Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet"

Transkript

1 Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

2 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT

3

4 Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori och utvecklingsteori Kognitiv utvecklingspsykologi

5 Förmågan att uppfatta och tolka (implicit och explicit) sina egna och andras handlingar i termer av intentionella mentala tillstånd som: - önskningar - behov - känslor - föreställningar - tankar

6 Den normala förmågan att tillskriva avsikt och mening åt mänskligt beteende Formar vår förmåga att förutsäga och förstå vårt eget och andras beteende Hjälper oss att forma sammanhängande och integrerade bilder av oss själv och den andra Ger sammanhang och mening åt känslor, tankar, intentioner, önskningar Centralt i mänsklig kommunikation och relationer

7 Ka nslighet info r andras och egna ka nslor Att fo rsta ska len till ma nniskors (andras och eget) agerande Att ra kna ut vad andra personer kan, vet och vill Att avla sa lyssnarens ma tt av intresse fo r det man talar om Att fo rutse vad andra kan ta nka om det man go r Att fo rsta missfo rsta nd Att luras eller fo rsta na r na gon luras

8 Naiva, förvrängda automatiska antaganden om själv/andra Tvärsäkerhet om inre tillstånd hos sig själv/andra Totalt fokus på yttre faktorer och försummande av inre tillstånd Oförmåga att se till fler perspektiv samtidigt (eget och andras) Mycket sparsam eller överdrivet detaljerad beskrivning av mentala tillstånd Fokus på klichéartade personlighetsbeskrivningar eller diagnoser Defensivt undvikande av mentalisering genom att bli aggressiv, manipulativ, byta samtalsämne etc

9 Anknytningspersonens förmåga att inta barnets perspektiv (mind-in-mind) underlättar trygg anknytning och mentalisering Kongruent, markerad spegling av barnets känslor Familjens förmåga att tolerera och reflektera över negativ affekt Anknytningspersonernas förmåga till öppet utforskande av egna och barnets mentala tillstånd Mentaliserande konversationer i familjen Lek där fantasi och perspektivtagande utövas

10 Med växande mentaliseringsförmåga får barnet en mer kontinuerlig och stabil upplevelse av sig själv Barnet börjar förstå andra människor bättre, eftersom det förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner Världen blir då mer förutsägbar och trygg Känslor kan regleras allt bättre Mentaliseringsförmågan utvecklas gradvis och är ganska väl etablerad i fyra fem-årsåldern

11 Teleologisk hållning Psykisk ekvivalens Låtsasläge ( pretend mode )

12 Uppnås när barnet är ca 9 månader Handlingar bedöms enbart utifrån sina fysiska, synbara resultat. Känslor kan inte hanteras genom reflektion, utan man måste göra något som ger ett synbart resultat Exempel: Jag kan bara tro att du bryr dig om mig om du skriver ett intyg

13 Uppnås när barnet är ca 2 år Den psykiska verkligheten uppfattas som identisk med den fysiska verkligheten De egna tankarna och känslorna måste vara sanna, och andra människor uppfattar med nödvändighet världen på samma sätt som man själv gör Inre upplevelser kan bli fasansfulla (flashbacks) Negativa tankar om en själv blir alltför verkliga Exempel: Eftersom jag tycker att jag är ful, så är jag ful.

14 Uppnås när barnet är 2-3 år Fantasi och verklighet upplevs som åtskilda och helt frikopplade från varandra Den mentala världen har inget samband med den yttre verkligheten Pseudomentalisering ändlöst pratande om tankar och känslor utan subjektiv mening

15 Medfödd känslighet hos barnet En otrygg bas (ombytlighet, opålitlighet, separationer) Bristande spegling av barnets känslor Icke-mentaliserande vuxna Desorganiserad anknytning (anknytningstrauma) Misshandel, övergrepp, försummelse särskilt allvarligt om anknytningspersonen är förövare

16 Barnet förväntar sig ingen tröst blir tröstlös Ingen tillit till tänkandet Prementaliserande tillstånd dominerar Barnet blir mer upptaget av självförsörjande aktiviteter för att ta sig ur sitt tillstånd (som kan bli ett självdestruktivt beteende) Barnet internaliserar ett fra mmande sja lv, som det sedan behöver externalisera (projektiv identifikation)

17 Vid ökat anknytningsbeteende minskar mentaliseringsförmågan T ex förälskelse Andra situationer med hyperaktiverat anknytningsbeteende (rädsla för övergivande, osäkerhet om den andres känslor) Särskilt uttalat vid Borderline PS

18 Anknytningssystemet hos personer med BPS är hyperkänsligt Tecken på detta bland kärnsymptomen: - Desperata ansträngningar för att undvika separationer - Mönster av instabila och intensiva relationer till andra - Snabbt eskalerande tempo i att gå från ytlig bekantskap till stor intimitet

19 Stress (hotande separation, rädsla) gör att systemet rasar samman och psyket fungerar på ett tanke- och känslomässigt primitivare sätt Många med borderlineproblematik är bra på mentalisering tills de blir stressade

20

21 Individuell psykoterapi Gruppsykoterapi Kurs i explicit mentalisering Vårdplaneringsmöten Krisplanering Teamhandledning

22 Icke-vetande: utforskande, frågande, tolerera osäkerhet Uppmärksamma egna misstag Implicit mentalisering Explicit mentalisering Visa på alternativa perspektiv (identifiera skillnader mellan patientens och terapeutens perspektiv)

23 Enkla Fokus på känslor och interpersonella händelser Fokus på mentala tillstånd (inte på beteendet) Relatera aktuella symptom (t ex självskadande) till aktuella händelser, fr a i relationer Tona ned omedvetna aspekter och betona i stället medvetet eller nästan medvetet innehåll Motsatta ro relser Anpassade till pat:s aktuella mentaliseringsnivå Reglera nivån av anknytning och känslor Bekräfta god mentalisering

24 Utforskande av mentala tillstånd, nyfikenhet, icke-vetande hållning Stimulering av mentalisering genom processen: - sättet man talar på - en kedja av utforskande interventioner ur olika perspektiv - utmana tankar, känslor och föreställningar på ett sådant sätt som leder till nya, ofta överraskande synpunkter från patienten

25 P: Jag är en känslokall person. T: Känslokall? Vad menar du med det? P: Jag är inget bra på att lyssna på andra. Har ingen medkänsla när någon mår dåligt. T: Tänker du på någon händelse nyligen där du tycker att du inte hade medkänsla? P berättar om en interaktion med en vän igår. T: Jag tycker att det låter som att du blev berörd, men att du hade svårt att uttrycka det. Tror du att det kan vara så? P: Ja, kanske. Jag visste inte vad jag skulle säga. T: Vad tror du att din vän ville med att berätta det här för dig? P: Hon ville väl att jag skulle hålla med om att hennes chef varit dum. Men jag tycker faktiskt att hon själv har varit med om att sätta sig i den här sitsen...

26 Patienten är fast i starka känslor och tvärsäkra, onyanserade föreställningar Som terapeut kan man känna sig provocerad se upp för interventioner som färgas av sådan motöverföring Reglera emotionella spänningsnivån Var empatisk med P:s upplevelse, men utmana samtidigt ogrundade uppfattningar Exempel: Du sa ger att ingen tycker om dig i gruppen. Det låter lite konstigt. Vad bygger du det på?

27 Patientens prat går på tomgång detaljerat men ytligt, oengagerat och känsloflackt. Fullt av intellektualiseringar och klichéer. Terapeuten blir ofta uttråkad och ointresserad, ibland irriterad eller förvirrad. T bör försöka bryta tillståndet med utforskande frågor, affektfokus, reglering av känslonivån etc. Om det fortsätter, identifiera låtsatsläget och utmana det. Exempel: Jag ma ste erka nna att jag inte ha nger med längre. Vi har tidigare talat om att du ibland har en tendens att använda uttryck som gör det svårt för mig att förstå vad du talar om. Har vi hamnat i ett sådant samtal igen?

28 1 Stöd och empati 2 Klarifikation och utmaning 3 Basal mentalisering 4 Tolkande mentalisering 5 Mentalisera överföringen

29 I princip, starta alltid på nivå 1 stöd och empati Rör dig mot djupare nivåer endast om patientens aktuella mentaliseringsförmåga tillåter det Om känslorna riskerar att bli överväldigande, tag då ett steg mot ytan Gå tillbaka till nivå 1, om känslorna blir helt ohanterliga eller det inte alls går att förstå vad som händer

30 T: Så du skar dig i armen i lördags. Jag antar att du känner dig ledsen och besviken nu, eftersom du lovat dig själv och andra att inte göra så igen. (Stöd och empati) T: Kan du berätta vad som hände? När gjorde du det? Var var du? (Klarifikation) T: Kan vi titta på vad som hände innan du skar dig i lördags? Hur mådde du när du vaknade på morgonen? Vad gjorde du sedan? ( Stop and rewind ) T: Så du ringde din mamma, men hon sade att hon inte hade tid att prata med dig. Hur kände du då? (Basal mentalisering) T: Att din mamma sade så, behöver det verkligen betyda att hon hatar dig? Kan det vara så att hon helt enkelt var stressad? (Tolkande mentalisering) T: Hur känns det att komma hit till mig efter att det här har hänt? (Mentalisera överföringen)

31 Övning av mentalisering i ett sammanhang med fler personer Mentalisering av andras inre tillstånd Interpersonella skeenden, implicit mentaliserande Mer struktur än i gruppanalys, mindre struktur än i KBT-grupp Terapeuten står för struktur och tar ansvar, gruppdeltagarna uppmuntras att engagera sig i varandras upplevelser Att känna igen sig i andra och särskilja sig från andra, olika alternativa perspektiv

32 Trygghet och allians a r fo rutsa ttningar fo r att få igång en mentaliserande process Anknytning till terapeuterna utmanar mentaliseringen, och då behövs hjälp att kunna mentalisera i en anknytningsrelation Att hejda sig i o gonblicket i mentaliserat ta nkande ger o kade valmo jligheter till hur man kan handla (eller inte handla) Da minskar behovet av andra stabiliserande aktiviteter som t ex självskadande eller missbruk Förbättrad mentalisering ger också stabilare självbild och förutsättning till bättre relationer till andra

33 Videoinspelade sessioner som visas i handledning Transparens i teamet Samarbete mellan teamets medlemmar Delad kunskap om patienterna Integration av individual- och gruppterapi Atmosfär av reflektion och stöd

34

35 Bateman och Fonagy (1999, 2001, 2003, 2008) MBT som dagvård vs allmän psykiatrisk vård, 18 månader 38 patienter med BPS MBT signifikant mer effektivt vid avslut, avseende självmords-och självskadehandlingar, depression, sjukhusdagar, socialt och interpersonellt fungerande. MBT signifikant mer effektivt vid uppföljning efter 18 mån och 5 år (fortsatt positiv utveckling efter avslut) Inga skillnader i vårdkostnader mellan MBT och allmän psykiatrisk vård under behandlingstiden. Trend till sjunkande vårdkostnader i uppföljningen efter MBT, men inte i kontrollgruppen.

36 Bateman och Fonagy (2009) MBT i öppenvård (individ + grupp) vs strukturerad stödjande behandling, 18 mån 134 patienter med BPS MBT signifikant mer effektivt vid avslut avseende självmords- och självskadehandlingar, sjukhusdagar och psykiatriska symptom Skillnaderna var dock små klar förbättring i båda grupperna

37 Jörgensen et al (2012) MBT i öppenvård (individuell + grupp) vs stödjande gruppterapi (varannan vecka), 2 år 84 patienter med BPS (56 fullföljde) Klara förbättringar i båda grupperna vid avslut, ingen signifikant skillnad i effekt avseende antal BPS-kriterier, depression eller socialt fungerande. MBT endast signifikant mer effektivt avseende GAF (global funktion och symptomnivå)

38 Rossouw och Fonagy (2012) MBT-A (individual + familj) vs sedvanlig behandling (TAU), 1 år 80 ungdomar (12-17 år) med depression och självskadebeteende MBT-A var signifikant mer effektivt avseende självskadehandlingar och depression Förbättringen förklarades av förbättrad mentalisering och reducerad undvikande anknytning.

