MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Transkript

1 MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information om behandling och får möjlighet att ställa sig på väntelista. Utredning Utredningen genomförs för att se om behandlingen passar patienten. En utredning tar ungefär 6-10 gånger. Patienten träffar flera i teamet. Behandling Om utredningen visar att patienten passar för behandlingen tar MBTteamet över hela behandlingsansvaret. Patienten påbörjar behandlingen 1

2 MBT-behandling 18 mån Introduktionskurs Psykopedagogisk kurs i grupp. Information om mentalisering och om diagnosen borderline. (12 gånger x1,5 timmar.) Individuellt Samtal med terapeut. Övar mentalisering individuellt. Är det några problem i gruppen kan man prata om det. Det som man pratar om individuellt behöver man inte prata om i gruppen. (1 gång per vecka x 45 min) Grupp Uppföljning Övar mentalisering i grupp. En till två terapeuter och tillsammans med upp till sju andra som går behandlingen. Man bidrar aktivt till gruppen genom att dela med sig av egna problem och genom att mentalisera andra. (1 gång per vecka x 90 min) Efter avslutad behandling görs ett antal uppföljningssamtal individuellt. Vid behov Medicinering Vid eventuell pågående medicinering eller behov av medicinering sköts denna av läkare inom MBT-teamet. MBT i Huddinge o 18 månaders behandling o Individualterapi 1 timme/vecka o Gruppterapi 1,5 timmar/vecka o Introduktionskurs 12 gånger o Läkemedelsöversikt o Regelbundna vårdplaneringsmöten o Möjlighet till telefonkontakt o Inläggning vid behov o Uppföljning (4 ggr) o Anhörigutbildning (4 ggr) o Föräldrautbildning (8 ggr) Varför utredning? Presentera behandlingen Ge patienten möjlighet att ta ställning till behandlingen Passar patienten hos oss? Kartläggning - hjälp i det kliniska arbetet Forskning Anknytning 2

3 Intervjuer, test, bakgrund Mäter (BU=basutredning) När? Expertskattningar SCID-II Personlighetsstörningar Vid start Intervju om mentaliseringssvikt Mentaliseringsproblem Vid start WAIS-IV screening Intellektuell funktionsnivå Vid start Bakgrund & Behandling Bakgrund, behandling, trauma Vid start MINI Psykiatrisk diagnostik (BU) Vid start CGI Svårighetsgrad av sjukdom (BU) Vid start Självskattningsskalor BSL-23 Borderlinesymptom & impulsivitet Upprepad CORE-OM Symptom, välmående och funktion Upprepad RFQ / TAS-20 Reflekterande funktion / Alexitymi Upprepad IIP Interpersonella problem Upprepad SASB Självbild Start+avslut ECR Anknytningsstil Start+avslut DAPP-SF Personlighetsdrag/problem Start+avslut AQ Autismspektrumdrag Start WAI-SR Terapeutisk allians Upprepad PHQ-9 Depressionsscreening (BU) Vid start ASRS ADHD-screening (BU) Vid start AUDIT Alkoholscreening (BU) Vid start EQ-5D Hälsoscreening (BU) Vid start Individualterapi o Aktiv terapeut o Möjlighet att reflektera kring vad som händer i grupperna o Stöd att våga ta upp svåra saker i grupperna Gruppterapi o Upp till 8 patienter + 2 terapeuter o Aktiva terapeuter o Att överleva i en grupp o Att se likheter och skillnader o Att få stöd från andra o Att stödja andra 3

4 Viktigt under hela behandlingen o Tydliga konsekventa ramar och regler o Flexibilitet och lyhördhet o Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna, borderline, behandlingen osv o Tillgänglighet o Hjälp i kontakter med t.ex. försäkringskassan Att ge terapeuterna möjlighet att mentalisera o Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som händer med alla patienter o Täta teamdiskussioner, t.ex. efter varje grupptillfälle o Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet o Två terapeuter i varje grupp o Handledning Varför behövs ett mentaliserande team? o För att arbeta tillsammans med patienterna våra patienter, inte dina eller mina o Orka möta och arbeta med personer med mycket starka känslor, ofta med pågående självskada och flera självmordsförsök i sin historia o Utgöra ett vi för att kunna gå emot en icke-mentaliserande hållning 4

5 Vad behöver vi för att vara ett mentaliserande team? o En teammoral som ger trygghet som gör det möjligt att bibehålla vår egen mentaliseringsförmåga o Att vi lever som vi lär och alltid har en mentaliserande hållning i fokus i arbetet med våra relationer med varandra och då vi diskuterar patienter o Utrymme i schemat och handledning för att kunna integrera känslor och tankar, för att förstå varandras perspektiv och tillsammans arbeta fram strategier för hur vi ska gå vidare i såväl individual- som gruppterapin o Handledning för att arbeta enligt modellen och för att upprätthålla teammoralen 5