Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Transkript

1 Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

2 Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att föräldrarskapet sjukdomförklaras eller bagatelliseras Dold agenda / skam och skuld Barnets välbefinnande Tidig intervention, vikten med att bryta tystnaden

3 Tillstånd av förändrat stämningsläge under tiden post partum Blues Övergående känslomässig labilitet under de första dagarna efter förlossningen Drabbar 50-80% Post partum depression (PPD) Från nedstämdhet till djupaste depression Sänkt stämningsläge Känsla av hopplöshet, otillräcklighet och skuldkänslor Debuterar oftast under de första 3 mån post partum Drabbar 8-15%, c:a 12% i Sverige 7% uppfyller kriterier för klinisk depression, enl DSM-IV Psykos Akut psykotisk reaktion Inträffar strax efter eller under de första veckorna efter förlossningen Kännetecknas av djup depression, mani, vanföreställningar och bristande verklighetsförankring Drabbar 1-2 kvinnor per tusen 50% risk för återfall

4 Den kliniska bilden av depression Sänkt stämningsläge (*) Skuldkänslor, känsla av värdelöshet Trötthet, brist på energi Förlust av intressen (*) Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet Sömnrubbningar Aptitrubbningar Oro Döds- och självmordstankar För diagnos depression måste minst 5 av symptomen uppträda i stort sett dagligen under 2 veckor, samt ett av symptomen skall vara (*) DSM-IV innehåller inte någon särskild kategori för psykiska störningar i samband med barnafödande

5 Vad kännetecknar PPD Skiljer sig inte från depression i övrigt Orsaksfaktorer: övervägande psykosociala Biopsykosocialmodell Prevalens: förekommer med samma frekvens: Varaktighet: 4-6 mån, upp till ett år Men Högre inslag av oro, ångest Högre incidens 3 gånger så vanligt att kvinnor blir deprimerade första gången när de fött barn C:a en tredjedel börjar under graviditeten Unikt skede i livet Dold agenda Störningar i mor-barnrelationen Påverkan på barnet Påverkar parförhållandet

6 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell Sociokulturella faktorer Orealistiska föreställningar och myter Brist på samhällsstrukturer för att stödja blivande föräldrar Kulturella förväntningar som inte överstämmer med de verkliga omständigheterna Sårbarhetsfaktorer (före graviditeten) Personlighet (behov av kontroll, dålig självkänsla) Barndomsupplevelser (dålig relation till egen mamma) Ärftlighet Historia av PPD el klinisk depression Negativa livshändelser/förluster (missfall, dödsfall, separationer) Dålig parrelation

7 forts Utlösande faktorer/stressfyllda händelser (i samband med grav och förlossning) Relationsproblem Brist på socialtstöd Separationer och förluster Medicinska komplikationer Ekonomisk press Förvärrande, upprätthållande faktorer (efter förlossningen) Negativa kognitiva reaktioner (tankar om att inte duga) Negativa känslomässiga reaktioner (skuld, ilska, oro, frustration) Negativa beteende reaktioner (bristande föräldraförmåga) Konflikt i parrelationen Mor-barnssvårigheter (omsorgsstil / difficult child )

8 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (i) Sociokulturella faktorer Sårbarhetsfaktorer (före graviditeten) Utlösande faktorer/stressfyllda händelser (i samband med graviditet och förlossning) Förvärrande, upprätthållande faktorer (efter förlossningen)

9 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (ii) Sociokulturella faktorer Orealistiska föreställningar och myter Brist på samhällsstrukturer för att stödja blivande föräldrar Kulturella förväntningar som inte överstämmer med de verkliga omständigheterna

10 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (iii) Sårbarhetsfaktorer (före graviditeten) Personlighet (behov av kontroll, dålig självkänsla) Barndomsupplevelser (dålig relation till egen mamma) Ärftlighet Historia av PPD el klinisk depression Negativa livshändelser/förluster (missfall, dödsfall, separationer) Dålig parrelation

11 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (iv) Utlösande faktorer/stressfyllda händelser (i samband med graviditet och förlossning) Relationsproblem Brist på socialtstöd Separationer och förluster Medicinska komplikationer Ekonomisk press

12 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (v) Förvärrande, upprätthållande faktorer (efter förlossningen) Negativa kognitiva reaktioner (tankar om att inte duga) Negativa känslomässiga reaktioner (skuld, ilska, oro, frustration) Negativa beteende reaktioner (bristande föräldraförmåga) Konflikt i parrelationen Mor-barnssvårigheter (omsorgsstil / difficult child )

13 Riskfaktorer Depression i anamnesen Problem i relationen till partnern Bristande stöd Stressande livshändelser Depression och ångest under graviditeten Komplikationer under graviditeten Förlängd blues Difficult child

14 Fyra perspektiv som kännetecknar upplevelsen av post partum depression Skillnaden mellan förväntningar och den faktiska upplevelsen av moderskapet Den nedåtgående spiralen Den genomträngande förlusten Vinsterna (CH. Tatano Beck, 2002)

15 Skillnaden mellan förväntningar och den faktiska upplevelsen av moderskapet Motstridiga förväntningar Drömmar i spillror Rädsla för fördömandet Kulturellt sammanhang

16 Den nedåtgående spiralen Ledsnad Ilska Skuld Oro/ångest Ensamhet Tvångstankar Tankar om att skada barnet Känslan av att vara överväldigad Tankar om att skada sig själv

17 Den nedåtgående spiralen Jag är inte lycklig Jag orkar inte Jag måste klara det Alla andra verkar lyckliga Det måste vara nåt fel på mig Jag orkar inte Jag måste klara det Skuld Ensamhet Hopplöshet Ingen får märka Jag orkar inte Jag är en dålig mamma Ingen får märka Jag förstör det för mitt barn

18 Den genomgripande förlusten Förlust av kontroll Förlust av sig själv Förlust av förhållandet Förlust av talet

19 Vinsterna Att ge upp Att kämpa för överlevnad Att integrera och förändra

20 Myten om det lyckliga moderskapet Värkarbete och förlossning Livet med barnet Bilden av att vara mamma Parförhållande Stöd från närmaste familj och vänner life events Fysiska förändringar (Bergren-Clive,1998)

21 Den perfekta mammans konfliktområde Amning Att vara olycklig när man förväntas vara lycklig Förväntningarna att själv kunna ta hand om sitt barn och inte kunna det (Mauthner 98)

22 Moderskap i motvind Förväntningar som inte infriades påverkade kvinnornas hela tillvaro. Kvinnorna krävde av sig själva att vara duktiga och klara allt själva. 3. Kvinnorna försökte upprätthålla skenet av att allt var väl Kvinnorna upplevde sig ensamma och övergivna. Krav och måsten tog överhanden i tillvaron med barnen. 6. Kvinnorna upplevde ett behov att själva bli omhändertagna. 7. Kvinnorna plågades av känslor av otillräcklighet och misslyckande Kvinnornas tillvaro präglades av en genomträngande oro. Kvinnorna upplevde olika slags förlust. 10. Kvinnorna var fyllda av skamkänslor inför sina tankar och känslor. 11. Kvinnorna var nedtyngda av skuld. 12. Kvinnorna befann sig i ett känslomässigt tomrum. 13. Omställningen till moderskapet var en överväldigande upplevelse. 14. Kvinnorna upplevde motstridiga känslor inför sig själva och sitt barn. 15. Kvinnorna plågades av rädsla inför sina egna tankar och känslor. 16. Mammorna var rädda att skada sina barn. 17. Kvinnorna sökte strategier att kontrollera sina tankar och känslor i relation till barnet. 18. Kvinnorna riktade ilska mot sig själva och sin omgivning. 19. Kvinnorna kände behov av att kompensera både barnet och sig själva för de uteblivna moderslyckan. 20. Kvinnorna valde att inte belasta sin omgivning och i synnerhet inte sina män. 21. Kvinnorna mötte spöken och gengångare från den egna barnkammaren. Dessa 21 teman utgjorde den innersta kärnan av fenomenet post partum depression, Birbrajer, Glas-Kullbratt (2002).

23 Behandling Tidig upptäck EPDS Counselling Psykoterapi Psykodynamisk individuell/grupp, KBT, interpersonell korttidsterapi Samspelsbehandling Avlastning Sjukskrivning Stödjande insatser för hela familjen Medicinering Fungerande vårdkedja MVC-BVC Vårdcentralen Psykiatri Socialtjänst

24 Screening med EPDS Förutsättningar Rutiner Stöd från arbetsledningen Intresse och tid på BVC Fortbildning Regelbunden konsultation med psykolog Fungerande vårdkedja Information på MVC Information vid hembesöket alt första besöket på BVC Screening erbjuds på mottagningen, då barnet är 8-10 v gammalt, vid en på förhand bestämd tidpunkt Samtala utifrån svaren Ge feedback Tala inte om poäng Ny tid för samtal helst inom två veckor Konsultation med psykolog Vid behov förmedla kontakt med psykolog, läkare på VC, psykiatri

25 EPDS-skala Självskattningsformulär Finns att hämta på intranätet Är tillgängligt på svenska, engelska, spanska och arabiska Max poäng poäng el högre indikerar depressiva symptom Tidsåtgång för ifyllande av skalan och samtal sammanlagt c:a 30 min Ställ följdfrågor kring enskilda svar, speciellt med höga poäng OBS höga poäng på fråga 4 och 5 OBS höga poäng på fråga 10 Ersätter aldrig en klinisk bedömning Inget underlag för en diagnos, men indikerar grad av depressiva symptom Utgång för ett samtal kring mammas hälsa

26 Dokumentation I BVC-journalen att EPDS erbjudits Sid.4, rubrik hälsosamtal, ruta annan I omvårdnadsjournalen (mammas) vid åtgärd Bevara alla formulär (avidentifierade) separat för senare uppföljning/utvärdering Formulären förstörs därefter (c:a ett år)

27 Uppföljning/utvärdering jan 2009? Erfarenhetsutbyte av genomförandet Tidsåtgång Samtalet utifrån EPDS Åtgärder Planering av fortsatt arbete