Psykoterapeutisk teknik 5

Transkript

1 Psykoterapeutisk teknik 5 Den terapeutiska leken fortsättning. Önskemål från gruppen Vinjett från terapitimme med nioårig pojke Terapitimme 3 med fyraårig pojke Innehåll och litteratur till nästa gång

2 Önskemål från gruppen: Fortsätta med fallbeskrivningar och kliniska vinjetter och få öva utifrån det,gärna fokus på när det inte fungerar Fallbeskrivningar utan så mycket förhandsinfo med fokus på att diskutera vad det är för typ av lek mm När leken inte känns terapeutisk utan bara som lek Fördjupning i överföring/motöverföring kopplat till interventioner

3 Önskemål från gruppen forts: Hur reparerar man interventioner som gått fel? Prata om vändpunkter. Koppla teknik till olika diagnoser Leka med begrepp/med ovissheten/rollspela kring det Avslut, hur känner man att det är dags att avsluta? Vilka interventioner är viktiga/signaler att barnet inte längre är öppet för att ge mer/ta emot i terapin?

4 Till gång 6: Fortsätta arbeta med den terapeutiska leken/interventioner Teknikfrågor vi inte berört Fallbeskrivningar (Adam tp 52) Litteratur: Blake kap14,mellanrummet nr Användning av sällskapsspel i barnpsykoterapi

5 Vad vill vi uppnå med våra interventioner? Övergripande att barnet ska känna sig förstådd, bredda sin referensram och lära om/lära nytt Genom att tala om att vi tänker om det barnet gör bidrar vi till att barnet blir en tänkbar person vilket har en direkt påverkan på självkänslan Att undra över leken mer verksamt än att förklara den Att hitta nivån där barnet står ut med att vi visar att vi tänker är alltid avgörande

6 Interventioner forts: Risk att vi intervenerar på för hög nivå: -kopplingar till verkligheten riskerar att förstöra det skydd som leken ger -risk att barnets känsla av att äga och kontrollera leken går förlorad om vi visar att vi tänker om den för tidigt och på för hög nivå -risk att vi utgår för tidigt från att barnet klarar jagdu perspektivet -Därför att interventioner blir oftast för svåra

7 Interventioner som blir fel: Barn i terapi tål en del om alliansen är god=man blir förlåten Ta ansvar för och be om ursäkt /såg inte ut som om mina ord var till nytta..//nästa gång ska jag försöka förstå bättre..//jag vet ju att du tycker det är jobbigt när..och så säger jag så där./ /när jag sa/gjorde så såg det ut som om du../ /jag önskar att jag hade svarat dig på något bättre sätt/.

8 Den terapeutiska leken : Barn som av sig själva leker utforskande, kommunikativt och bearbetande kommer oftast inte ifråga för längre psykoterapier Mycket som sker i terapirummet är varianter på/föregångare till lek På leknivå kan man göra vad som helst (nästan) Lust och glädje i delad lek oftast en bristvara hos barnet

9 Hur mycket ska vi styra leken? Grundregeln är att det är barnets initiativ och val av arbetsmetod som styr oss Inom den ramen kan vi vara aktiva och agera för att bredda leken/ändra leken/leka annat Viktigt att inte gå in och erbjuda alternativ för tidigt, tiden och uppmärksamheten räcker i början Bara vara följsamma och ta regi så länge vi tänker att det är det barnet behöver och klarar

10 Barn som styr oss i terapin: Varför vill barnet styra? För att öka sin egen känsla av kontroll? Kan inte leka om man inte är trygg med var man har terapeuten? För att man inte vill vara två i rummet, sätt att undvika relationen/närheten till terapeuten? För att man inte har någon erfarenhet av hur det kan vara att vara två?

11 Barn som styr oss i terapin: För att man känner sig berövad egen agens om terapeuten också tar initiativ? Innan vi agerar på obalansen i relationen behöver vi fundera på vilken funktion styrandet fyller och på vilket sätt det kan/behöver utmanas

12 Barn som inte leker: Varför leker inte barnet? Svaret på det är avgörande för hur vi förhåller oss För att man inte vet hur man gör? För att leken hotar den egna kontrollen för mycket? För att man är för upptagen av att klara av att vara med terapeuten i rummet?

13 Barn som inte leker: Kan behöva börja med att hitta en form för att vara två i rummet (vem ska följa vem?) En del barn behöver aktiva förslag Hos andra hotar förslag från terapeuten den egna känslan av kontroll På vilken nivå står barnet ut att möta dig?

14 Lek som inte engagerar: Tråkiga lekar, repetitiva lekar, meningslösa lekar. Har leken ett försvarssyfte? Låtsasläge? I och med att leken inte knyter an till verkligheten behöver man heller inte ta ansvar för den Vad hindrar barnet att ge känslor åt leken? Rädsla eller att man inte känner igen olika känslor. Agera på sin motöverföring och fundera över hur man kan hjälpa till att göra leken mer intressant

15 Sadistiska lekar: Alltid ta sin känsla av obehag på allvar Risk att vi tar offrets perspektiv för tidigt Sadism är inte det samma som att vara arg Sadistiska lekar sker på delobjekt nivå, det går inte att intervenera kring medkänsla och empati Svaret på frågan varför barnet leker som det gör kan vara för att hon/han tycker om det

16 När leken går för fort: Intervenera kring övergångar Håll kvar och ta hand om det som barnet själv verkar ha svårt att härbärgera Skapa en bro mellan det barnet gör så att känslan av sammanhang ökar Hjälpa barnet känna att han/hon är sina handlingars ursprung