GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GHQ-12 General Health Questionnaire-12"

Transkript

1 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har därefter omarbetats till ett antal kortare versioner, bland annat GHQ-12, och även visat sig vara användbar för att mäta psykiskt välbefinnande [1]. Formuläret handlar om det nuvarande psykiska hälsotillståndet och om detta skiljer sig från hur det vanligen brukar kännas. Därför är instrumentet framförallt känsligt för kortvariga förändringar i den psykiska hälsan snarare än långvariga psykisk ohälsa. Vilka grupper är instrumentet gjort för? GHQ-12 kan användas med unga och vuxna från 16 år. Hur många frågor består instrumentet av? Formuläret består av 12 frågor. Hur lång tid tar det att fylla i? GHQ-12 tar ca två minuter att fylla i [2]. Tolkning av resultat GHQ-12 består av sex positivt formulerade frågor och sex negativt formulerade frågor som rör det nuvarande psykiska hälsotillståndet. Formuläret besvaras på en fyrgradig skala med svarsalternativen: Aldrig, Ibland, Ofta och Alltid. GHQ-12 innefattar inga delskalor utan endast en totalskala för vilken en totalpoäng beräknas. En högre poäng på hela skalan innebär mer psykisk ohälsa/mindre psykiskt välbefinnande [1]. Observera att de studier som har utvärderat den svenska versionen av GHQ har använt sig av Översikt Funktion Screening Sakområde Välmående (allmänt) Målgrupper Från 16 år Självskattning Antal frågor 12 frågor Tidskrav 2 minuter Tolkningsstöd Användarmanual för GHQ finns tillgänglig på engelska, dock ingen specifik användarmanual för GHQ-12 [3] Legitimationskrav Nej Licenskrav Nej Kostnad Ja, för användarmanualen Administration Fylls i manuellt på papper Evidens och beprövad erfarenhet 1

2 en översättning där alla frågor är positivt formulerade, vilket innebär att ingen omkodning är nödvändig [4,5]. Svarsalternativen poängsätts vanligen med två metoder: Standardmetod (GHQ-metoden) och Likertmetod. Nedan följer en översikt över hur de olika svarsalternativen poängsätts och när de olika metoderna rekommenderas. Metoder för poängsättning på GHQ-12 Poängsättning Användning Standard GHQ Rekommenderas av utvecklaren av testet. Skiljer mellan personer med och utan symptom Likert Ger ett bredare poängintervall. Passar när man önskar mäta graden av psykisk ohälsa. Standardmetoden innebär att svaren kategoriseras i två grupper; för de två lägsta svarsalternativen ges 0 poäng och för de två högsta ges 1 poäng. Likertmetoden innebär att svaren poängsätts på skalan 0-3. Standardmetoden anses vara lämpligare när man önskar skilja mellan normala svar och avvikande svar medan Likert-metoden kan vara ett bättre val när man vill göra jämförelser mellan grupper. Gränsvärden Gränsvärden, så kallade cut-offs, kan användas för att få en bild av hur en individs eller en grupps skattningar förhåller sig till skattningar av individer som inte uppvisar någon problematik. De kan ge en indikation om hur problematiken ser ut, om det bör göras ytterligare utredningar samt vad som kan vara relevant att titta närmare på. Det är alltid upp till klinikern att utifrån erfarenhet och kunskap göra en samlad bedömning. Gränsvärden ska därför endast ses som vägledande och ytterligare information bör alltid inhämtas för en mer komplett bedömning. Gränsvärden får man genom att jämföra en grupp utan problem med en grupp som har konstaterade problem (t.ex. någon form av diagnos). Nedan följer gränsvärden för depressiv sjukdom i en svensk befolkning [4]. Gränsvärden för GHQ-12 Under gränsvärdet för depression Över gränsvärdet för depression GHQ-12 poängmetod Standard Likert

3 Normalvärden Normalvärden (normer) är värden som tagits fram i en större grupp som anses vara representativ för en viss befolkning. För att få fram normalvärden för GHQ-12 har man låtit en sådan representativ grupp besvara formuläret och sedan har man räknat ut medelvärde och standardavvikelse (hur mycket alla poängsummor i genomsnitt skiljer sig från medelvärdet) för denna grupp. Detta gör det möjligt att jämföra en poäng med normalvärdet. På så sätt kan man få en indikation på om den undersökta individen/gruppen verkar ha mer, eller mindre, problem än vad som kan anses vara normalt. I tabellen nedan redovisas normalvärden för en svensk befolkning [4]. Normalvärden för GHQ-12 GHQ-12 poängmetod Standard (0-12) Likert (0-36) N Medelvärde Avvikelse ,57 10,76 2,73 4,67 Förutsättningar för användning Det finns inga uttalade krav på formell utbildning för användning av GHQ-12 men rekommendationen är att användaren har psykiatrisk kunskap [6]. Formuläret är gratis och fritt att använda inom vård och forskning. Användarmanualen kan beställas från GL Assessment på följande länk: Evidens och beprövad erfarenhet GHQ-12 bedöms vara en delvis väletablerad bedömningsmetod. Mer information om vilka kriterier som krävs för att ett instrument ska få kallas delvis väletablerad hittar du här. Den svenska versionen av GHQ-12 har utvärderats i två referentgranskade artiklar av samma team av utredare, publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Båda dessa utvärderingar visar på bra reliabilitet och validitet. Vad som kan betraktas som en signifikant förändring beror på flera olika faktorer och kan skilja mellan olika behandlingar och grupper. Därför bör en statistiker alltid konsulteras för att klargöra vad som gäller i varje enskilt fall. 3

4 Referenser 1. Sconfienza, C. (1998). Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige. Användning av GHQ-12. Arbete och hälsa, 1998;22. Solna: Arbetslivsinstitutet. 2. Fbanken. The General Health Questionnaire Goldberg, D., & Williams, P. (1988). A User's Guide to the General Health Questionnaire. NFER-Nelson, Windsor. 4. Lundin, A., Hallgren, M., Theobald, H., Hellgren, C., & Torgén, M. (2016). Validity of the 12- item version of the General Health Questionnaire in detecting depression in the general population. Public Health, 136, Lundin, A., Åhs, J., Åsbring, N., Kosidou, K., Dal, H., Tinghög, P., Saboonchi, F., & Dalman, C. (2016). Discriminant validity of the 12-item version of the general health questionnaire in a Swedish case-control study. Nordic Journal of Psychiatry, 71, GL Education Group. General Health Questionnaire. 4

5 Bilaga. Sammanställning av evidens. Evidensnivå Delvis väletablerad bedömningsmetod Referenser [1] Lundin, A., Hallgren, M., Theobald, H., Hellgren, C., & Torgén, M. (2016). Validity of the 12-item version of the General Health Questionnaire in detecting depression in the general population. Public Health, 136, [2] Lundin, A., Åhs, J., Åsbring, N., Kosidou, K., Dal, H., Tinghög, P., Saboonchi, F., & Dalman, C. (2016). Discriminant validity of the 12-item version of the general health questionnaire in a Swedish case-control study. Nordic Journal of Psychiatry, 71(3),

6 Reliabilitet Validitet Artikel N Ålder Urval Intern konsistens Reliabilitet Strukturell validitet Prediktiv validitet Samtidig validitet Yta under kurvan Sensitivitet/ specificitet Generellt*/Diagnostiserad depression 0,83-0, ,73-0,80** (all depression) 0,67/0,74 (standard) 0,80/0,69 (Likert) 0,78/0,73 (korrigerad) 2 Totalt 556/ Generellt/personer med självrapporterad affektiv störning, som söker hjälp på psykiatrimottagning 0,86-0,94 - CFA visade otillfredsställande resultat ,79-0,88*** (psykiatriska patienter) 0,86-0,91 0,81/0,85 (affektiv störning) = Minimal (M); = Tillfredsställande (T); = Bra (B). Kriterier för bedömningen av evidensen hittar du här. * Generellt urval innebär att befolkningen inte har några specifika problem eller risker ** Tre olika sätt att poängsätta resultatet gav följande yta under kurvan: 0,73 (standardmetod), 0,80 (Likert och korrigerad metod). *** Två olika sätt att poängsätta resultatet gav följande yta under kurvan: 0,79-0,91 (standardmetod), 0,82-0,91 (Likertmetod). 6

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

SCL Symptoms Checklist

SCL Symptoms Checklist Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Symptoms Checklist (SCL) [1] är ett instrument för symptomskattning som avser mäta hur en person ansett sig må psykiskt och fysiskt den senaste veckan.

Läs mer

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna

Läs mer

FTF Fem till Femton (5-15)

FTF Fem till Femton (5-15) Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde FTF [1] syftar till att kartlägga utvecklingsrelaterade svårigheter och beteendeproblem hos barn och unga. Instrumentet har utvecklats genom ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) [1] kan användas för att snabbt få en överblick

Läs mer

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet

Läs mer

KASAM Känsla av sammanhang

KASAM Känsla av sammanhang Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde KASAM (Känsla av sammanhang, kallad Orientation to Life Questionnaire i dess originalform) är ett instrument som utvecklats utifrån teorin att hur

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

SDQ Strengths and Difficulties Questionnaire

SDQ Strengths and Difficulties Questionnaire Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) är ett bedömningsinstrument som kan användas för att skatta barns och ungdomars psykiska hälsa. Formuläret

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden

Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden Raziye Salari (Fil.dr.) & Natalie Durbeej (Med.dr.) Raziye.Salari@pubcare.uu.se Natalie.Durbeej@pubcare.uu.se En internationell

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST Jan-Eric Olsson. Senior studierektor Akademiskt Primärvårdscentrum. Stockholm Thomas Marmolin. Studierektor Centrala staden. Stockholm Feedback och kompetensvärdering under ST Det finns evidens för att

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5) Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod

Läs mer

Dermatology Life Quality Index

Dermatology Life Quality Index Dermatology Life Quality Index (DLQI) DERMATOLOGY LIFE QUALITY INDEX (DLQI) Formuläret är utformat för vuxna över 16 år. Det är lätt att fylla i och kan ges till patienten utan några större detaljerade

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn. ! DepressionhospappanriskeraraJpåverkabarnetnegaKvt. Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö pamela.massoudi@ltkronoberg.se Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.!

Läs mer

Resultatsammanställning

Resultatsammanställning Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Kvartal 1-3 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 3 Sidan 13-14 NP-samverkan Sidan 4 Måluppfyllelse kvartal 2 Sidan 15-16

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer

Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer Södersten M a,b, Johansson A c, Beckman U d, Östberg P b, Dhejne C c,e a Funktionsområdet Logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2014-02-18 kl. 13:30 17:30 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Resultatsammanställning

Resultatsammanställning Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Helåret 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 4 Sidan 15-17 NP-samverkan Sidan 4-6 Måluppfyllelse kvartal 1-3 Sidan 18-19

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården. Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,

Läs mer

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas Namn: Personnummer: Datum: Ifylles av ansvarig behandlare: I denna mall införs uppgifter om psykiatrisk diagnos, tidigare sjukdomshistori, ärftlighet för psykisk

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Statestik över index brott RPV-sektionen

Statestik över index brott RPV-sektionen brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2013-02-19 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Månadstema 8 Psykisk ohälsa

Månadstema 8 Psykisk ohälsa 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Februari - Mars 2013 Månadstema 8 Psykisk ohälsa Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Unga idrottares (väl)mående

Unga idrottares (väl)mående Unga idrottares (väl)mående En kvantitativ studie om psykisk ohälsa hos elever som läser Nationell idrottsutbildning Casey Mattsson & Eva Sandström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) ST-läkare Examinator Datum Svårighetsgrad: Enkelt Medelsvårt Svårt Plats: Mottagning Avdelning Akutavdelning Operation Annat Fokus för utvärderingen:

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare under pågående placeringar Rapport -- Rapporten är sammanställd

Läs mer

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Läs mer

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom 1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare efter oplanerat avslutade placeringar Oplanerat avslutade

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier 1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

Läs mer