Utmaningar i fo rskolan

Transkript

1 Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling S å roligt att ni är intresserade av fördjupade diskussioner om det som tas upp i denna bok. Efter publiceringen har jag fått förfrågningar från förskolor och kommuner som arbetat med bokens innehåll om att göra ett studiematerial. Det finns många aspekter att diskutera och jobba vidare med när det gäller de utmaningar såväl barnen som pedagogerna ställs inför i förskolans vardag. I detta studiematerial finns åtta områden att fördjupa sig i. Naturligtvis kan mer än så diskuteras och det hoppas jag också att boken ska inbjuda till.

2 Tillsägelser, tjat och förmaningar Barn med återkommande problemskapande beteenden riskerar att få många tillsägelser från de vuxna omkring dem. Även tjat, förmaningar och utskällningar blir fler än för många andra barn. Dessa strategier har en motsatt effekt än den som eftersträvas; att barnet ska finna alternativa, positiva sätt att handla på. Kunskap och förståelse för barnets sätt att fungera kan förändra detta. När vi uppmärksammar beteenden vi själva uppfattar som negativa finns en risk att dessa ökar samtidigt som det inte ger barnet en idé om vad hen ska göra istället. Detta kan vi kalla en minusloop. Plusloopen är att istället uppmärksamma barnet vid handlingar vi uppfattar som positiva. Det ger barnet en idé om vad hen kan göra vilket ökar lärandet, välmåendet och självförtroendet. Det är detta som brukar innefattas i uttalandet att inte säga inte, som många pedagoger känner igen. I vilka situationer riskerar vi ofta att landa i tillsägelser, tjat och förmaningar (minusloopen)? Ge konkreta exempel. Hur kan vi arrangera dessa situationer för att minska risken för misslyckande? På vilket sätt skulle vi kunna säga och göra istället i stunden (plusloopen)? Ge konkreta exempel. Många som prövat att inte säga inte på ett systematiskt sätt beskriver att det inte är helt enkelt men att det ger goda resultat om man jobbar aktivt med det. Vad behöver vi för förutsättningar för att pröva det i några veckor? Hur ska vi påminna och stötta varandra? Skriv ned det som kallas positiva omformuleringar i förhållande till vanliga tillsägelser, exempelvis: spring inte i korridoren vi går i korridoren eller: kasta inte sanden här kan du hälla sanden. Barns namn används ofta i situationer vi uppfattar som negativa, tillsammans med tillsägelser och uppmaningar (se Relationens betydelse, s ). I positivt laddade situationer används inte namnet i samma utsträckning. Hur kan vi bli medvetna om vårt sätt att använda barnens namn? Vad behöver vi göra för att ändra vårt invanda sätt att använda namn, i syfte att stärka och lyfta barn som ofta får höra namnet i samband med situationer som uppfattas som negativa? Inlärning och hjärnans belöningssystem s

3 Inlärningsteori s Relationens betydelse s Förskolan och den sociala utvecklingen s Hög aktivitet och Risken med fart s Lyssna på andra s Kontakt på fel sätt s Beteenden som skapar problem s Varför arbeta systematiskt? s Att samtala med barnet s

4 Feedback som guidning i vardagliga situationer Vi lär oss i små steg och att lyckas är viktigt för lärandet. Ständiga misslyckanden är negativt för barnets utveckling och välmående. Barn som ofta misslyckas i olika situationer i vardagen riskerar att få höra alltför många negativa kommentarer. De behöver istället mer feedback när de lyckas i sina förehavanden. Feedback till barn bör vara specifik och inte för allmän. I vilka situationer kan vi ge feedback på ett specifikt och positivt sätt för handlingar barnet gör? Skriv ned hur denna feedback kan formuleras för var och en av dessa situationer. Skriv både positivt och neutralt formulerade meningar. Neuro- och kognitionsvetenskap s Inlärningsteori s Relationens betydelse s

5 Att uppleva sig vara omtyckt Barn behöver känna sig omtyckta och uppskattade av vuxna. Återkommande problemskapande beteenden hos ett barn kan göra att pedagogen upplever känslor av otillräcklighet, frustration och stress. Pedagogen kan då utstråla en känsla av att inte tycka om barnet. Det kan i sin tur leda till att barnet inte upplever sig vara omtyckt av den vuxna. I pressade lägen finns en risk att man inte gör en åtskillnad mellan barnets beteende och barnet som person. Ett barns personlighet är dock i utveckling och inget fast och beständigt. Det är skillnad på jag tycker inte om dig på grund av ditt beteende och jag tycker inte om det du gjorde men jag tycker om dig. Om det händer vid enstaka tillfällen kan man som vuxen reparera relationen med ett förlåt eller tydliggörande av att man tycker om barnet. Problemet är om det sker återkommande och barnet ständigt går med en känsla av att inte vara omtyckt. I vilka situationer har vi upplevt att vi sammanblandat person och beteende och där barnet kan ha upplevt sig inte vara omtyckt? Ge exempel. På vilket sätt kan vi säga och göra för att barnet ska förstå att hen är omtyckt trots många återkommande problemskapande beteenden? Hur kan vi i arbetsgruppen bli mer uppmärksamma på vilka signaler vi sänder ut? Vad behöver vi göra för att skapa förutsättningar för att vi som pedagoger får prata om svåra frågor såsom att vi tycker olika mycket om olika barn i syfte att agera på ett mer professionellt sätt? Barn är olika liksom utmaningarna s Inlärningsteori s Relationens betydelse s Att inte vara följsam s Sunda problemskapande beteenden s Pedagogers frustration s Att samtala med barnet s

6 Affektsmitta och utbrott Affekter är smittsamma. Det är därför vi gråter när vi ser sorgliga filmer, blir intresserade av det en person förmedlar med engagemang och ser hur äckel snabbt sprider sig bland barnen vid matbordet när ett barn ger uttryck för den känslan. På samma sätt är det med exempelvis ilska. Ett barn som är frustrerat och upprört kan ledas in i ett utbrott när den vuxna blir arg och samtidigt håller kvar vid kravet på det barnet ska göra. I vilka situationer är det vanligt att vi ser hur affekter smittar, både mellan barnen och mellan de vuxna gentemot barnen? Vad kan vi göra för att affektsmittor inte ska ta över på ett problematiskt sätt och hur kan vi själva använda oss av kunskapen om affekters smittsamhet för att skapa positiva och bra stunder? Titta på de situationer som beskrivits ovan. Hur ska vi bli bättre på att förebygga och hantera utbrott? Affekter s Social utveckling s. 75 Känslor och utagerande beteende s

7 Förmågor, färdigheter och krav Barn utvecklas i olika takt inom olika funktionsområden. När vi ställer krav på barn som överstiger det barnet klarar av skapas ett glapp i stunden. Vid funktionsnedsättningar kallar vi detta glapp för ett funktionshinder men glappet kan uppstå i många vardagliga situationer där kraven överstiger barnets förmågor och färdigheter utan att det handlar om några nedsättningar i funktionalitet. Det är i dessa situationer problemskapande beteenden riskerar att uppstå. För att åstadkomma en förändring och minska risken för en utveckling av allt fler och kraftfullare beteenden som skapar problem gäller det att matcha kraven i stunden med förmågor och färdigheter. Det görs genom anpassning, att finna något lämpligt hjälpmedel eller genom att träna sig, steg för steg för att så småningom kunna klara av den handlingen. Välj ett antal förmågor att diskutera men jobba med en i taget och anteckna. I vilka situationer har vi ställt för höga krav när det gäller dessa förmågor? Vilka beteenden såg vi hos barnen när kravet översteg förmågan? Vad skulle vi kunna ha gjort för att förbättra situationen? Skriv gärna ned tankar för var och en av dessa situationer. Det kompetenta barnet och Resiliens s Det sociala barnet s (välj några olika områden för fördjupning) Lärprocesser i vardagen s

8 Att arbeta systematiskt När man vill förbättra situationen för barn med problemskapande beteenden kan ett systematiskt arbetssätt underlätta och göra att man når längre. Syftet med det systematiska arbetet är att underlätta genomförandet av förändringar som gynnar barnets utveckling och leder till en bättre situation för såväl barnet som andra i omgivningen. Hitta situationer där ett systematiskt arbetssätt skulle kunna underlätta en förändringsprocess av ett problemskapande beteende. Vad krävs för att vi ska komma igång med att pröva om den modell som beskrivs på s kan underlätta vårt arbete? Välj ut en situation och testa modellen. Börja med något som inte är så omfattande, där det är lätt att lyckas. Att skapa en lyhörd verksamhet s

9 Bra möten med vårdnadshavare Att skapa bra möten med vårdnadshavare till barn med återkommande problemskapande beteenden är väsentligt. Det handlar om att skapa goda relationer men också om att formella möten ska bli bra och leda i rätt riktning. När vi utsätts för utmaningar kopplade till barnets utveckling, beteende och mående har vi ofta att göra med starka krafter. Det gäller att kunna arbeta gemensamt för barnets bästa. Fallgroparna är många och det är viktigt att finna vägar som gynnar utvecklingen. Pedagoger i förskolan beskriver att de sällan fått tillräckligt mycket med sig från grundutbildningar när det gäller att skapa goda möten i svåra situationer. Vad är viktigt att tänka på för att skapa goda relationer till vårdnadshavare med barn som ofta upplever utmaningar i vardagen? Vad behöver vi tänka på för att möten med vårdnadshavarna ska bli bra innan, under och efter mötet? På vilket sätt bör kommunikationen till dessa vårdnadshavare ske? Hur pratar vi med dem om det? Behöver vi tydliggöra hur vi vill att kommunikation ska ske telefon, mejl, samtal vid lämning och hämtning, föräldrakvällar, utvecklingssamtal etc.? Möten med föräldrar och stödjande instanser s

10 Barn som far illa Barn som far illa är en av de svåraste situationer man som pedagog i förskolan kan involveras i. Lagen har förändrats så att det räcker med en misstanke om att barnet far illa för att en anmälan till socialtjänsten ska göras. Var och en som ser eller hör något som behöver anmälas är personligen ansvarig för att så sker. För att det ska vara enkelt och att alla ska känna sig trygga med att göra en anmälan är det viktigt att förskolan har en plan för hur man ska agera om misstanke finns och anmälan ska göras. Det ska inte vara komplicerat och personalen behöver känna sig trygg i att få support från ledning och kollegor. Vad har vi för erfarenheter av att göra anmälningar? Vad behöver vi göra i förskolan för att vi ska anmäla om barn far illa? Vilken typ av stöd behöver vi från kollegor och ledning och hur ska det gå till? Har vi kunskap om vad som händer när vi gör en anmälan? Om inte, hur kan vi få hjälp att få mer information kring detta? Barn som far illa s