Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Transkript

1 1 Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd Delprojekt inom Depression i samband med förlossning jämlik vidareimplementering Maigun Edhborg, Karolinska Institutet Fia Simon, tidigare Karolinska Institutet Salar Shalmashi, Järva mansmottagning, SLL Mats Berggren, Södertörns Lärcentra AB Malin Bergström, Barnhälsovården Malin Endredi, Aktiv Familjerådgivning Fabrizia Giannotta, Karolinska Institutet Lene Lindberg, Karolinska Institutet samt SLSO/CES, projektansvarig Magdalena Carlberg, SLSO/CES, projektledare

2 2 Postnatal depression metodutveckling Övergripande syfte: Att erbjuda ALLA föräldrar möjlighet till upptäckt av och stöd vid depressiva symtom eftersom postnatal depression också berör pappor genom utveckling av den metod som tillämpas för mammor i barnhälsovården ( EPDS eller Depression i samband med förlossning

3 3 Postnatal depression Liknande symtom som för egentlig depression; tidsperioden och sammanhanget skiljer Kan uppträda när som helst under det första året efter barnets födelse Ökad förekomst 3-6 månader mammor och pappor (Paulson and Bazemore, 2010)

4 4 Postnatala depressiva symtom kan ha negativa konsekvenser för barnet Samspel/interaktion förälder-barn kan påverkas negativt En mamma med postnatala depressiva symtom kan ha svårare att tolka barnets behov och signaler och mer benägen att uppfatta barnet och föräldraskapet som betungande (Edhborg m fl, 2000) Mindre positivt och mer negativt föräldrabeteende hos deprimerade pappor (Wilson och Durbin 2010). Pappor med depressiva symtom mindre engagerade - kopplat till senare beteendeproblem hos barnet (Ramchandani m fl, 2013). Barnets utveckling kan påverkas negativt Den kognitiva förmågan kan försämras vilket kan kvarstå upp i 11-årsåldern Pojkar känsligare (Hay m fl 2001). Känslomässig utveckling kan påverkas även av pappors depressiva symtom (Ramchandani m fl 2005; 2008) Ökad risk för depressiva symtom hos barnen vid 18 års ålder (Pearson m fl 2013)

5 5 Konsekvenser för partnern Ökad risk för depression med deprimerad partner 50% för pappor (Goodman, 2004) Bland föräldrapar hade 30% av både mammor och pappor depressiva symtom (Paulson and Bazemore, 2010)

6 6 Svenska studier på EPDS Edhborg M m fl par. 21% mammor och 3% pappor hade symtom vid 0 månader cutoff 9/10 Bergström M pappor. 10,3% hade symtom vid 3 månader cutoff 11 Massoudi P par. 885 pappor och 926 mammor 12% mammor och 6% pappor hade symtom vid 3 månader cutoff 12 Kerstis B % mammor och 8% pappor hade symtom vid 3 månader cutoff 10

7 7 Syfte Att jämföra hur föräldrar svarar på och upptäcks av ett typiskt "kvinnligt" respektive "manligt" screeningformulär Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Gotland Male Depression Scale (GMDS) Att undersöka lämplig cutoff för EPDS för mammor och pappor i Stockholm Att få svar på vilka stödinsatser föräldrar med depressiva symtom kan vara intresserade av

8 8 Metod Föräldrar till 1062 barn fick en enkät när barnen var 4-6 månader EPDS: För mammor användes 12 poäng eller högre på EPDS som möjlig indikation på depressiva symtom, enligt tidigare forskning. För pappor användes 10 poäng eller högre som möjlig gräns då studier visat att pappor kan underskatta sin psykiska ohälsa (Matthey m fl, 2001) GMDS: 13 poäng eller högre gränsvärde för möjliga depressiva symtom Föräldrar med utfall erbjöds stödinsatser Föräldrar med och utan symtom tillfrågas om deltagande i kliniska intervjuer enligt PRIME-MD

9 9 Resultat (preliminära) Svarsfrekvensen blev ca 40% och inkluderade svar från 468 mammor och 334 pappor = 798 föräldrar (316 par) Depressiva symtom hos 105 mammor och 49 pappor Mammor: EPDS upptäckte 17,3%, enbart GMDS 5.1% Pappor: EPDS upptäckte 11,7%, enbart GMDS 3,0% Enbart EPDS N (%) EPDS + GMDS N (%) Enbart GMDS N (%) EPDS upptäcktsförmåga Förekomst uppdelat på kön Mammor 20 (19) 61 (58) 24 (23) 81/105=0,77 105/468= 22,4% Pappor 19 (39) 20 (41) 10 (20) 39/49=0,80 49/334= 14,7%

10 10 Korrelation inom par Om mamman fallit ut på någon av skalorna var sannolikheten högre även för pappan att falla ut. Associationen var dock svag. Spearman s rho coefficient EPDS = 0,15 (p 0,01) GMDS = 0,24 (p 0,000)

11 11 Stödinsatser Föräldrar med symtom fick välja mellan: Självhjälpsbok (6) Stödsamtal (11) Internetterapi (6) Familjerådgivning (11) Utvärdering pågår

12 12 Jämförelse med tidigare studie på pappor inom projektet 2011 enkät till nyblivna pappor 3656 respondenter (ca 46% svarsfrekvens) 573 med symtom = 15.7% Enbart EPDS + Enbart EPDS upptäcktsförmåga EPDS GMDS GMDS Pappor /573=0,85 Högre svarsfrekvens och högre förekomst av symtom jämfört med parstudien varför? Längre enkät, fler frågor?

13 13 Slutsatser och återstående arbete Högre förekomst av depressiva symtom bland mammor Oklart om detta beror på att pappor underskattar sin psykiska ohälsa. Klinisk intervjustudie pågår för att beräkna lämplig cutoff för mammor och pappor i Stockholms läns population Båda könen faller ut även med enbart GMDS. Vissa föräldrar upptäcks inte med bara EPDS, men de flesta gör det så om man måste välja ett formulär kan EPDS vara lämpligt Återstående arbete: Ytterligare urval (datainsamling pågår) Utvärdering av stödinsatser Bortfallsanalys (ålder, civilstånd, inkomst, bostadsområde)