverande samtal (6-8) och utredande samtal (5-6). Anmälan, ansökan, vårdnadstvist, SIP, eventuellt förebyggande insats är barn (6). Socialtjänsten ingår även som part i samverkansgrupper med skola, polis,

3 3 (6) folkhälsa, landsting, kulturförening m.fl. (3). Utredningar enligt SoL, LSS och FB. Konsulterad och informerad beroende av ålder och mognad (5-8). Pinocchio/IOR är en vuxen beslutsfattande gemensamt med barnet (5-6). Detsamma gäller barn över 15 år i enlighet med SOL och FB. Familjehemsplaceringar/HVB-placeringar och uppföljningssamtal (8). Utvärderingar, uppföljningar och samtal (8). Barn och ungas delaktighet och inflytande i socialtjänstens verksamhet (5-6). Dialog förs alltid med barnen och vid olika tillfällen som t.ex. förhandsbedömning, utredningar, insatser, vid uppföljning efter utredningar. Gryningen Alltid utifrån föräldrars uppdrag men i verksamhetens miljöarbete arbetar behandlare i vardagsliknande situationer och stödjer och hjälper föräldrar att vara lyhörda för och avläsa barnens signaler. Det görst ex genom att fråga föräldrar vad de tänker att barnet vill förmedla när barnet gör på ett visst sätt i tex. Lek, matsituationer, skötsituationer m.m. Detta handlar om att öka föräldrars mentaliseringsförmåga. Polis Förebyggande arbete genom att skriva anmälan. Viktigt att lyssna in. Polisen försöker patrullera och vara på barn och ungas arena för att på så vis skapa mer dialog. Mycket handlar om att bygga relationer med barn och unga (2-8). Vida världen Vida världen kommer åringar till som är nyanlända till via migrationsverket -> socialtjänsten i Degerfors -> Vida världen. Inlärningsstadie, nyfikenfikenhet och mycket känslor. Första tiden handlar mest de ungas delaktighet och inflytande om att få information (1) för att sedan öka genom sysselsättning, ge förslag på aktiviteter, att genomförandeplan skrivs tillsammans med ungdomen, att kunna gå till skolan själv, delaktiga i matlagning, städning och tvättning (8). Öppna förskolan/familjecentralen Till öppna förskolan/familjecentralen kommer vuxen med barn frivilligt. I verksamheten kan aktivitet hela tiden väljas utifrån behov med möjlighet till skapande verksamhet m.m. Endast styrd sångsamling en gång i veckan. Vuxna har eventuellt initierat besöket (6) men även barnen kan ha valt och velat besöka öppna förskolan/familjecentralen (7). Svårt att bedöma de små barnen i ålder 0-2 och deras önskan och behov p.g.a. språket (8). Mår föräldern bra mår oftast barnet också bra. Förskola Herrgården, avdelning Prästkragen, 1-3 år Då barnen är väldigt små finns pedagoger alltid med i det barnet gör. Pedagogerna för ständig dialog med barnet och följer deras intressen genom att utifrån förskolans mål bejaka barnets intresse. Barnet styr innehållet i den vardagliga verksamheten (5-8).

4 4 (6) Förskola, grundskola och gymnasiet Barns bästa är fokus. Prioriterat mål när det gäller inflytande och utrymme (6-7). Dialog med barnen (6-7). Kontinuerligt i den vardagliga verksamheten vid t.e.x. lek, samlingar, styrda aktiviteter m.m. (6-7). Delger intressen som styr inköp och aktiviteter via enkäter och dagligt samtal (5). Följer barnens initiativ att konstruera, bygga, leka, ordnar medmaterial, skapar utrymme och möjligheter och finns som stöd och hjälp när det behövs (8). Pedagoger bestämmer när och anpassar aktiviteter efter dagens planering med måltider, personalens raster etc. (6). Regler i tex trafik, säkerhet, brand osv (4). Barnets intresse är fokus i utveckling och lärande. Om barnen är intresserade av djur kan det innebära besök i skogen, att titta på insekter, använda luppar, läsa på nätet och lära tillsammans med barnen. Barnet tar initiativ och beslutar över sin lek, var den sker osv (7). Ett av förskolans prioriterade mål är att pedagogerna är lyhörda inför barnens tankar och vad de är intresserade av. Intervjuer görs med barnen och kartläggningar och sociogram görs för att synliggöra för sig själva vad barnen är intresserade av. Arbeite sker ständigt med att öka barns inflytande. Förskolan är just nu i en process att utveckla arbeitet med analys kring inflytande och delaktighet: Hur är det möjligt att veta om barnen känner sig delaktig? Vilka frågor kan ställas för att få reda på det? För att pedagogerna ska få syn på det utövade förhållningssättet sker observation och filminspelning. Hur kan arbetet formas för att inte hamna i diket? Studieplan, stöd i ordinarie undervisning, särskilt stöd, temadagar, kursval (6-8), skola/praktik (7-8), schema (5-6), undervisning (5-8), fadderverksamhet (8). Elevens val och språkval (7), gymnasieval (6-7 beslut 8), möten, uppföljning, uppstart etc. (6-7), pedagogiska planeringar (5), ÅP, pedagogiska möten/utredningar, extra anpassningar (6), entreprenörskap som är enskild elevs idé (8), elevråd, elevskyddsombud, skyddsrond, matråd och idrottsråd (6-8). Det mesta är dock initierat av vuxna. Möjlighet finns för elever att driva egna projekt (8). Planering och upplägg av stödtid läggs in i ordinarie schema och görs av specialpedagog. Stödtid kan innefatta kompletterande uppgifter, extra tid, prov, studieteknik och strategier utifrån det (6). Förändrade kurser att läsa utifrån elevens önskemål (5-7). Önskvärt är att det skulle finnas ett steg för gemensamt beslut mellan elev och vuxen. Barn och unga är delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram, vid utvecklingssamtal och spontana elevmöten. Barn och ungas delaktighet och inflytande hamnar högt på stegen då åtgärdsprogram upprättas i samförstånd med elev, förälder och lärare. I uppdraget som specialpedagog ingår det att i alla lägen vara garant för föra elevens talan

5 5 (6) vid möten m.m. Vid bokade elevmöten ställs alltid frågan om elevens tankar får föras vidare och isåfall till vilka vuxna. Vissa delar kan föras vidare utan att eleven avslöjas när det gäller exempelvis arbetsmaterial och nivå. Workshop 2 Övningen bestod i att med barnet i centrum fundera och reflektera över hur är det möjligt att uppfylla barnets rätt med förebyggande insatser som når alla, tidiga insatser med nyligen uppstådda problem samt omfattande insatser vid allvarliga problem i enlighet med artiklarna i barnkonventionen? Utvecklingsområde Vi måste bli bättre på att tidigt berätta att övergrepp inte är rätt och prata med små barn om det här är min kropp osv. (jämför med att vi lär barn att säga stopp mot kompisar som slåss). Vuxna måste bli bättre på att upptäcka, men hur? Barnet ska inte behöva komma på själv vad som är rätt eller fel. Ett tips är att se Barnombudsmannens filmer: Jag är din förälder och får slå dig och Tänk om någon bara frågat. Livskunskap som ämne behövs i skolan och att nyttja de resurser som finns bättre som att t.ex. använda skolkuratorerna mer i klasserna. Att ständigt arbeta med värdegrundsarbete. Överlag bör vi bli bättre på att arbeta mer förebyggande istället för att endast fokusera på att lösa konflikten och släcka bränder. Vi behöver bli bättre på att inkludera. Vida världen är exempelvis inte så känd hos degerforsbor generellt. Samhället behöver stötta vuxna mer i deras föräldraroll då föräldrar har det yttersta ansvaret för sitt barn. Vi behöver bli bättra på att informera barn om att de har rättigheter och vad det innebär! Hur har vi råd med förebyggande arbete? Istället kan vi vända på det och fråga oss hur har vi råd att inte göra något? Vi behöver bli bättre på att se tidiga tecken på problematik och vara steget före. Det kan handla om att reagera på våld och brott som begås av unga genom polisanmälan för att barn och unga tidigt ska lära sig. Det skulle kunna minska våldsbrott längre fram. Utveckla arbetet kring mat, tandhälsa och fetma. Mer information behövs då alla inte har samma kunskapsbas. Viktigt att uppmärksamma i tidigt skede i t.ex. förskolan som arena.

6 6 (6) MVC och BVC hade behövt följa upp föräldrars oro mer. Viktigt att information följer med vid överlämningar och övergångar. Socialtjänsten hade kunnat delta vid exempelvis föräldramöten för att informera om vad de gör och kan göra. De hade även behövt komma ut till skolorna för att informera eleverna om detsamma. Skolan hade behövt utveckla lyhördheten, att lyssna, ständigt jobba med förhållningssätt och bemötande, bygga relationer, ge eleven mandat på utvecklingssamtal för att berätta om hur de upplever skolgången. Vi behöver bli bättre på att stötta barn mer utifrån deras olika behov.