HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?"

Transkript

1 HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid Eckerman, Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral, Edövägen 2, Saltsjö-Boo BAKGRUND Hälsosamtal i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har sedan 20 år bedrivits i bl.a. Norsjö och Habo (1, 2). I Habo togs fram den s.k. Hälsokurvan, ett pedagogiskt instrument som distriktssköterskor över hela landet utbildats i att använda. Patienten fyller i en enkät med frågor om olika levnadsvanor. Dessutom ingår provtagningar, bl.a. kolesterol och blodsocker. Hälsosamtalen har i första hand använts och utformats för män i yngre medelåldern. Hela åldersgrupper kallas. Ofta har samtalen upprepats två eller tre gånger med 5 eller 10 år emellan. Långtidsutvärderingen från Norsjö och Habo visar att man med hjälp av hälsosamtal och samhällsinriktat arbete lyckats få ner sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar från en bra bit över till under medelvärdet för riket. I Norsjö är det visat att man nått även de befolkningsgrupper som brukar vara svåra att nå, och att samtalen haft effekt på levnadsvanor och mätvärden. I Skåne har man visat att ett enda hälsosamtal kan förebygga diabetes (3). Beteendeorienterad hälsoupplysning till patienter med påverkbara riskfaktorer kan ha effekt både på hälsobeteende och på biologiska riskfaktorer (4). Där man har använt samtalen är de mycket populära och efterfrågas av befolkningen (5). I Habo har flera BVC-sköterskor hälsosamtal med föräldrar till 12-månaders barn (Hans Lingfors, personlig kommunikation). De anser att även om samtalet är tidskrävande så ger det så mycket kunskap om familjen att det är värt tidsåtgången. Man har prövat parsamtal men funnit att enskilda samtal, utan barnet närvarande, är bättre. Föräldragrupper kan ej ersätta dessa individuella samtal. Jönköpings läns landsting har nu fattat beslut att hälsosamtal för 1- årsföräldrar ska införas på alla BVC i länet. Det finns alltså anledning att använda sig av modellen med hälsosamtal. I Stockholms läns landsting finns för närvarande inga tankar på att anslå medel för detta. Det gäller då att hitta en kostnadseffektiv metod som kan användas inom befintliga ramar. Förstagångsföräldrar kan antas vara en speciellt motiverad grupp. De vet att de är betydelsefulla personer för det nya lilla barnet. Om de blir medvetna om levnadsvanornas betydelse för hälsa så bör det också påverka hur de ser på sina barns levnadsvanor. Ett samtal om vuxenkost när barnet går över till vanlig mat vid månaders ålder kan medföra att barnet får en bättre kost. 1

2 Frekvensen separationer och skilsmässor bland späd- och småbarnsföräldrar är hög. Det kan finnas anledning att screena spädbarnsföräldrar för påfrestningar i förhållandet. Det är då viktigt att det finns en resurs dit de kan hänvisas för ytterligare samtal. Alkoholkonsumtionen bland unga är idag hög, samtidigt som man ofta får sitt första barn sent. Det betyder att hög konsumtion av alkohol kan vara en väl etablerad vana hos förstagångsföräldern. Även om konsumtionen i sig inte utgör vare sig medicinsk eller social risk kan den vara hög nog att påverka barnets situation. En förälder som druckit en flaska vin eller ett par starköl en lördagskväll är sig inte lik och är för barnet oberäknelig. Att tidigt medvetandegöra föräldrar om var gränserna för hög alkoholkonsumtion går kan utgöra ett skydd för barnet. Även synen på droganvändning är annorlunda i den yngre generationen, och det kan finnas anledning att inkludera sådana frågor i hälsosamtalet. Vi vet också att föräldrarnas matvanor har starkt inflytande på barnens ätvanor och vikt (6). Att motivera föräldrar till sunda matvanor bör därför minska risken för dåliga matvanor hos barnen. Om föräldrarna börjar gå i skogen i stället för att åka bil till köpcentrum får också barnet tillfälle att röra på sig. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram för övervikt och fetma (7). Enligt detta bör även föräldrarnas vikt och längd föras in i barnjournalen. Socialdepartementet har anslagit medel för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården. Främst vill man stödja utveckling av strukturer för det alkoholpreventiva arbetet, fortbildning av olika yrkesgrupper samt utveckling av rutiner och system för uppföljning. Vi vet att personalen anser att alkoholfrågan bör tas upp tillsammans med andra levnadsvanor, på ett strukturerat sätt (8). Idag diskuteras föräldrarnas rökvanor på BVC. Det finns anledning att komplettera detta med ett strukturerat arbete med andra levnadsvanor som alkohol, andra droger, kost, motion och stress. Tidigare framtagna hjälpmedel är bland annat Hälsokurvan från Skaraborg (2) och enkäten från Norsjö. I Askim har man i syfte att hålla ner budgeten använt ett formulär där patienten själv definierar eventuella risk-livsstilsfaktorer (9, 10). 5 frågor om Din hälsa är en liten folder som tagits fram i Nacka och som kan användas tillsammans med andra liknande foldrar om enskilda ämnen (se En tredje variant är det elektroniska livsstilstestet framtaget av STAD (www.livsstilstest.se). Till skillnad från hälsoprofilerna innehåller de inga provtagningar eller mätvärden annat än längd, vikt och BMI. Däremot ingår stress som en viktig faktor. I Norsjö har stjärnan tagits fram (11). De värden som kommit fram i hälsoprofilen förs in i ett stjärndiagram. Strävan är att stjärnan ska ha så fullständiga uddar som möjligt. Modellen borde kunna användas även för andra hälsoprofiler. Boo vårdcentral är en fungerande enhet med ett upptagningsområde motsvarande stadsdelen Saltsjö-Boo i Nacka med invånare Antalet nyfödda barn per år är ca 380. Här finns 5,4 BVC-sjuksköterskor som har tillgång till psykolog. De flesta sjuksköterskorna har gått 2

3 utbildningar i motiverande samtal och även i kognitivt förhållningssätt. Antal förstagångsmammor är cirka 150 per år, dvs. 0-5 barn per sköterska och månad. En ansökan till Folkhälsoanslaget 2005 om medel för hälsosamtal med förstagångsföräldrar avslogs. Det omöjliggör det mer noggranna projekt som var planerat. Intresset var emellertid väckt. Föreliggande projekt är bantat och förenklat jämfört med det ursprungliga. De möjligheter som andra projekt visar på (se ovan) kan inte till fullo tas till vara. Boo BVC dokumenterar i journalsystemet ProfDoc. I Nacka har ett system för dokumentation av livsstilsfaktorer i journalen tagits fram (se Foldern 5 frågor om Din hälsa är ett hjälpmedel i anamnestagandet. Svaren i foldern kan direkt föras in i journalen, antingen i lablistan eller i journaltexten. De blir där sökbara med utdataprogrammet Rave. SYFTE Det övergripande syftet är att fler späd- och småbarnsföräldrar bibehåller goda vanor alternativt ändrar vanor i en för hälsan positiv riktning. MÅL Att hitta en metod för hälsosamtal med späd- och småbarnsföräldrar som är resurssnål men ändå effektiv, och som kan användas inom befintliga resurser i barnhälsovården. MÅLGRUPP Målgrupp är de familjer som fått sitt första barn. Vi använder barnhälsovårdens definition förstagångsmammor METOD En inbjudan till hälsosamtal (enskilt eller tillsammans) vid barnets 1-årskontroll lämnas vid 10-månaderskontrollen (bilaga 1). Inbjudan innehåller information om journaldokumentationen samt en hänvisning till och Foldern 5 frågor om Din hälsa bifogas, och föräldrarna ombeds fylla i den i förväg. I samband med barnets 12-månaders kontroll avsätts sammanlagt 60 minuter för hälsosamtalen med föräldrarna och kontrollen av barnet. Barnet undersöks först. Därefter får varje förälder ett kortare samtal (ca 15 min), alternativt föräldrarna ett gemensamt samtal (ca 30 min). För hälsosamtalet används öppna frågor utifrån 5 frågor om Din hälsa. Föräldrarna får tillbaka foldern, som sin egen dokumentation. Vid behov erbjuds föräldrarna en folder med information om vart de kan vända sig beträffande de fem livsstilsfaktorerna (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak). Journaldokumentation sker i vårdcentralens ordinarie omvårdnadsjournal, med användande av redan inlagd livsstilslista samt omvårdnadsdiagnos Hälsosamtal BVC. Metoden prövas på 1-2 familjer per sköterska innan fullskaleprojektet börjar. 3

4 UTVÄRDERING En enkel livsstilsprofil 5 frågor om Din hälsa genomförs inför hälsosamtalet och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Denna utgör bakgrundsfakta. Efter samtalet får föräldrarna en enkät med frågor om hur de ser på hälsosamtalet (bilaga 2). Vid 18-månader ombeds föräldrarna att fylla i 5 frågor om Din hälsa på nytt och får en ny enkät (bilaga 3). Om möjligt sker detta även vid de 3-årskontroller som planeras. Personalen intervjuas efter projekttidens slut av personal från folkhälsoenheten FÖRVÄNTAT RESULTAT En modell för hälsosamtal med föräldrar som kan användas inom befintliga resurser eller med små tillskott av resurser. TIDSPLAN Pilotprojekt Fullskaleprojekt Utvärdering och rapportskrivning Eventuellt kompletterande utvärdering i samband med 3-årskontrollerna RESURSER Projektet genomförs utan extra anslag. Under projekttiden tas ingen patientavgift ut. Handledning av personal ges från Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten tillhandahåller broschyrer om aktuella livsstilsfaktorer (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak) samt ett visitkort med hänvisning till sin hemsida. REFERENSER 1. Norsjö: Norsjöprojektet en svensk modell för lokalt folkhälsoarbete. Bearbetad sammanställning av fem avhandlingar och en mastersuppsats. Norsjö: Stiftelsen Källan Lingfors H. Att förändra livsstilen på befolkningsnivå erfarenheter från Habo. I: Allt väl? Om livsstil, ansvar och hälsa. Läkardagarna i Örebro Stockholm: Svenska Läkaresällskapet och Förlagshuset Gothia, Lidfeldt J. Health in middle-aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Women s Health in the Lund Area Study. Avhandling, Lunds Universitetssjukhus, Hellenius ML. Hälsoråd påverkade levnadsvanor men inte laboratorievärden. Läkartidningen 2000;97:

5 5. Vad kan vi lära oss av FENIKS ett hjärt- och kärlpreventivt program i Rimbo/Edsbro Stockholms läns landsting, Wirschubsky, Z. Familjens matvanor påverkar starkt barnens ätvanor. Medicinsk Axess 3/ Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting, Eckerman I, Ekbom R. Individpreventionen i primärvården hur lyckas vi? Personalens och patienternas uppfattning om individpreventionen i det dagliga arbetet. Folkhälsoenheten i Nacka, Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Hälsoprofil hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 2002;99: Blomstrand A, Lindqvist P, Enocsson Carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profile Project. ScandJPrimHealth Care 2005;23: Manual 2004 för Västerbottens hälsoundersökning. Västerbottens läns landsting,

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

FÖRMEDLING AV CYKELHJÄLM PÅ BARNAVÅRDSCENTRAL

FÖRMEDLING AV CYKELHJÄLM PÅ BARNAVÅRDSCENTRAL Bakgrund I metodboken för barnavårdscentralerna finns ett strukturerat program för barnsäkerhet. Under 1998 har barnavårdscentralerna i Nacka försetts med demonstrationsmaterial att användas vid samtal

Läs mer

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Rapport från ett projekt i Nacka 2006-2008 Ingrid Eckerman F.d. Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral Edövägen 2, 132 30 Saltsjö-Boo www.slso.sll.se/nackafolkhalsa

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska HANDLINGSPLAN 1(9) Skolförvaltningen Skolkontoret Sandra Backlund, Samordnare förskola 0171-526 17 sandra.backlund@bildning.habo.se Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Blåbärets Kvalitetssäkring

Blåbärets Kvalitetssäkring Blåbärets Kvalitetssäkring ht-2012/vt-2013 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. 2.

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL

FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL NACKA BVC, NACKA NÄRSJUKHUS FOLKHÄLSOENHETEN I NACKA 2001-2003 Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel 305A

Landstingshuset, konferensrum Rigel 305A Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2012-10-25 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel 305A Närvarande Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Till vederbörande chef Göteborg 100601

Till vederbörande chef Göteborg 100601 Inbjudan Till vederbörande chef Göteborg 100601 Hälsofrämjande och förebyggande arbete på vårdcentralerna i Västra Götalandregionen förnyat erbjudande om utbildning Tidigare i år erbjöds denna utbildning,

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011

Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Projektet drivs av de tre IOGT-NTO-distrikten i V:a Götaland, Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Hela projektperioden är hösten 2009 2012. Projektet

Läs mer

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Välkommen till förskolan Nyponbacken Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Förskolan har fem avdelningar Igelkotten Myran Kaninen Giraffen Räven 1 3 år 1 3 år 3 5 år 3 5 år 3 5 år På förskolan arbetar

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Angående uppföljning av tillsyn läsåret 2005 2006

Angående uppföljning av tillsyn läsåret 2005 2006 Knivsta maj 2011 Angående uppföljning av tillsyn läsåret 2005 2006 Hur har vi arbetat vidare med de utvecklingsområden som tillsynen 2005 2006 efterfrågade? 1. Styrning ledning och kvalitetsarbete Arbeta

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Mät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg

Mät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg Mät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 mars 2011 FÖRELÄSARE Speciellt inbjuden talare Göran Stiernstedt SKL Octopus Demens Kerstin Lundström Omsorgshuset

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Sari Harju, Arbetsförmedlingen Lilian Erixon, Försäkringskassan. Marie Fredriksson, verkställande tjänsteman Inger Karlsson, sekreterare

Sari Harju, Arbetsförmedlingen Lilian Erixon, Försäkringskassan. Marie Fredriksson, verkställande tjänsteman Inger Karlsson, sekreterare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (13) Plats och tid Kommunhuset, Laxå, kl 09.00 11.20 Beslutande Inger Trodell, Örebro läns landsting, ordförande Annelie Moilanen, Försäkringskassan Liisa Ejdenwik, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer