Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal"

Transkript

1 ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov består av en mottagning med tre öppenvårdsteam, en anorexienhet med dagvård, och en akutavdelning med slutenvård. Öppenvården är sektoriserad vilket innebär att teamen möter barn och ungdomar (0-17 år) med mycket varierande psykiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättningar. En del familjer kommer på remiss, andra har själva tagit kontakt. Frågeställningen eller kontaktorsaken är inte sällan otydligt formulerad. Teamet börjar med att möta familjen i ett-tre bedömningssamtal, och träffar då familjen tillsammans men också föräldrar och barn var för sig. Ibland medverkar också andra personer som känner barnet väl, till exempel från förskola/skola. Bedömningssamtalen syftar till att teamet ska förstå vilka svårigheter familjen söker hjälp för, vad de har för förväntningar, och hur deras livssituation ser ut. Vad uttrycker barnet, vad beskriver föräldrarna? Hur ser lidandet i familjen ut, vem/vilka är det som inte mår bra? Vad hoppas barnet, hur tror föräldrarna att hjälp kan se ut? Vilka risk- och skyddsfaktorer finns i omgivningen? Det handlar om att lyssna på och lära känna barnet och familjen. Bedömningssamtalen syftar också till att bedöma huruvida svårigheterna tyder på att barnet har någon psykisk sjukdom/störning som bör behandlas, och hur behandlingen kan utformas. Hur ser barnets symtom ut - hemma, i skolan, med kamrater? Diagnos? Vad har barnet för motståndskraft och sårbarhet? Vilka risk- och skyddsfaktorer finns i familjen? Det här handlar givetvis också om att lyssna på och lära känna - men även om att klassificera och sortera. Ska barnet och familjen erbjudas utredning/behandling på BUP, eller hänvisas någon annanstans och isåfall vart? Jag arbetar i ett av öppenvårdsteamen och har funderat mycket på vad det finns för svårigheter i bedömningssamtal vad som behövs för att vi ska lyckas med båda aspekterna. Jag har valt att försöka använda mig av mentaliseringsteorin för att förstå och beskriva den komplexiteten. Inte för att teorin tillför något nytt, utan för att den beskriver något grundläggande. Mentalisering som mål och medel "Den utvecklade mentaliseringsförmågan innebär en fördjupad förmåga till både självförståelse och intimitet i nära känslomässiga relationer [...] och kan betraktas som en förutsättning för självets förverkligande". 1 Mentalisering har beskrivits som "den process som gör det vi gör, tänker och känner verkligt för oss och ger oss en känsla av att finnas i världen". 2 Mentaliseringsförmåga är alltså en viktig aspekt av och förutsättning för psykisk hälsa, och mentaliseringssvårigheter utgör en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa. Mentaliseringsförmågan kan beskrivas som ett "psykiskt immunförsvar". 3 Mentalisering är den mest grundläggande gemensamma faktorn för all psykoterapeutisk behandling, och för att behandling ska vara framgångsrik behöver både behandlaren och patienten mentalisera. 4 Att tänka i termer av mentalisering, både som teori och konstform, är därför användbart för alla 1 Wennerberg (2010), s Rydén & Wallroth (2008), s Wennerberg (2010), s Allen, Fonagy & Bateman (2008), s 1.

2 behandlare, oavsett terapeutisk inriktning. Terapeutens första uppgift "är att ge patienten en trygg bas varifrån denne kan utforska de olika smärtsamma och olyckliga aspekterna av sitt liv, i det förflutna och i nuet". 5 För att kunna erbjuda en trygg bas tänker jag att behandlaren behöver vara uppmärksam på patientens ångestnivå och mentaliseringsförmåga, och anpassa sina interventioner därefter. Mentalisering handlar alltså om målet för psykoterapeutisk behandling, men också om vägen dit. Med andra ord - om psykoterapeutisk behandling ska kunna hjälpa patienten att stärka sitt psykiska immunförsvar, får behandlingen i sig inte överskrida vad immunförsvaret kan hantera. Jag tror att en av utmaningarna i bedömningssamtal, är att få en tillräckligt tydlig bild av barnet och familjens svårigheter utan att gå över gränsen för vad de orkar dela med sig av. Mentalisering i bedömningssamtal - några förutsättningar I mentaliseringsbaserad terapi (MBT) beskrivs ett interventionsspektrum som bygger på att interventioner är olika emotionellt krävande. 6 Jag tänker att de flesta bedömningssamtal innehåller Stöd och empati (vi strävar efter att erbjuda familjen en trygg bas), Klarifikation och elaborering (vi försöker få tydlig bild av familjens situation och upplevelser), Grundläggande mentalisering (vi försöksetiketterar för att få en bild av familjens mentaliseringsförmågor), samt olika Stoppinterventioner (vi hejdar familjen när kommunikationen blir otydlig). Vilka interventioner som fungerar i ett visst ögonblick beror på patientens mentaliseringsförmåga just då. Mentaliseringsteorin erbjuder alltså, som jag uppfattar det, ett sätt att tänka kring psykoterapeutisk timing. I MBT beskrivs också olika stabiliserande faktorer, till exempel öppenhet och tydlighet, pålitliga ramar och regler, konsekvent och enhetligt bemötande, samt lyhördhet. 7 Behandlingsprogrammet är utformat för patienter med borderlineproblematik, men bygger på mentaliseringsteorin som beskriver allmänmänskliga behov, och svårigheter. För de flesta familjer innebär den första kontakten med BUP en okänd och kanske skrämmande situation. Familjen har sökt hjälp för att något inte fungerar. De undrar vad det är för fel och vad som ska hända nu. De ska träffa okända människor och dela med sig av svåra upplevelser, "smärtsamma och olyckliga aspekter". Föräldrarna kan känna oro för att bli granskade och anklagade. Barnet kan känna sig utpekat och ängsligt för att få en stämpel. Jag tänker mig att bedömningssamtal innebär en särskilt otrygg situation, eftersom familjen inte har någon tidigare relation till behandlarna och inte vet om relationen kommer fortsätta. När vi känner oss oroliga och ångestfyllda sviktar vår mentaliseringsförmåga, oavsett hur god förmåga vi har när vi är lugna och trygga, och vi riskerar att backa till ett förmentaliserande förhållningssätt. Detta gäller förstås både patienter och behandlare. Om behandlarna känner sig oroliga och pressade kan alltså deras mentaliseringsförmågor svikta. Vi vet också att de kan variera från patient till patient. 8 Att möta familjer där föräldrarna har svårigheter att mentalisera kring barnet kan väcka starka känslor, såsom ilska, frustration, och hjälplöshet. Motöverföringsreaktioner är vanliga - behandlarna riskerar att identifiera sig med barnet och, mer eller mindre medvetet, betrakta föräldrarna som ansvariga för barnets lidande. 9 Jag tänker att en medveten strävan efter en mentaliserande hållning kan vara till viss hjälp, eftersom det innebär förståelse för att vi aldrig kan veta säkert vad som finns i någon annans inre, och förmåga att stå ut med den osäkerheten. Om vi inte längre är nyfikna på vad den andre tänker och känner, eller om vi känner oss tvärsäkra på att vi vet hur det ligger till, då bör vi ta ett steg tillbaks och fundera över vad som händer inom oss själva. 5 Bowlby (1994), s Se Rydén & Wallroth (2008), s Se Rydén & Wallroth (2008), s Se Allen, Fonagy & Bateman (2008), s Se Slade (2008), s 322.

3 Vad kan det innebära fokusera på mentalisering i bedömningssamtal? För att kunna erbjuda familjen en trygg bas, tänker jag att vi först och främst måste vara medvetna om att familjens mentaliseringsförmågor ofta är i gungning. Vi behöver också se det som vår uppgift att försöka trygga dem. Jag tänker att det är bra att spana efter ledtrådar till familjens mentaliseringsförmågor redan i (egen)remissen. Hur har föräldrarna beskrivit barnet? Har familjen någon medfödd sårbarhet, till exempel svårigheter inom autismspektrum eller uppmärksamhet/koncentration? Finns det riskfaktorer i familjen, till exempel allvarlig psykisk sjukdom eller trauma? Genom att tänka i termer av mentalisering, kan vi få en liten glimt av hur familjen kommer samspela och kommunicera med oss, och vad de kan behöva för stöd. De flesta familjer vet inte hur en barnpsykiatrisk bedömning går till, och har mer eller mindre medvetna och uttalade förväntningar och farhågor. Jag tänker att familjerna inför det första samtalet bör få en kort skriftlig information om till exempel vilka som arbetar i teamet, vad bedömningssamtalen syftar till och hur långa de brukar vara. När familjen kommer till mottagningen, är det viktigt att de redan i receptionen känner sig välkomna och väntade. Helst ska behandlarna förstås hålla ramarna och vara i tid, men om de ändå är försenade behöver familjen få veta det så snart som möjligt. Ett konsekvent sätt att ropa upp patienter i väntrummet, och huruvida man hälsar och presenterar sig där eller i samtalsrummet, tror jag också kan bidra till att förutsägbarhet och struktur. Jag tänker att alla bedömningssamtal bör inledas med att försöka sänka ångestnivån och stabilisera mentaliseringsförmågorna. Familjen kan behöva få vila lite, medan vi presenterar oss och berättar hur vi har tänkt lägga upp samtalet och vad syftet är. Jag tror också att vi ska vara öppna med vad vi tror att vi redan vet, och stämma av med familjen hur vi har uppfattat beskrivningen och frågeställningen i (egen)remissen. Ibland kan det förstås vara bättre att vänta med det till det enskilda föräldrasamtalet, bland annat beroende på barnets ålder och mognadsnivå. Jag tänker att vi vill förmedla en mentaliserande hållning - att vi är nyfikna på familjen, vill försöka förstå dem bättre, och att vi vill dem väl. Innan vi går vidare till att ställa frågor till familjen, behöver vi försöka läsa av deras ångestnivåer och mentaliseringsförmågor. Det är inte säkert att familjen själv kan uttrycka ifall de känner sig oroliga och illa till mods, för när mentaliseringsförmågan sviktar kan det vara svårt att identifiera, modulera och uttrycka sina affekter. Våra frågor och interventioner behöver anpassas efter hela familjens mentaliseringsförmågor - vars och ens - samtidigt. En viktig fråga är därför om och isåfall när vi ska dela på familjen. Det kan vara bra att be familjen att tillsammans berätta fritt om sin situation, men om mentaliseringsförmågan är låg kan ostrukturerade och öppna frågor vara både svåra och ångestväckande. För att förklara varför man söker hjälp, hur svårigheterna har utvecklats, eller hur man uppfattar att problemen påverkar någons mående, behöver man ju mentalisera! 10 Vi behöver också tänka på att föräldrar som har stora svårigheter att mentalisera kring sina barn, ofta beskriver barnen i termer av beteendeproblem och negativa egenskaper. 11 Föräldrarna kan också behöva få uttrycka svåra känslor som oro, hjälplöshet, förvirring och tvivel på sina egna förmågor. Om detta äger rum inför barnet, är det rimligt att anta att barnets ångestnivå stiger - alltså tvärtemot vad vi försöker eftersträva. Men att helt resolut tysta föräldrarna är ingen bra lösning. Vi behöver lyssna på och härbärgera deras upplevelser, för om vi ska kunna hjälpa dem att mentalisera kring barnet behöver vi först mentalisera kring dem. 12 Jag tror att ett sätt att mentalisera kring hela familjen samtidigt, är att hjälpa föräldrarna att inte säga eller göra saker inför barnet som barnet far illa av - till exempel genom att ta ansvar för att dela på familjen vid rätt tillfälle. Om vi samtidigt kan förmedla att vi delar upp oss för att kunna lyssna bättre på var och en och förstå familjen som 10 Se Allen, Fonagy & Bateman (2008), s Se Slade (2008), s Se Slade (2008), s 323.

4 en helhet, tror jag att både barnet och föräldrarna kan känna sig tryggare. En annan aspekt är att föräldrarnas mentaliseringsförmågor kan vara på olika nivå, vilket innebär att samma intervention kan landa olika väl hos dem. Vi behöver vara observanta på hur föräldrarna medverkar i samtalet, både i förhållande till varandra och till oss. Om den ena föräldern kan mentalisera mer än den andra, tror jag att det ofta leder till att han/hon blir mer aktiv. Det är egentligen ganska logiskt, för om man kan mentalisera är det som sagt lättare att svara på många av de frågor som brukar ingå i bedömningssamtal. Vi behöver dock vara uppmärksamma på ifall vi verkar tappa kontakten med någon av föräldrarna, och försöka utforska vad som rör sig inom honom/henne - till exempel genom att be den andra föräldern att mentalisera kring sin partner. Jag tror att det kan få allvarliga konsekvenser om vi bara lyckas erbjuda den ena föräldern en trygg bas. Det kan till exempel leda till att den andra föräldern känner sig missförstådd och utanför, blir mindre engagerad och delaktig i en senare behandling, eller till och med helt motsätter sig fortsatt kontakt. Vi behöver förstås också lyssna på, förstå och härbärgera barnets upplevelser av till exempel sig själv, föräldrarna, och vilka svårigheter familjen behöver hjälp med. Hur barnet uttrycker sitt inre beror förstås på många olika saker, alltifrån ålder och kognitiv mognad, till anknytningsmönster och mentaliseringsförmåga, och oftast anpassar vi oss utan att ens tänka på det - vi mentaliserar implicit. Jag uppfattar dock att vi ofta fokuserar på barnet snarare än föräldrarna, och jag tror att det är en parallell till bristen på uttalade teorier om syftet med och ramarna för föräldraarbete i barnpsykoterapi. 13 Jag tänker också att just den bristen innebär att det finns ett ännu större behov av att vi medvetet försöker mentalisera kring föräldrarna i bedömningssamtalen. När är då rätt tillfälle att dela på familjen? Om familjen kan mentalisera väl (låg ångest), tänker jag att det egentligen inte spelar så stor roll för deras psykiska immunförsvar hjälper dem att hantera den lite stressande situationen. Familjen kan då hantera och reflektera över känslomässigt laddade frågor och förstå vad de behöver berätta för att vi ska förstå dem, vilket bidrar till att vi får en god helhetsbild och kan göra en bra bedömning. Om familjen däremot har stora svårigheter att mentalisera (hög ångest), tänker jag att vi bör fokusera på att förmedla stöd och empati och vänta med mer känslomässigt krävande frågor och interventioner. Huruvida vi då alls ska dela på familjen är tveksamt, särskilt om vi inte tror att vi kan lugna barnet. Detta kan dock innebära att bedömningen inte blir klar, att vi kan ge några besked, och den ovissheten kan vara svår för familjen att orka med. Vi behöver därför vara tydliga med hur vi tänker och när vi kan träffas igen. Om föräldrarna har låg mentaliseringsförmåga (hög ångest) tänker jag att det är en signal om att vi ganska snabbt bör dela på familjen så att föräldrarna kan berätta fritt utan att det "drabbar" barnet. Om barnet har hög ångest (låg mentaliseringsförmåga) tyder det snarare på att vi bör vänta med att dela upp oss, så att barnets anknytningssystem inte blir överbelastat. Verkligheten är förstås mycket mer komplex än det jag försökt beskriva ovan. Framförallt tänker jag på att både ångestnivå och mentaliseringsförmåga inte är statiska tillstånd utan varierar - ibland flera gånger under samma samtal. Vilket leder mig tillbaks till början. Jag menar att vår förmåga att stabilisera familjens mentaliseringsförmågor, är av avgörande betydelse både för deras upplevelse av samtalet (trygg bas) men också för våra möjligheter att göra en bra bedömning av familjens svårigheter. 13 Se Slade (2008), s 309.

5 Referenser Allen, J.G., Fonagy, P., Bateman, A.W. (2008) Mentalizing in clinical practice. Arlington: American Psychiatric Publishing, Inc. Bowlby, J. (1994) En trygg bas. Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur. Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur. Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur. Rydén, G., Wallroth, P. (2008). Mentalisering. Att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. Slade, A. (2008). Mentalization as a frame for working with parents in child psychotherapy. I: E. L. Jurist, A. Slade & S. Bergner (red:er), Mind to mind. Infant research, neuroscience, and psyhcoanalysis (s ). New York: Other Press. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur & Kultur.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Mentaliseringsteori och symbolisering

Mentaliseringsteori och symbolisering MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund Stjärnans plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan 2. Målsättning och värdegrund 3. Egenvårdarmodellen - Med barnaögon 4. Gruppfamiljedagvårdarens roll inom småbarnsfostran

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) 2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar Tiden läker alla sår men ärret finns kvar En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden med ett barn som genomgått akut hjärtoperation inom en vecka post partum Carina Persson

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Mentaliserande bildterapi med barn och deras familjer

Mentaliserande bildterapi med barn och deras familjer MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 59 Eva-Lotta Dahlgren Andersson Ragnhild Konstenius Stockholm Mentaliserande bildterapi

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Verksamhetens innehåll

Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi Quizz!!! Grundkurs IPT Dag 3 & 4 Malmö 2015-10- 16 2015-10- 17 Malin Bäck relatera@me.com 1. Nämn 3 skäl till att man gör en Interpersonell inventering i IPT. 2. Nämn minst 3 olika former av stöd 3. Varför

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Arealens Förskola Arealens Förskola A Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte

Läs mer

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer