FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet"

Transkript

1 FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

2 BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare?

3 Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande föräldraförmåga - utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) - brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet - brist på struktur, kontinuitet, och planering= kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier

4 Stöd i föräldraskapet Öka/utveckla skyddsfaktorerna Skyddsfaktorer Icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser Låg konfliktnivå i familjen Bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm Barn exponeras inte för drickande Barn får adekvat information om det som pågår i familjen Relationen mellan barnet och föräldern utvecklas Barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet

5 KARTLÄGGNINGEN

6 SYFTE Övergripande syfte: Stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. ( Kunskap till praktik, SKL ) Undersökningens syfte: Öka kunskapen om behovet av stöd i föräldraskapet för personer som får vård för missbruk eller beroende. Målet är att öka förutsättningarna för att på ett bättre sätt utgå från brukarnas behov.

7 FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Hur ser situationen ut för föräldrar i missbruks- och beroendevård? 1. Hur upplever föräldrarna relationen med sina barn? 2. Hur upplever och beskriver föräldrar inom missbruksoch beroendevården barnens vardag och välmående? 3. Vilket stöd har föräldrarna i sitt föräldraskap och vad upplever de för behov av stöd?

8 MÅLGRUPPER Enkät till föräldrar Personer som under vecka 39 besökte alternativt var inskriven vid verksamhet som bedrev vård för missbruk eller beroende och som: fyller en föräldrafunktion: biologiska, adopterade är 18 år eller äldre bedömdes ha fysisk och psykisk möjlighet att besvara formuläret. Formulär till resurspersoner Personer som arbetar inom verksamheter som bedriver missbruks- eller beroendevård. Tillfrågade verksamheter: 761 stycken Deltagande verksamheter: brutto 479, netto: 302

9 FRÅGEFORMULÄRET - FÖRÄLDRAENKÄTEN Dig själv och din tillvaro Bakgrundsfrågor; kön, ålder, antal barn, samlevnadsform och huvudsakligt missbruk. Din familjesituation Frågor om hur föräldern lever med barnen såsom vårdnad, boende och kontakt. Barnets vardag och din upplevelse av denna Frågor om hur man upplever att barnen trivs i förskola, skola och barnens eventuella behov av stöd. Dina erfarenheter och upplevelser av föräldraskapet Frågor om relationen till barnen, hur vardagen fungerar och om behov och möjlighet till stöd i föräldraskapet.

10 ANTAL SVARANDE - FÖRÄLDRARNKÄTEN Inkomna svar: brutto 4064, netto: med barn som är yngre än 18 år 1553 endast med barn som är äldre än 18 år Svarsfrekvens: Uppskattningsvis i intervallet procent Antal svarande per län 20

11 RESPONDENTERNA Föräldrar inom missbruk- och beroendevården

12 FÖRÄLDRARNA I UNDERSÖKNINGEN - Medelålder: 40,6 år - Medianålder: 41 år Kvinnor: 38 % Män: 62 % Samlevnadsform Särbo 13% Ensamstående 53% Sambo 34%

13 BARN- OCH VÅRDNADSFÖRHÅLLANDE - 97 procent av föräldrarna har egna (biologiska/adopterade barn) - 24 procent av föräldrarna har en föräldrafunktion för ett eller flera barn som inte är deras egna - 60 procent av föräldrarna har minst ett hemmaboende barn Hur många barn har föräldrarna? Hur gamla är barnen? 10 % 15 % 36 % 39 % Fyra barn eller fler Tre barn Två barn Ett barn 32 % 36 % 25 % 7% Ungdomar: år Yngre skolbarn: 7-12 år Förskolebarn: 2-6 år Spädbarn: 0-1 år

14 VÅRDNAD OM BARNEN Andel föräldrar som saknar vårdnad av (samtliga) sina barn 18% 82% Andel föräldrar med vårdnad (ensam eller gemensam) av minst ett barn

15 MISSBRUK OCH VÅRD Öppenvård: 80 % Helgdygnsvård: 17 % Öppen & helgdygnsvård: 3 % Huvudsakligt missbruk: Alkohol 44% Blandmissbru k 23% Ospec. 1% 14 % har en partner som också befinner sig inom missbruksvården den aktuella undersökningsperioden Huvudman: o Stat: 2 % o Landsting: 38 % o Kommun: 44 % o Landsting/kommun: 3 % o Annat: 13 % Narkoti ka 27% Läkemedel 5%

16 HUVUDSAKLIGT MISSBRUK HOS MAMMOR OCH PAPPOR (%) Mammor Pappor Alkohol 44% Blandmissbru k 23% Narkoti ka 24% Ospec. 2% Läkemedel 7% Alkohol 45% Narkoti ka 30% Ospec. 1% Blandmissbru k 21% Läkemedel 3%

17 FÖRÄLDRARNAS ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV BARNENS SITUATION OCH VÄLMÅENDE

18 BOR ELLER BOR INTE MED SINA BARN Andel föräldrar som inte har något av sina barn boende hos sig 40% 60% Andel föräldrar som har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid.

19 Var bor barnen? Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Tillsammans med båda föräldrarna 31 Växelvis hos båda föräldrarna 27 Andre föräldern/familjemedlem/släkting 30 I familjehem 8 På institution/hem för vård el boende/behandlingshem I eget boende 1 1 Annat 1 Vet ej

20 Kontakten med barnen som föräldrarna inte bor med. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Dagligen 8 En/fler gånger i veckan 24 Flera gånger i månaden 15 Någon gång i månaden 20 Mer sällan 16 Aldrig/ytterst sällan

21 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen trivs i förskola eller hos dagmamma. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 73 Ganska bra 21 Ganska dåligt 2 Mycket dåligt 0 Vet ej/kan ej bedöma

22 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen trivs i skolan. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 53 Ganska bra 37 Ganska dåligt 5 Mycket dåligt 2 Vet ej/kan ej bedöma

23 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen klarar skolans krav. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 53 Ganska bra 37 Ganska dåligt 6 Mycket dåligt 2 Vet ej/kan ej bedöma

24 Föräldrars upplevelse av barnens problem. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) mobbar andra använder alkohol droger blir mobbad har svårt med språket ofta är borta från skolan/sitt arbete har svårt att få kompisar drar sig undan ofta är sjuk är deprimerad har svårigheter i umgänget med har svårt att lära har svårt att klara skolan/sitt arbete är oroligt och ängsligt

25 Föräldrars oro för sina barn. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (procent) Inte alls orolig 26 Inte särskilt orolig 33 Varken eller 9 Ganska orolig 24 Mycket orolig 8 Vet ej/kan ej bedöma

26 Föräldrarnas upplevelse kring professionellt stöd till barnen Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Befintligt stöd till barnen Önskan om stöd till barnen Ja 26% Vet ej 10% Ja 23% Vet ej 19% Nej 64% Nej 58%

27 ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV FÖRÄLDRASKAPET

28 Föräldrarnas upplevelse av relationen till sina barn Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (procent) Bra (6-7) Varken eller (3-5) Dålig (1-2) 6 2 Vet ej/kan ej bedöma

29 Upplevelse av hur bra vardagen fungerar som förälder avseende (%) Mycket bra Ganska bra... hjälpa barnet/barnen med läxor eller... läsa böcker för barnet/barnen... lösa konflikter/svårigheter i relationen... berätta för barnet/barnen om hur din... prata med ditt/dina barn om vad du... få pengarna att räcka till för... hjälpa barnet/barnen lösa... sätta gränser och skapa regler för hjälpa barnet/barnen att passa tider laga mat åt barnet/barnen vägleda barnet/barnen berömma barnet/barnen

30 Upplevelse av hur dåligt vardagen fungerar som förälder i avseende (%) Mycket dåligt Ganska dåligt... berömma barnet/barnen?... vägleda barnet/barnen?... laga mat åt barnet/barnen?... hjälpa barnet/barnen att passa tider? lösa konflikter/svårigheter i relationen mellan syskonen?... prata med ditt/dina barn om vad du förväntar dig av dem? sätta gränser och skapa regler för barnet/barnen? hjälpa barnet/barnen lösa konflkter/svårigheter med... hjälpa barnet/barnen med läxor eller annat skolarbete? berätta för barnet/barnen om hur din livssituation ser ut?... läsa böcker för barnet/barnen? få pengarna att räcka till för barnet/barnens behov?

31 STÖD FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Saknar stöd Ej aktuellt Eget Eget barn barn under över år år Din partner* Annan släkting Vän/bekant Far-/morföräldrar Barnets/barnens andre förälder

32 STÖD FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Har inte stöd Annan släkting Eget barn under 18 år Vän/bekant Barnets/barnens andre förälder Din partner* Far-/morföräldrar

33 STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Saknar stöd Ej aktuellt Mödravården Habilitering Barnpsykiatrin Frivilligorganisation/förening Vuxenpsykiatrin Vårdcentral Barnhälsovården Förskola/dagis/dagmamma Socialtjänsten Skola/fritidsverksamhet Den aktuella enheten för behandling

34 STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Har inte stöd Mödravården Habilitering Barnpsykiatrin Frivilligorganisation/förening Vuxenpsykiatrin Vårdcentral Barnhälsovården Socialtjänsten Förskola/dagis/dagmamma Skola/fritidsverksamhet Den aktuella enheten för behandling

35 SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP (%) Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) Nej 13% Ja, flera gånger 60% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 27%

36 SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP fördelat på öppen- och heldygnsvård (%) Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) ÖPPENVÅRD HELDYGNSVÅRD Ja, flera gånger 60% Nej 12% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 28% Ja, flera gånger 53% Nej 19% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 28%

37 BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET (%) Prata med någon om ditt föräldrarskap? 56 Prata med någon om barnet/barnens behov? 53 Ekonomisk hjälp? 51 Information och kunskap om barnets/barnens behov? 45 Praktisk hjälp med barnet/barnen?

38 SUMMERING OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER

39 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR UPPLEVELSE AV ORON FÖR BARNEN Föräldrar med narkotika- och blandmissbruk upplever en högre oro för sina barn än föräldrar med annan typ av missbruk eller beroendeform MISSBRUK Föräldrar som upplever att deras barn har problem (t.ex. blir mobbade, är deprimerade) har större benägenhet att oroa sig för sina barn än föräldrar som inte upplever att deras barn har problem BARN MED PROBLEM PLACERADE BARN ORO FÖR BARNEN Föräldrar vars barn är placerade i familjehem eller på institution tenderar att uppleva högre oro för sina barn än de som inte har ett placerat barn STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sin barn än föräldrar med informellt nätverksstöd

40 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR RELATIONEN TILL BARNEN Föräldrar med narkotika- och blandmissbruk tenderar att ha sämre relation till sina barn jämfört med föräldrar med annan typ av missbruk eller MISSBRUK beroendeform Föräldrar utan hemmaboende barn tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar som har sina barn boende hos sig HEMMA- BOENDE BARN KÖN RELATIONEN TILL BARNEN Pappor tenderar att ha sämre relation till sina barn än vad mammor har STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar utan formellt nätverksstöd tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar utan informellt nätverksstöd tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar med informellt nätverksstöd

41 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRARS UPPLEVELSE AV BARNENS PROBLEM KÖN Pappor uppger mer sällan än mammor att barnen har någon form av problem Föräldrar med blandmissbruk uppger oftare att barnen har problem, än föräldrar som har annan typ Av missbruk MISSBRUK UPPLEVELSER AV BARNS PROBLEM STÖD FRÅN DET INFORMELLA NÄTVERKET Föräldrar utan stöd från det informella nätverket uppger oftare att barnen har problem än föräldrar med stöd från det informella nätverket

42 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FUNKTIONEN SOM STÖTTANDE FÖRÄLDER I VARDAGEN KÖN Pappor upplever att vara en stöttande förälder fungerar sämre, än vad mammorna gör Föräldrar utan hemmaboende barn upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar med hemmaboende barn HEMMA- BOENDE BARN STÖTTANDE FÖRÄLDER STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar utan stöd från det formella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar som har stöd från det formella nätverket STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET Föräldrar utan stöd från det informella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar som har informellt stöd

43 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FUNKTIONEN SOM GRÄNSSÄTTANDE FÖRÄLDER I VARDAGEN KÖN Pappor som upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre, än vad mammorna gör Föräldrar med blandmissbruk upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med annan typ av MISSBRUK missbruk eller beroendeform Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med informellt nätverksstöd GRÄNSSÄTTANDE FÖRÄLDER STÖD FRÅN DET INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN DET FORMELLA NÄTVERKET Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med formellt nätverksstöd

44 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR BEHOVET AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET Föräldrar med narkotika och/eller blandmissbruk upplever större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med alkoholmissbruk. Föräldrar som känner oro för barnet upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan oro Föräldrar som upplever problem relaterat till barnet Känner ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan upplevelse av problem relaterat till barnet ORO FÖR BARNET MISSBRUK BARNENS VÄLMÅENDE KÖN BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRA- SKAPET VÅRDFORM Pappor upplever ett lägre behov av stöd i föräldraskapet än vad mammorna gör STÖD FRÅN DET FORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET FÖRÄLDRA- SKAPET I VARDAGEN Föräldrar utan formellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har ett informellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med informellt nätverksstöd Föräldrar som upplever problem med föräldraskapets gränssättande Känner större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som inte upplever problem gällande de gränssättande aspekterna av föräldraskapet Föräldrar som får vård inom heldygnsverksamheter upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som får sin vård i öppenvården

45 AVSLUTANDE REFLEKTION HUR KAN RESULTATEN ANVÄNDAS FÖR ATT STÄRKA FÖRÄLDRAPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN?

46 Föräldrar i missbruks- och beroendevården vill ha stöd 32% är oroliga för sina barn 56% vill prata om sitt föräldraskap 53% vill prata om barns behov

47 Föräldrar med störst behov Föräldrar som: - är ensamstående - har placerade barn - har ett bland- eller narkotikamissbruk - är i heldygnsvård

48 Särskilt oroande 53 % är ensamstående 14 % har en partner i vård 62 % har stöd av barn under 18 år 50% har narkotika- eller blandmissbruk 26 % av barnen får stöd

49 Områden som är angelägna att utveckla Ta upp föräldraskapet systematiskt som en del i vården Ta upp och diskutera barns behov utveckla stödet Involvera partnern som kan kompensera och barn som får förklaringar Bidra till att det formella och informella nätverket förstärks Stimulera kontakter mellan barn och andra vuxna Stöd föräldrar när det gäller gränssättning Stöd fäderna i deras föräldraskap

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL Förstärka barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Version

Läs mer

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0% Gävleborg Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. Diagram 1: Föräldrarnas könsfördelning Kön 56% 44% Kvinna Man Diagramkommentar: n=104. Diagram 2: Föräldrarnas ålder.

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Förord I augusti 2011 träffade SKL en överenskommelse med regeringen om att stärka barn- och

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Vetlanda Här växer både människor och företag

Vetlanda Här växer både människor och företag Vetlanda Här växer både människor och företag Aktualiseringar till familjesektionen 2011 (källa verksamhetsstatistik Procapita 2011, anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren. Statistikurval från

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012 Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri 1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Dagens program -förmiddag

Dagens program -förmiddag Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 17 september 2013 Annika Nordström Dagens program -förmiddag 10.00-10.40 Varför detta projekt? En introduktion och en bakgrund. Om att uppmärksamma

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att bo med barn

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att bo med barn BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att bo med barn augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Skolkvalitetsmätning 2004

Skolkvalitetsmätning 2004 Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, i samverkan med Skövde kommun Bakgrund Samtliga

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

På väg Enkät för föräldrar

På väg Enkät för föräldrar På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE Är du Man 50% 510 100% 0% 45% 5% 47% 54% Kvinna 50% 517 0% 100% 55% 47% 5% 46% Bas 1027 510 517 147 11 85 18 Summa 1027 510 517 147 11 85 18 Åldersgrupp 18-25 14% 147 1% 16% 100% 0% 0% 0% 26-45 0% 11 2%

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

2012-04-27 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012

2012-04-27 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012 2012-04-27 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012 1 Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Skåne län driver sedan 2008 i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och organisationer ett utvecklingsarbete

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Barn som anhöriga. Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma

Barn som anhöriga. Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma Barn som anhöriga Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 7 Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, Förskoleklass och skola a för planen

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer