! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

Transkript

1 Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.! Depressionförekommerävenhosnyblivnapappor,menhur vanligtärdet?! DepressionhospappanriskeraraJpåverkabarnetnegaKvt.! ScreeningavmammorrekommenderasavSoSochEPDSsamtal ärimplementeratibhv.! DetsaknasmetoderochruKnerföraJmötapappor.! HurbörvigöraföraJuppmärksammademochhurdemår? 3 Depression hos nyblivna pappor Depression hos nyblivna pappor! FåpopulaKonsbaseradestudier! SvårtaJfåpapporaJdeltaistudierna! OlikastudiervisarstorvariaKoniförekomstoch riskfaktorer Paulsonsmetaanalysfrån %deprimerade! DeflestastudiernabaseradepåsjälvskaJningsskalorsommäter depressionssymptomsenasteveckan.! Mångastudiergällerhögriskgrupper1och1bara12av43var popula4onsbaserade.! Ienavdestörstastudiernahade4%depressionssymtomenligt självskajning,somiverkligeninnebärhöst192%med depressionsdiagnos. 4 5 Dagens Nyheter 8 okt 2013 Kronobergsstudien (2013) Var1sjunde1pappa1depressiv1 Såmångasom15procentavnyblivnafäderkan hadepressivasymptom.detframgåravenny studieu\ördpåöver3.600mänistockholmslän.! Egentligdepression(diagnosKskintervju) 1.3%! EgentligellerläJdepression(diagnosKskintervju) 6.1%! Depressionssymtom(EPDS 12) 6.3%! Ångeststymtom(HADOanx 9) 11% HöggradavsamsjuklighetångestOdepression (Massoudi)2013)) 6 7 1

2 Depressiva symptom hos pappan ökar risken för: Depressiva symptom hos pappan ökar risken för:! Beteendeproblemhosbarnet(vid3½och7år)! Sämreexpressivtordförråd(Paulson)2009)! ProblemmedkamratrelaKoner(vid7år)! EmoKonellasvårighetervid4O5år(Fletcher)2001))! SämrekogniKvutveckling ) ochärförknippatmedstörrekostnaderförsamhället. (Ramchandani)et)al.)2005,)2008) (Edoka)2011) 8 9 Negativa effekter på barnen Större risk för att föräldrarna! ärmindrelyhördaförbarnetssignaler Störrerisknärpappanharåterkommandeellerihållande depressivasymptom.! ärsämrepåajtonainkänslomässigt! germindrestödkllbarnetnärdetärledset,oroligt,upprört NågotstörreriskförnegaKvaeffekterpåpojkar.! ärmerbenägnaajblirirriteradeochargapåbarnet (Ramchandani)2008))! ärmerupptagnaavsinaegnatankar,grubblerierochoro! läsermindrekllsammansmedbarnet Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom RekommendaKoner screening RekommendaKoner screening!hälsoc)och)sjukvården)bör!inte!genomföra)screening)för)!hälsoc)och)sjukvården)bör)genomföra)screening)för)egentlig) depression)och)ångestsyndrom)hos)grupper))utan)känd)risk)för) depression)hos)nyblivna)mammor)sex)nll)åoa)veckor)eper) psykisk)sjukdom)inom)primärvården)(ickecgöra).) förlossningen)(prioritet)4).)

3 Hur uppnå en jämlik vård när det gäller screening? Hur uppnå en jämlik vård när det gäller screening?! EJproblemaJkvinnorsomintetalarsvenskaokainteerbjuds screeningsamtal.)! ÖversäJningresp.validering Gränsvärdetfrånvalideringsstudien gäller(18valideradespråkirikshandboken)! SkillnadenmellanaJställafrågormuntligtochaJanvändaskalan RIKSHANDBOKENlänk! Beaktaläsförmåga,kulturellbakgrundochev.språksvårigheter.! VidsvårigheteraJfyllaiskalanOläsupppåståendenaOCHsvarenoch markeraenligtmammanssvar.! Språkkunskaperisvenskaavgörommananvändersvenskellerannan version.! Förkvinnormedannankulturellellerspråkligbakgrundärsamtalet extravikkgtförajavgörahurmanskallgåvidare. Rikshandboken) Pappor på BVC Pappor måste lära sig det som mammor kan instinktivt! Stämmerhelt 1%! Stämmerdelvis 46%! Stämmerintealls 52% Pappor på BVC 2004 Pappor på BVC 2004! Pappordeltogimycketmindreutsträckningänmammori BVCsverksamhet(besökochföräldragrupper) 89%avsjuksköterskornabedömdeaJdebaraienstakafalleller sågojsomaldrigfickkännedomomajenpappaintemådde bra.! IngensjuksköterskaerbjödscreeningKllpappor. DetvarbetydligtmeraovanligtaJpapporerbjödsstödjande samtalpåbvc,jämförtmedmammor

4 BVC Skaraborg 2014 BVC Skaraborg 2014! HardunågongångerbjuditenpappaEPDS(hakEPDS! HardunågongånganväntEPDSKllpappaommamma somsamtalsunderlag)närhanvisatteckenpåpsykisk visatteckenpåpsykiskohälsa? ohälsaellerdetfunnitsproblemiparrelakonen? 11nej 9/17nej 5ja(1O5ggr) 8/17ja(2BVC10O12ggr;6BVC1O3ggr) 1bor\all Screening Screening inga tester/formulär är perfekta Enprocessdärmangenomtester/undersökningarförsöker idenkfieraindividersommed)hög)sannolikhet)ärdrabbadeav ejkllstånd(ensjukdom).! Sensi4vitet hurstorandelavdesjukavihijar PersonermedposiKvatestresultatmåstehänvisasvidare! Specificitet hurstorandelavdefriskavisägerärfriska! förkliniskbedömning/förajfastställadiagnos! förajfåbehandling! Posi4vt/nega4vt1predik4vt1värde(PPV/NPV) hurmångaavdesomförmodas(enligttestet)vara sjuka/friskasomfakksktärdet Screening några av WHO kriterierna Depressionsscreening - mammor på BVC! Sjukdomenskavaravanligellerinnebärabetydandemenför individen! ScreeningskaallKdskeisambandmedeJsamtalmedfokus påmammanslivssituakonochbehov.! DetskafinnaseffekKvbehandling! DiagnosmetodenskavaraKllräckligtbra,accepteradochgöra mernyjaänskada.! Denkliniskahelheltsbedömningenavgörvalavåtgärd.! Uppföljningvidbehov.! KostnaderirimligproporKonsKllvinsterna

5 Kronobergsstudien Kronobergsstudien 1014föräldrapar(80%)iKronobergrekryteradesavBVC. Frågeformulärmedfrågorombl.a.psykiskhälsahos föräldrarna,dåbarnetvar3,6och25månader. Svarsfrekvensvid3månader: 885(87%)pappor 926(91%)mammor 858(85%)par Telefonintervjumed262pappor,allamed höga poängsamt ejslumpmässigturvalavdemed låga poäng(78%) Resultat - Hur fungerade EPDS för pappor? Screening med EPDS LågposiKvtpredikKvtvärde(PPV) HospapporfångarEPDSuppmeroro,ångestoch olycklighetogenerellpsykiskohälsaochkllvissdelstress, ändepression. EPDSuppvisarhögsensiKvitetochspecificitetföregentlig depression,menharejlågtposikvtpredikkvtvärde(ppv) Resultat - EPDS Itemanalys Resultat - EPDS nollpoängare Fråga)9:) Jag)har)känt)mig)så)olycklig)aO)jag)har)gråNt) ) ) )(åtminstonenågongångunderdensenasteveckan) ) Mammor 11! Pappor Mammor 11 45%iSverige 44%iAustralien )(MaOhey)2001))! Pappor1 15%iSverige, 2,3%iAustralien )(MaOhey)2001)) 4.8%iSverige 4.5%iAustralien (MaOhey)2001)) 9.1%iSverige 27.2%iAustralien )(MaOhey)2001))

6 Resultat - Varaktighet Pappor med depressionstecken hade oftare: DeallraflestahademåJdåligtunderenlängreKd,redaninnanbarnets födelse. Pappormedegentligdepression: 75%minst6månader Spridning:2månaderKll3år PappormedläJdepressionellernågotångesvllstånd: 50%merän1år Bara6av47pappormeddepressionellerångestkoppladesiJmåendeKll dennuvarandelivssituakonen. När)faktorerna)analyserades)Nllsammans:)! ProblemiparrelaKonen! Lågutbildning(enbartgrundskola)! Tidigaredepression! Tvåellerflerstressfylldahändelser*senasteåret! Mindrestödänförväntatfrånpartnernsedanbarnetsfödelse Pappor med depressionstecken hade oftare: Här fann vi inga signifikanta samband med depressionstecken: Närfaktorernaanalyseradesenochenvisadedessaocksåsambandmed depressionssymtom:! Arbetslös/sjukskriven! Bristandestödfrånandra(anhörigaochvänner)! Partnermedhögapoängpådepressionsskalan! ArbetarmeränKdigare! Merän1barn! Ålder)(yngre)än)25)år)eller)äldre)än)40))! Född)före)vecka)37)! SamlevnadsNd)! Annat)modersmål))! Tid)hemma)sedan)barnets)födelse)! NegaNv)upplevelse)av)förlossningen) Aktuell studie från Australien Större risk för andra problem som drabbar barnet! Distress nivånärsomhögstunderförstaåretekerbarnets födelseo! 92%harlåga distress symtomsomminskaryjerligareöver Kd.! 8%harmåJliga distress symtomsomökaröverkd.! ProblemiparrelaKonen,bristandekänslanavkompetenssom förälderochmissnöjemedjobbetvardestarkaste riskfaktorerna.! problemiparrelakonen***!andraproblemifamiljen,socialutsajhet!ajfamiljenharejsvagtnätverk!ajfamiljenvaritutsajförstressfylldslivshändelser!ajdenandreföräldernocksåmårdåligt! (Giallo)2014))

7 Hjälpsökande Vilka)pappor)hade)eller)ville)ha)professionell)hjälp?) Främstpappormedegentligdepression. Väldigtfåpappormedångest,läJarenedstämdhetochorovill hakontaktmedvården. PsykiskohälsahosbådemammorochpapporriskeraraJdrabba barnensemokonella,socialaochkognikvautvecklingnegakvt. DetärvikKgtaJuppmärksammanärnågonförälder,ellerbåda intemårbrapsykiskt. Deförstabesöken,ochframföralltdetförstahembesöketär vikkgaförajlärakännapappan,skapakontakt,bjudain 38 PapporsbehovochbenägenhetaJsökaprofessionellhjälpvarierar.AJ Kdigtintresserasigförpappan,akKvtbjudainhonomochställafrågor direktriktademothonomärvikkgt. AJlärakänna,ochkännaförtroendeförBVCsjuksköterskankanvara avgörandeförompappanvillprataompsykiskhälsa. Depressionärintelikavanligthospappor/män,somhosmammor/ kvinnor.menstudiernasomkjatpånegakvaeffekterpåbarnen ärbaseradepåsjälvskajningsskalorsomepdsochintepå diagnoskskintervju. DetkanvaravikKgtaJvarauppmärksampåeJbredarespektrum avpsykiskohälsaänegentligdepression. Isamtaletmedpappakanmantauppfrågorom:! omställningen ajbliförälder/ajfåejbarnkll! hurdetärpåjobbet EPDSkananvändasisamtaletmedenpappa:! närmanuppmärksammatajenmammanintemårbra! närmanmisstänkerajpappanintemårbra.! hälsa,stress,oro nuochkdigare! balansenmellanarbeteochfamiljensoch deegnabehoven 7

8 Begreppet postpartumdepression kanvaravilseledandenärdetgäller pappor.! HögapoängpåEPDS=egentligdepressioni1av5fall(1.3%i Kronobergsstudien),ochhadeideflestafallintemedföräldrablivandet ajgöra. DetkanvaravikKgtaJfångaupp distress hospappor,särskiltdådet följsåtavandrariskfaktorersomkanhaennegakvinverkanpå föräldraförmågan,ochisinturpåbarnet.! J Affect Disord 2013: 149(1-3):67-74.! Avhandlingen: