Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge"

Transkript

1 Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

2 Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde mestadels samma tekniker som i individualterapin. I klinisk praktik blir det dock en annan slags utmaning att leda en grupp, t.ex. med att hantera turtagning, affektsmitta, utmaning av gruppterapeuterna. Manualen utvecklades i Norge av Sigmund Karterud och med hjälp av en serie seminarier med nordiska och brittiska kollegor där man utgick från videomaterial. Publicerad på norska ( Manual for mentaliseringsbasert gruppeterapi, Gyldendal: 2014) och engelska ( Mentalization-based group therapy: a theoretical, clinical and research manual, Oxford University Press: 2015). 2

3 Skillnader i grupptekniker (efter Karterud & Bateman 2011) Gruppanalytisk terapeut Passiv > aktiv Förhandlar kring regler Observatör > deltagare Gruppfokus > individfokus Gruppinterventioner: en del Stanna upp eller spola tillbaka gruppsamtalet: ovanligt Låt gruppen processa Förändring genom att hitta självet i gruppen Mentaliserande gruppterapeut Aktiv > passiv Informerar om regler Deltagare > observatör Individfokus > gruppfokus Gruppinterventioner: ovanliga Stanna upp eller spola tillbaka gruppsamtalet: vanligt Intervenera i grupprocessen Förändring genom att stimulera mentalisering i en komplex interpersonell kontext MBT-teamet 3 3

4 1. Att hantera gruppens gränser Nya patienter träffar sina gruppterapeuter innan gruppen startar och pratar om möjliga utmaningar. Man informerar om gruppreglerna. Sekretess från individualterapi -> gruppterapi, sekretess mellan patienter, inte umgås utanför gruppen (även internet!), inte bli hotfull eller stå upp, inte vara påverkad eller skada sig på mottagningen, OK att gå ut om det är för jobbigt och sen försöka komma tillbaka igen. 4

5 1. Att hantera gruppens gränser (fortsättning) Inled gruppen med att informera om återbud och andra förändringar. Håll reda på när patienter ska börja och sluta så att man kan lyfta upp avslut i god tid. Säg till om folk tittar på mobilen, pratar vid sidan om etc. Om en patient går ut, ta ställning till om man ska gå ut och prata med patienten, målet oftast att patienten ska in i gruppen. 5

6 2. Reglering av gruppens faser Inledningsfas: en kort runda där man hör om patienter har teman de vill ta upp (max 15 minuter!). Ta upp saker från tidigare sessioner som behöver lyftas upp. Mittenfas: fokus på ett eller flera mentaliseringsteman, uppmuntra deltagande från hela gruppen, försök engagera tysta patienter, reglera affektnivå. Avslutningsfas: påminn om att det är lite tid kvar, hjälp till att trappa ned intensitet. Om man behöver, bestäm att fortsätta med något nästa vecka. 6

7 Att få patienterna att samspela Huvudsyftet med gruppterapin är naturligtvis att förbättra patienternas mentaliseringsförmåga. Det sker bäst om patienterna samspelar med varandra. Olika patienter har olika förutsättningar! Balans mellan individ- och gruppinterventioner. Optimalt sett ett ökat deltagande från patienterna ju längre de deltar i gruppen. Särskilt tidigt i behandlingen eller vid spänningar i gruppen krävs mycket stöd från individualterapeuten. MBT-teamet 77

8 3. Ta initiativ till och genomför mentaliserande turtagning Efter att man hört vad patienter har med sig väljer gruppen eller gruppterapeuterna ett tema att börja med. Gruppterapeuter har ansvar att individfokuset inte drar ut på tiden, att gruppen bjuds in och att uppmuntra mentalisering kring temat. Vanliga bekymmer i turtagning: extroverta patienter tar över eller allt fokus på den som ser ut att må sämst. Använd tiden som vägledning och var explicit med att man behöver hinna med flera saker under en grupp. MBT-teamet 88

9 Individfokus i grupp Alla individualterapitekniker ska användas i grupp. Individfokus behöver vara kortare än i individualterapi. Syftet är att fördjupa en gruppmedlems första beskrivning. Vid teleologisk hållning: identifiera en svårighet som har att göra med mentala tillstånd och inte bara yttre saker. Du säger att du inte visste vad du skulle göra när du blev ensam och började tänka på att göra något destruktivt. Hur kändes det när du blev ensam? Är det någon som känner igen sig i svårigheten att vara ensam? Hur tänker ni kring Sofias svårighet att vara ensam? MBT-teamet 99

10 Individfokus i grupp (fortsättning) Vid psykisk ekvivalens: identifiera att patienten har svårt att mentalisera innan gruppen lyfts in. Du säger att hon är en skitstövel som inte vill ses och blev jätteförbannad. Om vi tänker lite kring hur det kommer sig att du känner så starkt, vad var det som gjorde dig så arg? Vad säger ni andra om Karins svårighet i den här situationen? 2012 MBT-teamet 10 10

11 Individfokus i grupp (fortsättning) Vid låtsasläge: försök identifiera en känsla eller brist på känsla. Du säger att du struntade i vad din sambo sa till dig hela veckan. Vad kände du när han var sådär kritisk mot dig? Menar du att du har blivit så van att du inte bryr dig längre? Vad säger ni andra om det? När man inte känner något fastän man kanske skulle kunna känna en hel del? MBT-teamet 11 11

12 4. Engagering av gruppmedlemmar i mentalisering av händelser Ju mer flytande, spontant och reflekterande samtalet blir, desto bättre. Grupper med borderlinepatienter tenderar dock att dras mot konkret rådgivning eller onyanserade uppfattningar. Då krävs aktivitet och att man stoppar upp flödet och är tydlig med ett mentaliseringsfokus. Mentaliseringsfokus i gruppen uppmuntras genom att man utgår från känslor och interpersonella situationer och tillsammans reflekterar kring det. MBT-teamet 12 12

13 5. Identifiering och mentalisering av händelser i gruppen Gruppen är ett gyllene tillfälle att mentalisera kring här och nu-relationer. Samtidigt är detta krävande för patienterna. Målet att fånga upp problem i grupprocessen innan det eskalerar. Man stannar upp, frågar och utforskar en händelse i gruppen för att möjliggöra mentalisering. Kan vi stanna upp lite här? Det verkar som Jonas har reagerat på något. Hände det något nu mellan Petter och dig, Karin? MBT-teamet 13 13

14 Att skapa en bra grupprocess Bjud in gruppen aktivt, med tiden kommer gruppen att själv engagera sig. Viktigt balansera om någon eller några engagerar sig och andra blir tysta. Vissa patienter kommer att vara mer drivande och reflekterande, andra behöva mer stöd för att delta. Var flexibel och lyhörd, din roll som gruppterapeut kan skifta utifrån gruppens behov i stunden. MBT-teamet 14 14

15 Att föra in ett tema som gruppterapeut Hålla fast vid viktiga ämnen som gruppen avfärdar alltför lättvindigt eller ta upp ämnen från tidigare gruppsessionen som gruppen eller teamet bestämt behöver tas upp: Vi tänkte börja med en sak idag, som ni kanske kommer ihåg så var det ganska mycket känslor kring Lena och Josefin för några veckor sedan och nu när båda är här kan det vara läge att gå tillbaks och titta på det. Om vi börjar med dig Lena, hur kändes det för dig? Nu när ni hört Lena och Josefin, vad säger ni andra om det som hände? MBT-teamet 15 15

16 Gruppfokus Hantera psykisk ekvivalens och låtsasläge på gruppnivå: Du säger att ingen tycker om dig i gruppen. Det låter osannolikt. Hur kommer det sig att du tänker så? Får ni andra några tankar om det här? Blir det här temat om pengar för generellt? Det kanske är kul att prata om, men behöver vi en konkret händelse för att komma vidare här? 2012 MBT-teamet 16 16

17 6. Omsorg för gruppen och gruppmedlemmarna Gruppterapeuterna ska fungera som ett slags anknytningspersoner och behöver även arbeta med gränser för hur man pratar med varandra. Beskrivning av hög nivå av omsorg: Terapeuterna ser ut att ha ett vakande öga för negativa interaktioner mellan gruppmedlemmar, och griper fort in när något sker, eller någon tappar kontrollen i gruppen, som vid ett ångestanfall. Terapeuterna visar stor känslighet för den emotionella tonen mellan gruppmedlemmarna och för besvikelser, kränkningar och tillbakadragande här och nu, såväl som sviktande självomsorg, och är tydligt aktiva med att mentalisera till synes små händelser i gruppen. MBT-teamet 17 17

18 7. Att hantera auktoritet När patient/er utmanar terapeuterna eller gruppens sätt att fungera: mycket viktigt hur man hanterar auktoritet i sin terapeutroll. Var vaksam på motöverföring! Beskrivning av hög nivå: Terapeuterna hanterar svåra utmaningar från gruppmedlemmar eller gruppen som helhet som har med gruppens värdegrund att göra, på ett övertygande sätt, fast och bestämt då det är nödvändigt, men samtidigt med en mentaliserande hållning. De försvarar explicit den inneboende kommunikationsetiken i gruppen. 18

19 8. Stimulera och bistå gruppen i samtal om grupprelevanta teman Att lyfta teman kan både handla om mentaliseringsproblem från deras liv som de tar upp och om saker som gruppen behöver hantera här och nu: Det låter som du hade svårt att hantera dina känslor i den där situationen och inte riktigt kunde mentalisera, ska vi hjälpa Åsa med det här? Flera av er tog upp svårigheter i kärleksrelationer idag, ska vi göra det till ett tema? Det är ett dilemma när någon är igång med en händelse och vi samtidigt vet att det finns flera som har saker att komma med. Hur ska vi hantera det? MBT-teamet 19 19

20 9. Samarbete mellan gruppterapeuter Om det är två gruppterapeuter kan de fungera som förebilder genom att våga fråga när de inte förstår eller i att samarbeta för gruppens bästa: Jag vill säga att jag känner mig osäker här. Jag vet inte om jag förstår vad det här handlar om. Vad tänker du, terapeut X? Kan du vänta lite, terapeut X? Jag undrar om Lena börjar tycka det är svårt att fortsätta prata om det här. MBT-teamet 20 20

21 Gruppterapi är skrämmande Rädsla för att bli avslöjad och attackerad. Skam över att visa sina brister och misstag för andra. Rädsla för att det inte ska finnas tid för ens problem eller för att ingen ska vara intresserad. Rädsla för att påminnas om sina egna problem genom att prata om dem. Rädsla för att bli tvungen att ta hand om andra och att tyngas av andras problem. Skam över sitt utseende. MBT-teamet 21 21

22 Att börja i gruppterapi Panik, rädd, nervös, tårar, ångest, nya människor, både terapeuter och patienter. Rädd för att känna sig utanför och annorlunda. Problem, ångest, ångest, panik, panik, att behöva prata inför andra, skrämmande, att behöva lämna ut sig. Snurrigt med allt nytt. Ett helt nytt sätt att uttrycka sig genom att prata i grupp. Visst har jag varit i grupper förr men det här var annorlunda. Problem med att prata inför andra, skrämmande att utlämna sig. MBT-teamet 22 22

23 Utmaning i gruppterapi Insistera på att patienten försöker sätta sig in i andras upplevelser eller reflekterar över sig själv: Jag tycker att du låter ganska hård här Jessika mot din kompis, har du tänkt på det? Nu har vi pratat en hel del om hur du kände det i helgen. Hur tror du att din flickvän kände det? Du pratar om de här självmordstankarna utan så mycket känslor som det verkar fast jag sitter här och blir faktiskt orolig för dig. MBT-teamet 23 23

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Här följer några sidor mötestips ur vår bok

Här följer några sidor mötestips ur vår bok 23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

En liten bok om. komplext. trauma

En liten bok om. komplext. trauma En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge MBT i teori och praktik Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge Observera! Åhörarkopior till de här PowerPointbilderna kan hämtas på MBTteamet hemsida: www.mbtsverige.se Vad/vilka är MBT-teamet? Peder

Läs mer

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Sociala berättelser 1

Sociala berättelser 1 Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

Samtal om tobak i skolan

Samtal om tobak i skolan Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Psykoterapimässan är unik i världen. Den är en stor informationsmässa för allmänheten, politiker, media och människor som arbetar

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar

Läs mer

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera? Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera? Gripande timme, både barn och terapeut är upptagna av historien Separation är det centrala temat, pojken är ensam kvar=interventioner som rör sig kring

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering? MBT Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna + litteraturlista (+ en massa annat)

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer