Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?"

Transkript

1 Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan har mött motsatsen Terapeuten är intonande och mjuk vilket passar flickan I målningen och breven blir det ett möte

2 Vinjett Lena: Ambivalens hos flickan som gör det svårt både att komma nära och att skiljas Terapeuten känner i sin motöverföring mammas förtvivlan Nivån där det går att mötas är en till en, flickan blir lugnare i det mötet Svårt att komma på alternativ till hur terapeuten gör På slutet möjligen tagit upp att det också gör ont när hjärtan brister

3 Vinjett Lena: Terapeuten håller kvar relationen Mammans separationsångest påverkar vinjetten Terapeuten intervenerar på triadisk nivå ändå är ni här (hos mig ) Vad händer med oss som terapeuter när vi blir upptagna av rätt/fel Fikat fyller en funktion Svårt att hitta annorlunda sätt, terapeuten gjorde det som var möjligt.

4 Vinjett Lena: Vid panik behöver vi ta hand om oss själva och intervenera utifrån det Sätt ord på det som står inom parantes (jag känner mig osäker svårt att tänka) Här kommer en ledsen mamma och en ledsen flicka som jag så gärna skulle vilja hjälpa men just nu vet jag inte hur jag ska göra, behöver tänka...vi tar lite fika så kanske vi (jag) kommer på något

5 Vinjett Lena: Finns en förtvivlad ton i vinjetten som matchar flickans och mammans läge, är så här det blir mellan dem Tre som inte vet vad de ska göra och som är ledsna (och kanske rädda) Att terapeuten är med och delar läget och inte heller vet hur man ska göra blir (troligen) läkande, mamma och flicka blir mindre ensamma

6 Vinjett Lena: Interventioner kring att inte veta och öppet uttryckta motöverföringsreaktioner jag är glad över att ni kommit fast det varit så svårt att ta sig hit och jag önskar så mycket att jag skulle komma på något sätt att vara till hjälp för er nu vi börjar med lite saft.

7 Teknik: (Förklarande nivå, erbjuda alternativa meningar, varför-därför nivå, vem-du nivå, barnet klarar att tänka i två steg, ge tillbaka den projektiva identifikationen) Beskrivande nivå, tillskriva det barnet gör mening, förstärka meningen, vad-det nivå, hålla den projektiva identifikationen Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå (lära barnet leka)

8 Vinjett Lena: Mamma och flicka hamnar i psykisk ekvivalens, läget går inte att dela. Terapeuten håller kvar ton kring att vara ledsen trots att flickan agerar på ilske nivå= ger tillbaka den projektiva identifikationen (förtvivlan) Fint att ni kom=läget mellan mamma och flicka hamnar mer på depressiv nivå genom interventionen

9 Vinjett Lena: Terapeuten använder ord som jobbigt, svårt Blir lättare för flickan att ta emot än interventioner kring affekt Kanske bra att avslutet glöms bort, flicka och terapeut har precis återförenats, bättre att få vara i det, inte utrymme att arbeta med avsked under timmen.

10 Generellt: Den bakomliggande idén i barnterapi är att det är bättre att uppleva svåra känslor eller tankar i en relation än ensam Rummet, tiden, uppmärksamheten och beskyddet hörnstenar i alla terapier Att man inte kan veta vad någon annan tänker och känner är kärnan i psykodynamisk barnpsykoterapi

11 Utgångspunkter att alltid ha med sig: En öppen, frågande, intresserad hållning i förhållande till barnet skapar ett terapeutiskt läge En aktiv frågande inställning visar att man uppfattar barnet som en person i sin egen rätt och med egna avsikter Att inte förstå det barnet gör öppnar upp för utforskande Uppmärksamheten är en intervention

12 Utgångspunkter forts: Så länge vi aktivt undrar över det barnet gör bedriver vi psykoterapi Viktig signal när vi som terapeuter blir uttråkade/får panik/tappar förmågan att tänka om barnet och det vi gör Nivån där barnet går att möta skapar den terapeutiska kartan och utgör grund för våra interventioner (saft)

13 Vinjett Lilian: Hur väcka pojkens kapacitet att leka? Hur arbeta med att mamma inte ska vara i rummet? Svår timme, svårt läge Pojken inte på pratnivå, glapp mellan prat och där han vill vara Samtalet hamnar utanför rummet, behöver kanske vara fokus på inne i rummet Känslan att vara där i rummet, tänka kring den, inte fråga tänka högt

14 Vinjett Lilian: Tänka högt kring hans läge, lyfta det han gör Vem har vilket problem? Pojken har skäl att vara arg. Han har andra idéer än föräldrarna Ta med pappa i arbetet Prata om vad ni gör och varför Lidande på lägre nivå?

15 Vinjett Lilian: Benämna känslan=ångest Prata om ramarna för terapin Att kunna säga nej? Aspergerproblematik? Förtydliga vad som ska hända. Varför tror pojken att han är där? Oklart för honom?

16 Vinjett Lilian: Terapeuten intervenerar för att gå igång någon form av agens hos pojken Vitaliserande nivå, försöker via sitt eget intresse vitalisera pojken Inga uttryck för lekförmåga under timmen=svårt att hitta vad det är som ska vitaliseras (matchar frågeställningen)

17 Interventioner forts: Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå

18 Vinjett Lilian: Pojke med låg vitalitet Behövs ett jobb med syfte och ramar innan pojken kan vara i fokus Efter det försöka hitta nivån där pojke och terapeut kan mötas i terapin (vad skulle kunna göra terapin intressant för honom?) Kräver att utbrotten lämnas utanför terapirummet ett tag

19 Vinjett Lilian: Pojken har inom sig inte gått med på att vara där i rummet Mammas närvaro blir en motverkande kraft för alliansen mellan pojke och terapeut Nivån mamma rör sig på är för hög Terapeuten behöver skydda det terapeutiska utrymmet

20 Vinjett Lilian: Om mamma ska vara med behöver hon ingå i att skapa lekfullhet inte att prata problem Interventioner på anknytningsnivå=arbeta med att hitta ett lustfyllt relaterande i rummet Enskilt samtal med föräldrarna där man pratar om syftet, föräldrarna får tydliga direktiv kring vad deras del ska innehålla

21 Vinjett Lilian: I interventionerna undvika affekt och relation.här i rummet finns lite olika saker som man kan använda.. När mamma ger negativt exempel vi vet ju att det kan bli så där, behöver vi inte prata så mycket om, mer om vad man skulle kunna göra som gör att det inte blir så tröttsamt att vara i rummet..

22 Winnicott:..Om patienten inte kan leka måste något göras för att hjälpa honom/henne bli i stånd att leka och sedan kan psykoterapin börja. Skälet till att lekandet är väsentligt är att det är i lekandet som patienten kan skapa något.

23

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör? Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör? Gripande timme, pojke som lider, svag tillit till att andra ska hjälpa Avskedprocess i temat under timmen Att fylla på sig, hålla

Läs mer

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera? Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera? Gripande timme, både barn och terapeut är upptagna av historien Separation är det centrala temat, pojken är ensam kvar=interventioner som rör sig kring

Läs mer

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå? Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå? Ambivalens hos pojken som han får vara i i leken God allians,

Läs mer

Psykoterapeutisk teknik 5

Psykoterapeutisk teknik 5 Psykoterapeutisk teknik 5 Den terapeutiska leken fortsättning. Önskemål från gruppen Vinjett från terapitimme med nioårig pojke Terapitimme 3 med fyraårig pojke Innehåll och litteratur till nästa gång

Läs mer

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304)

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304) Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end (Blake sid 304) Litteratur: Blake kap 16 Endings Hey Toy Man ur Kronengold Examinationsuppgiften: Utgå från två kliniska exempel från det egna

Läs mer

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel Psykoterapeutisk teknik 2 Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel Kvar från förra gången: Rummet: -att ta hand om rummet själv efteråt eller att göra det

Läs mer

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning Barnpsykoterapi Föreläsning 2008-16-08 Britt-Inger Samuelsson Nedtecknat av Jakob Karlsson Föreläsningens innehåll: Barndiagnostik: hur sker diagnostiken

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet Bedömning inför psykoterapi 2. Barnet Rummet Ett rum anpassat för barn och lek Samma rum varje gång Inte för mycket saker, barnet i fokus Material Skapande material (papper, färg, lera) Sandlådor Hela-världen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi

Bedömning inför psykoterapi Bedömning inför psykoterapi 1 Bakgrund Disposition över Bedömning Upplägg och metoder (familj, enskilt med barnet) Vad och hur bedömer vi? Olika åldrar hur kan det se ut? Olika problematik hur kan det

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem. Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och

Läs mer

Undra besöker habiliteringen

Undra besöker habiliteringen Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla. Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges

Läs mer

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Hej, Vi skulle verkligen uppskatta om du tog dig tid att fylla i det här frågeformuläret om barnets hälsa och livskvalitet. Du skall svara

Läs mer

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion KIDSCREEN-52 Frågeformulär om hälsa för barn och unga Föräldraversion Page 1 of 8 Bästa föräldrar, Datum: Månad År Hur mår Ditt barn? Hur känner hon/han sig? Det här är vad vi vill att Du ska svara på.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Inte ett ord Frågor och uppgifter

Inte ett ord Frågor och uppgifter sidan 1 Läs ett kapitel och arbeta sedan med uppgifterna som hör till kapitlet. Utgå från dig själv och det du har läst och skriv så utförliga och förklarande svar som möjligt. Kapitel 1 1. Har du någon

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1 ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN Semesterresan blev alldeles strålande fast pappa glömde hem sin egen fotboll. Pappa fick oss att skratta genom att leka världens sämsta målvakt På hösten fick

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Att göra likaplanen levande i verksamheten Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TERAPI!

VÄLKOMMEN TILL TERAPI! 1 VÄLKOMMEN TILL TERAPI! Terapi är en behandling där du får hjälp att må bättre efter upprörande eller förvirrande händelser som du upplevt. Du kommer att få rita, skriva, prata och leka. Du kommer att

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Känslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg

Känslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg Känslor är väl lämpade att uttrycka inom de konstnärliga ämnena redan med mycket unga elever. Små barn - och ibland även äldre - målar ut sina känslor, oavsett vad de blir ombedda att göra. Alla lägger

Läs mer

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI Brief Dynamic Interpersonal Therapy Alessandra Lemma, Mary Target & Peter Fonagy Anders Jacobsson Historisk överblick Freud och den tidiga psykoanalysen Alexander

Läs mer

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen

Läs mer

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Projektledare Marie Öste specialpedagog presentation av Anita Gyllenstein leg psykolog, leg psykoterapeut Mail: tittut.slso@sll.se Tel 08 123 350 75

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Föreläsning 19 oktober Barn och unga i kris

Föreläsning 19 oktober Barn och unga i kris Föreläsning 19 oktober Barn och unga i kris Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Hedvig Kalén, Vårdenhetschef 2016-10-19 Våra skyldigheter. Bemötande. Innehåll Akut omhändertagande, psykologiskt och farmakologiskt.

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel Handledning till Klaras hemlighet Eleverna använder en loggbok för tankar och reflektioner under hela läsningen. Loggbokens framsida finns som kopieringsunderlag. Först när boken är slut ritar eleverna

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA BURMAN ORDFÖRSTÅELSE halt (s 3, rad 1), isigt, lätt att glida och ramla mellanmål (s 5, rad 7), något lätt att äta, frukt till exempel stukat (s 7, rad 9), gått snett med,

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga. TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar

Läs mer

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande. ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det

Läs mer

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna Bedömning inför psykoterapi Föräldrarna Olika aspekter 1) Föräldrarnas beredskap att genomföra behandlingen 2) Barnets svårigheter och förmåga att tillgodogöra sig behandling 3) Yttre omständigheter barnet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt

Läs mer

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar HEJ! Vi skulle vilja att du svarar på några frågor om hur du har mått under de senaste fyra veckorna. De här frågorna rör den typ av problem som ungdomar

Läs mer

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer