FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Transkript

1 FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

2 BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare?

3 Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande föräldraförmåga - utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) - brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet - brist på struktur, kontinuitet, och planering= kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier

4 Stöd i föräldraskapet Öka/utveckla skyddsfaktorerna Skyddsfaktorer Icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser Låg konfliktnivå i familjen Bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm Barn exponeras inte för drickande Barn får adekvat information om det som pågår i familjen Relationen mellan barnet och föräldern utvecklas Barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet

5 KARTLÄGGNINGEN

6 SYFTE Övergripande syfte: Stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. ( Kunskap till praktik, SKL ) Undersökningens syfte: Öka kunskapen om behovet av stöd i föräldraskapet för personer som får vård för missbruk eller beroende. Målet är att öka förutsättningarna för att på ett bättre sätt utgå från brukarnas behov.

7 FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Hur ser situationen ut för föräldrar i missbruks- och beroendevård? 1. Hur upplever föräldrarna relationen med sina barn? 2. Hur upplever och beskriver föräldrar inom missbruksoch beroendevården barnens vardag och välmående? 3. Vilket stöd har föräldrarna i sitt föräldraskap och vad upplever de för behov av stöd?

8 MÅLGRUPPER Enkät till föräldrar Personer som under vecka 39 besökte alternativt var inskriven vid verksamhet som bedrev vård för missbruk eller beroende och som: fyller en föräldrafunktion: biologiska, adopterade är 18 år eller äldre bedömdes ha fysisk och psykisk möjlighet att besvara formuläret. Formulär till resurspersoner Personer som arbetar inom verksamheter som bedriver missbruks- eller beroendevård. Tillfrågade verksamheter: 761 stycken Deltagande verksamheter: brutto 479, netto: 302

9 FRÅGEFORMULÄRET - FÖRÄLDRAENKÄTEN Dig själv och din tillvaro Bakgrundsfrågor; kön, ålder, antal barn, samlevnadsform och huvudsakligt missbruk. Din familjesituation Frågor om hur föräldern lever med barnen såsom vårdnad, boende och kontakt. Barnets vardag och din upplevelse av denna Frågor om hur man upplever att barnen trivs i förskola, skola och barnens eventuella behov av stöd. Dina erfarenheter och upplevelser av föräldraskapet Frågor om relationen till barnen, hur vardagen fungerar och om behov och möjlighet till stöd i föräldraskapet.

10 ANTAL SVARANDE - FÖRÄLDRARNKÄTEN Inkomna svar: brutto 4064, netto: med barn som är yngre än 18 år 1553 endast med barn som är äldre än 18 år Svarsfrekvens: Uppskattningsvis i intervallet procent Antal svarande per län 20

11 RESPONDENTERNA Föräldrar inom missbruk- och beroendevården

12 FÖRÄLDRARNA I UNDERSÖKNINGEN - Medelålder: 40,6 år - Medianålder: 41 år Kvinnor: 38 % Män: 62 % Samlevnadsform Särbo 13% Ensamstående 53% Sambo 34%

13 BARN- OCH VÅRDNADSFÖRHÅLLANDE - 97 procent av föräldrarna har egna (biologiska/adopterade barn) - 24 procent av föräldrarna har en föräldrafunktion för ett eller flera barn som inte är deras egna - 60 procent av föräldrarna har minst ett hemmaboende barn Hur många barn har föräldrarna? Hur gamla är barnen? 10 % 15 % 36 % 39 % Fyra barn eller fler Tre barn Två barn Ett barn 32 % 36 % 25 % 7% Ungdomar: år Yngre skolbarn: 7-12 år Förskolebarn: 2-6 år Spädbarn: 0-1 år

14 VÅRDNAD OM BARNEN Andel föräldrar som saknar vårdnad av (samtliga) sina barn 18% 82% Andel föräldrar med vårdnad (ensam eller gemensam) av minst ett barn

15 MISSBRUK OCH VÅRD Öppenvård: 80 % Helgdygnsvård: 17 % Öppen & helgdygnsvård: 3 % Huvudsakligt missbruk: Alkohol 44% Blandmissbru k 23% Ospec. 1% 14 % har en partner som också befinner sig inom missbruksvården den aktuella undersökningsperioden Huvudman: o Stat: 2 % o Landsting: 38 % o Kommun: 44 % o Landsting/kommun: 3 % o Annat: 13 % Narkoti ka 27% Läkemedel 5%

16 HUVUDSAKLIGT MISSBRUK HOS MAMMOR OCH PAPPOR (%) Mammor Pappor Alkohol 44% Blandmissbru k 23% Narkoti ka 24% Ospec. 2% Läkemedel 7% Alkohol 45% Narkoti ka 30% Ospec. 1% Blandmissbru k 21% Läkemedel 3%

17 FÖRÄLDRARNAS ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV BARNENS SITUATION OCH VÄLMÅENDE

18 BOR ELLER BOR INTE MED SINA BARN Andel föräldrar som inte har något av sina barn boende hos sig 40% 60% Andel föräldrar som har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid.

19 Var bor barnen? Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Tillsammans med båda föräldrarna 31 Växelvis hos båda föräldrarna 27 Andre föräldern/familjemedlem/släkting 30 I familjehem 8 På institution/hem för vård el boende/behandlingshem I eget boende 1 1 Annat 1 Vet ej

20 Kontakten med barnen som föräldrarna inte bor med. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Dagligen 8 En/fler gånger i veckan 24 Flera gånger i månaden 15 Någon gång i månaden 20 Mer sällan 16 Aldrig/ytterst sällan

21 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen trivs i förskola eller hos dagmamma. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 73 Ganska bra 21 Ganska dåligt 2 Mycket dåligt 0 Vet ej/kan ej bedöma

22 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen trivs i skolan. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 53 Ganska bra 37 Ganska dåligt 5 Mycket dåligt 2 Vet ej/kan ej bedöma

23 Föräldrarnas upplevelser av hur barnen klarar skolans krav. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Mycket bra 53 Ganska bra 37 Ganska dåligt 6 Mycket dåligt 2 Vet ej/kan ej bedöma

24 Föräldrars upplevelse av barnens problem. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) mobbar andra använder alkohol droger blir mobbad har svårt med språket ofta är borta från skolan/sitt arbete har svårt att få kompisar drar sig undan ofta är sjuk är deprimerad har svårigheter i umgänget med har svårt att lära har svårt att klara skolan/sitt arbete är oroligt och ängsligt

25 Föräldrars oro för sina barn. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (procent) Inte alls orolig 26 Inte särskilt orolig 33 Varken eller 9 Ganska orolig 24 Mycket orolig 8 Vet ej/kan ej bedöma

26 Föräldrarnas upplevelse kring professionellt stöd till barnen Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Befintligt stöd till barnen Önskan om stöd till barnen Ja 26% Vet ej 10% Ja 23% Vet ej 19% Nej 64% Nej 58%

27 ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV FÖRÄLDRASKAPET

28 Föräldrarnas upplevelse av relationen till sina barn Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (procent) Bra (6-7) Varken eller (3-5) Dålig (1-2) 6 2 Vet ej/kan ej bedöma

29 Upplevelse av hur bra vardagen fungerar som förälder avseende (%) Mycket bra Ganska bra... hjälpa barnet/barnen med läxor eller... läsa böcker för barnet/barnen... lösa konflikter/svårigheter i relationen... berätta för barnet/barnen om hur din... prata med ditt/dina barn om vad du... få pengarna att räcka till för... hjälpa barnet/barnen lösa... sätta gränser och skapa regler för hjälpa barnet/barnen att passa tider laga mat åt barnet/barnen vägleda barnet/barnen berömma barnet/barnen

30 Upplevelse av hur dåligt vardagen fungerar som förälder i avseende (%) Mycket dåligt Ganska dåligt... berömma barnet/barnen?... vägleda barnet/barnen?... laga mat åt barnet/barnen?... hjälpa barnet/barnen att passa tider? lösa konflikter/svårigheter i relationen mellan syskonen?... prata med ditt/dina barn om vad du förväntar dig av dem? sätta gränser och skapa regler för barnet/barnen? hjälpa barnet/barnen lösa konflkter/svårigheter med... hjälpa barnet/barnen med läxor eller annat skolarbete? berätta för barnet/barnen om hur din livssituation ser ut?... läsa böcker för barnet/barnen? få pengarna att räcka till för barnet/barnens behov?

31 STÖD FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Saknar stöd Ej aktuellt Eget Eget barn barn under över år år Din partner* Annan släkting Vän/bekant Far-/morföräldrar Barnets/barnens andre förälder

32 STÖD FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Har inte stöd Annan släkting Eget barn under 18 år Vän/bekant Barnets/barnens andre förälder Din partner* Far-/morföräldrar

33 STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Saknar stöd Ej aktuellt Mödravården Habilitering Barnpsykiatrin Frivilligorganisation/förening Vuxenpsykiatrin Vårdcentral Barnhälsovården Förskola/dagis/dagmamma Socialtjänsten Skola/fritidsverksamhet Den aktuella enheten för behandling

34 STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%) Har stöd Har inte stöd Mödravården Habilitering Barnpsykiatrin Frivilligorganisation/förening Vuxenpsykiatrin Vårdcentral Barnhälsovården Socialtjänsten Förskola/dagis/dagmamma Skola/fritidsverksamhet Den aktuella enheten för behandling

35 SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP (%) Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) Nej 13% Ja, flera gånger 60% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 27%

36 SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP fördelat på öppen- och heldygnsvård (%) Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) ÖPPENVÅRD HELDYGNSVÅRD Ja, flera gånger 60% Nej 12% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 28% Ja, flera gånger 53% Nej 19% Ja, någon/nå gra enstaka gånger 28%

37 BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET (%) Prata med någon om ditt föräldrarskap? 56 Prata med någon om barnet/barnens behov? 53 Ekonomisk hjälp? 51 Information och kunskap om barnets/barnens behov? 45 Praktisk hjälp med barnet/barnen?

38 SUMMERING OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER

39 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR UPPLEVELSE AV ORON FÖR BARNEN Föräldrar med narkotika- och blandmissbruk upplever en högre oro för sina barn än föräldrar med annan typ av missbruk eller beroendeform MISSBRUK Föräldrar som upplever att deras barn har problem (t.ex. blir mobbade, är deprimerade) har större benägenhet att oroa sig för sina barn än föräldrar som inte upplever att deras barn har problem BARN MED PROBLEM PLACERADE BARN ORO FÖR BARNEN Föräldrar vars barn är placerade i familjehem eller på institution tenderar att uppleva högre oro för sina barn än de som inte har ett placerat barn STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sin barn än föräldrar med informellt nätverksstöd

40 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR RELATIONEN TILL BARNEN Föräldrar med narkotika- och blandmissbruk tenderar att ha sämre relation till sina barn jämfört med föräldrar med annan typ av missbruk eller MISSBRUK beroendeform Föräldrar utan hemmaboende barn tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar som har sina barn boende hos sig HEMMA- BOENDE BARN KÖN RELATIONEN TILL BARNEN Pappor tenderar att ha sämre relation till sina barn än vad mammor har STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar utan formellt nätverksstöd tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar utan informellt nätverksstöd tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar med informellt nätverksstöd

41 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRARS UPPLEVELSE AV BARNENS PROBLEM KÖN Pappor uppger mer sällan än mammor att barnen har någon form av problem Föräldrar med blandmissbruk uppger oftare att barnen har problem, än föräldrar som har annan typ Av missbruk MISSBRUK UPPLEVELSER AV BARNS PROBLEM STÖD FRÅN DET INFORMELLA NÄTVERKET Föräldrar utan stöd från det informella nätverket uppger oftare att barnen har problem än föräldrar med stöd från det informella nätverket

42 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FUNKTIONEN SOM STÖTTANDE FÖRÄLDER I VARDAGEN KÖN Pappor upplever att vara en stöttande förälder fungerar sämre, än vad mammorna gör Föräldrar utan hemmaboende barn upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar med hemmaboende barn HEMMA- BOENDE BARN STÖTTANDE FÖRÄLDER STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK Föräldrar utan stöd från det formella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar som har stöd från det formella nätverket STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET Föräldrar utan stöd från det informella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre än föräldrar som har informellt stöd

43 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FUNKTIONEN SOM GRÄNSSÄTTANDE FÖRÄLDER I VARDAGEN KÖN Pappor som upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre, än vad mammorna gör Föräldrar med blandmissbruk upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med annan typ av MISSBRUK missbruk eller beroendeform Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med informellt nätverksstöd GRÄNSSÄTTANDE FÖRÄLDER STÖD FRÅN DET INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN DET FORMELLA NÄTVERKET Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar med formellt nätverksstöd

44 FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR BEHOVET AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET Föräldrar med narkotika och/eller blandmissbruk upplever större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med alkoholmissbruk. Föräldrar som känner oro för barnet upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan oro Föräldrar som upplever problem relaterat till barnet Känner ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan upplevelse av problem relaterat till barnet ORO FÖR BARNET MISSBRUK BARNENS VÄLMÅENDE KÖN BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRA- SKAPET VÅRDFORM Pappor upplever ett lägre behov av stöd i föräldraskapet än vad mammorna gör STÖD FRÅN DET FORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET FÖRÄLDRA- SKAPET I VARDAGEN Föräldrar utan formellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har ett informellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med informellt nätverksstöd Föräldrar som upplever problem med föräldraskapets gränssättande Känner större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som inte upplever problem gällande de gränssättande aspekterna av föräldraskapet Föräldrar som får vård inom heldygnsverksamheter upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som får sin vård i öppenvården

45 AVSLUTANDE REFLEKTION HUR KAN RESULTATEN ANVÄNDAS FÖR ATT STÄRKA FÖRÄLDRAPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN?

46 Föräldrar i missbruks- och beroendevården vill ha stöd 32% är oroliga för sina barn 56% vill prata om sitt föräldraskap 53% vill prata om barns behov

47 Föräldrar med störst behov Föräldrar som: - är ensamstående - har placerade barn - har ett bland- eller narkotikamissbruk - är i heldygnsvård

48 Särskilt oroande 53 % är ensamstående 14 % har en partner i vård 62 % har stöd av barn under 18 år 50% har narkotika- eller blandmissbruk 26 % av barnen får stöd

49 Områden som är angelägna att utveckla Ta upp föräldraskapet systematiskt som en del i vården Ta upp och diskutera barns behov utveckla stödet Involvera partnern som kan kompensera och barn som får förklaringar Bidra till att det formella och informella nätverket förstärks Stimulera kontakter mellan barn och andra vuxna Stöd föräldrar när det gäller gränssättning Stöd fäderna i deras föräldraskap