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm MBT för f r patienter med borderline och substansberoende Björn Philips, Roland Pålsson, P Eva Sjölander & Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm Projektledning Björn Philips, projektledare Peter Wennberg

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS

Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS 1 Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för f dubbeldiagnos Björn Philips Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet 1. Borderline Personlighetsstörning rning (BPS) 2. Teorin om mentalisering 3. Mentaliseringsbaserad

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

Mentalisering Utveckling och skador

Mentalisering Utveckling och skador Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering? MBT Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna + litteraturlista (+ en massa annat)

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge MBT i teori och praktik Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge Observera! Åhörarkopior till de här PowerPointbilderna kan hämtas på MBTteamet hemsida: www.mbtsverige.se Vad/vilka är MBT-teamet? Peder

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI AGENDA MENTALISERINGS BASERAD TERAPI Peder B jörling, överläkare, KBTterapeut MB T-team et Psykiatri Sydväst, Hudding e P e d e r. b jo r li ng @ s ll.se Mentalisering - Vad är mentalisering? - Mentaliseringsförmågans

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig

Läs mer

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA Joakim Löf, leg psykolog Peder Björling, Överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK Utvecklad av George

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Mentaliseringsteori och symbolisering

Mentaliseringsteori och symbolisering MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin

Läs mer

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt

Läs mer

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende? 2016-09-23 MÖT MIG SOM JAG ÄR! beteendevetare www.thereseeriksson.se tankestormar tankestormar Vad är självskadebeteende? Vad är självskadebeteende? En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Mentaliseringsutveckling i samspel och lek

Mentaliseringsutveckling i samspel och lek Mentaliseringsutveckling i samspel och lek -en studie av mentaliseringsteorins användbarhet i behandlingsarbetet med yngre barn på BUP Maria Borg 1 Sammanfattning I denna studie undersöks hur vi kan använda

Läs mer

Vad är mentalisering och vad ska det vara bra för?

Vad är mentalisering och vad ska det vara bra för? Jon G. Allen Vad är mentalisering och vad ska det vara bra för? Översättning och bearbetning: Peter Friberg Du mentaliserar när du är medveten om tankar och känslor hos dig själv eller någon annan. Du

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Läs mer

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 51 Gudrun Engström Riedel Stockholm En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi,

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning Barnpsykoterapi Föreläsning 2008-16-08 Britt-Inger Samuelsson Nedtecknat av Jakob Karlsson Föreläsningens innehåll: Barndiagnostik: hur sker diagnostiken

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi Quizz!!! Grundkurs IPT Dag 3 & 4 Malmö 2015-10- 16 2015-10- 17 Malin Bäck relatera@me.com 1. Nämn 3 skäl till att man gör en Interpersonell inventering i IPT. 2. Nämn minst 3 olika former av stöd 3. Varför

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

När är det lagom hett?

När är det lagom hett? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 54 Anna Fröberg Stockholm När är det lagom hett? Reflektioner kring användningen av

Läs mer

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt Att möta och stödja en människa som mår dåligt Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: 127 Vad utmärker en bra psykoterapi? Viktiga faktorer för ett gott resultat Den terapeutiska alliansen (mötet,

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt? Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt? Introkursens syfte Psykopedagogisk grupp, inte gruppterapi. Lära sig och förstå mer om mentalisering,

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Läs mer

Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning

Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning Infallsvinklar från patientgrupp och behandlare Lotta Söderman Handledare: Marie-Louise Ögren EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer