Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Transkript

1 ARBETSVERKTYG Genomförandefasen

2 Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 GAF- Symtom /365 GAF-Funktion DiVoS (Dagar i vård och stöd)

3 Namn: Personnr: Datum: Skattare: RESURSER DiVoS (Dagar i vård och stöd) På denna blankett registrerar skattaren verkställda insatser de senaste 3 månaderna före skattningstillfället. Antal besök respektive Antal inneliggande vårddagar markeras var för sig. Dagar med Besök inom psykiatrin ( )st. Vårddagar, heldygnsvård inom psykiatrin ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård = (beräknas av applikationen) Dagar med insats som beviljats av kommun ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård och beviljat stöd enligt SoL/LSS= (beräknas av applikationen) På lilla stjärnans resursaxel (klockan 6) kommer summan av besök och vårddagar ha värdet 90/365 i mitten av stjärnan och 1 besök eller 1 vårddag ligger längst ut. (I de undantagsfall som summan skulle vara mer än 365 får stjärngrafen ändå detta värde). Tre kvartal från Lilla stjärnan och årsskattningen från Kvalitetsstjärnan syns på samma bild. Syftet är att på detta sätt med jämna mellanrum göra en värdering tillsammans med brukaren och dennes resursgrupp för att lättare kunna fatta gemensamma beslut och utvärdera programmets effekter. Eventuella frågor rörande praktisering av skattningen besvaras av din metodhandledare.

4 ALLMÄN INFORMATION KVALITETSSTJÄRNAN Kvalitetsstjärnan ger möjlighet att på ett tydligt sätt beskriva patientens, närståendes och behandlarnas uppfattning om den aktuella situationen. Instrumentet består av ett antal frågeformulär där syftet är att årligen: 2. följa upp hur patientens vård och behandling fungerar 3. få en bild av förändringar i patientens situation 4. få en uppfattning om vilka ytterligare insatser som eventuellt behöver göras 5. få en uppfattning om hur närstående ser på vården och behandlingen Frågeformulären är utarbetade för att kunna användas som ett stöd i mötet mellan patient/brukare och personal. Det som framkommer skall komma patienten/brukaren tillgodo. Patientens/brukarens och närståendes medverkan är frivillig och ska ske med beaktande av gällande etik- och sekretessregler. Förhoppningen är att alla som berörs kommer att uppleva metoden och frågeformulären som det stöd det är avsett att vara. Ytterligare information kan du få av: Tel: Mail:

5 VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) Så här fyller Du i! I detta frågeformulär vill vi att Du delar med Dig av hur Du upplevt den vård/behandling samt det stöd Du fått under de tre senaste månaderna av psykiatrins och/eller Kommunens personal. Formuläret består av 11 frågor på de följande sidorna. Vissa frågor är uppdelade i en a, b och en c del. Var vänlig och ringa in det påstående som stämmer bäst överens med hur Du har upplevt det som efterfrågas. Exempel: Om Du tycker att Du har haft ganska att få hjälp vid behov - ringa in på följande sätt: 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Dåliga Lika god som dålig Goda Ja = +1 Vet ej =0 Nej = -1 Fundera inte för länge, det är ditt spontana svar som efterfrågas.

6 Namn: Personnr: Datum: VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Dåliga Lika god som dålig Goda 2a. Hur har Du upplevt stämningen inom psykiatrins och/eller kommunens verksamheter? dålig atmosfär Dålig atmosfär dålig atmosfär Lika god som dålig god atmosfär God atmosfär god atmosfär 3. Hur har Du upplevt personalens förhållningssätt och bemötande? Negativt Lika positivt som positivt Positivt positivt 4. Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal eller annan insats än medicinering? Dåliga Lika god som dålig Goda

7 5. Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal i behandling och stöd? Dåliga Lika god som dålig Goda 6. Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? Dåliga Lika god som dålig Goda 7. Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats? Dåliga Lika god som dålig Goda 8a. Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? Nej Vet ej Ja Om Du svarat Ja besvara också fråga 8b. Om Du svarat Nej besvara också fråga 8c. 8b. Om Du har mediciner? Hur har Du upplevt medicineringen? Negativt Lika positivt som positivt Positivt positivt 8c. Om Du inte har ordinerats medicin? Hur har Du upplevt det? Negativt Lika positivt som positivt Positivt positivt

8 9. Hur har Du upplevt möjligheten att få erbjudanden om psykosocial hjälp? (Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets- /studiesituation eller bostadssituation.) Dåliga Lika god som dålig Goda 10. Hur har Du, så här långt, upplevt resultatet av behandling/stöd/service? Negativt Lika positivt som positivt Positivt positivt 11. Känns Dina kontakter inom psykiatri och kommun som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? lite Lite lite Lika mycket som lite mycket Väldigt mycket

9 Global funktionsskala (GAF-skalan) GAF - Symtom GAF GAF - Funktion Inga symtom Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet). Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) Allvarliga symtom ( t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer. Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete). Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning ( t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet ( t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma). Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner). Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring). Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada ( t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan 1-10 Otillräcklig information 0 Otillräcklig information Ständig oförmögen till elementär personlig hygien GAF-1 Symtom=[ ] GAF-2 Funktion= [ ] GAF-Total= [ ]

10 Anvisning för GAF-skattning GRUNDLÄGGANDE ANVISNING: Man skall enligt anvisningarna beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs ett hypotetisk kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera ej sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. SKATTNINGSFÖRFARANDE Bedömningen avser den senaste veckan. 1. Skatta delskalan GAF-symtom 5. Börja uppifrån och läs igenom definitionen i symtomskalan och bestäm vilket intervall som bäst stämmer överens med patientens symtom. 6. Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under. 7. Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den under delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom 2. Skatta delskalan GAF-funktion 8. Följ instruktionerna enligt punkt 1 och skatta patientens värde för funktion. 3. Skatta GAF-aktuell (total) 9. GAF-aktuell (total) är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F, d.v.s. för vissa patienter är aktuell detsamma som GAF-symtom och för andra GAF-funktion.. Observera att texten i definitionerna exemplifierar svårighetsgrad. I enskilda patientfall kan problemen te sig annorlunda ut. Med symtom avses en manifestation av ett patologiskt tillstånd, och en vid betydelse av ordet patologiskt. Exempelvis kan en uttalad tvångsmässighet sålunda värderas både som ett symtom (tillstånd eller benägenhet), likaväl som det också samtidigt skall värderas i vilken utsträckning detta innebär psykosocial funktionsstörning. OBS! När det gäller GAF skall man göra bedömning utan hänsyn till prognos eller tidigare diagnoser. Man skall inte heller automatiskt utgå ifrån att patienten just för tillfället har för sin störning typiska problem. Bedömningen skall inte heller påverkas av om huruvida patientens funktionsnivå påverkas av medicinering eller annan hjälp. Exempelvis kan lyckad medicinering göra att patient med schizofrenidiagnos fungerar bättre än vad man vanligen tänker om schizofrena patienter. Tanken om att hon/han inte skulle klara sig utan mediciner får alltså inte påverka den aktuella GAF- bedömningen.

11 UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation

12 UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem under den senaste månaden? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt

13 ANVISNING FÖR EGENSKATTNINGARNA CHECKLISTA Arbetsgång/arbetsverktyg Checklistan fylls i när varje moment/verktyg gåtts igenom med brukaren/anhöriga/personal. Checklistan kan användas under 1 år (4 ggr och kopieras nytt för år 2 o.s.v.) OBSERVERA: Handledningstillfällena ska markeras. EGENBEDÖMNING PROGRAMTROHET Programtrohet är när 75 % av arbetet genomförts och uppnåtts. Detta för att nå evidensnivån för bedömning av resultat. Exempel: Poängnivån efter skattning blir sammanlagt 50 för de 9 områdena. Då återstår 25 % för att uppnå programtrohet. Så här fyller du i: Läs igenom de olika momenten (M1 M4) för varje område. Skatta momenten inom varje område på skala 0-4 utifrån hur momentområdet genomförts. Exempel: Skattning av GAF har skett inledningsvis samt brukartillfredställelse. Genomgång av behov, problemområden, och vilka som ska ingå i Resursgruppen har gjorts. Resursgruppsmöte har inte hållits och det har inte heller skett en kvartalsutvärdering. Då skattas lämpligen 0 eftersom detta är mest överensstämmande med var man befinner sig i arbetet. Tänk på: Det är egenbedömning av programtrohet som skattas vid årlig uppföljning (CM behöver inte själv ha utfört de olika momenten) Audits sker med hjälp av utomstående granskare.

14 CHECKLISTA Brukare/Patient: Personnr: Information Delat ut pärm Samtycke Datum: Datum: Datum: Datum: Nätverkskarta Kontaktuppgifter/ Lista för nätverk med telefon och mailadresser Lilla stjärnan/ Kvartalsmätning Individuell intervju brukare+resurspersoner En vanlig dag QLS 100 Livsstil/livskvalitet CAN-behov Sammanfattat bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan Stresshantering Tidiga tecken med krisplan Skickat ut planer och ev. minnesanteckningar till resursgruppen Nästa Resursgruppsmöte Stora stjärnan/årlig uppföljning Problemlösning Metodhandledning enskild eller i grupp

15 EGENBEDÖMNING PROGRAMTROHET Vilka av nedanstående moment har genomförts av dig - eller någon annan? OMRÅDE: VIKT 1 BEDÖMNINGAR M 1: Finns upprepade skattningar av brukarens social funktion o symtom? Finns skattning av brukartillfredsställelsen? M 2: Har brukaren en skriftlig utvecklingsplan baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? -har den reviderats var 3 månad? M 3: Finns tydliga beskrivna delmål o insatser med notering om vem, när och hur det utförs? Är delmålen utvärderingsbara? Görs kvartalsgenomgångar för uppföljning av delmål o insatser? Finns kvartalsnoteringar av insatser av vård, stöd, och socialt arbete? 0 inga eller bara enstaka moment genomförda. 1 två moment genomförda minst 2 ggr 2 alla tre momenten genomförda 1 gång* 3 alla momenten genomförda 2 ggr. 4 alla momenten genomförda minst 3 ggr.*1 *dvs brukaren har haft 2 resursgruppsmöten *1 gäller 1 o 2 året som brukaren deltar i programmet. X1 2 BRUKARENS BEHOV AV INSATSER I SAMHÄLLET M 1: Har du läst relevanta avsnitt i arbetsmodellen, Case- management? M 2: Har du som CM det övergripande ansvaret för att koordinera och se till att kontinuitet, behandling, socialt arbete, rehabilitering och krishantering finns och är läkaren är med? M 3: Har hembesök gjorts regelbundet? M 4: har du arbetat aktivt för att knyta an till samhällets insatser för att tillgodose brukarens behov? T ex socialtjänst, särskilda sjukvårdsinsatser, FK, AF? 0 inga eller bara enstaka moment genomförda. 1 två moment genomförda m brukaren. 2 alla tre momenten genomförda m brukaren 3 alla 4 momenten genomförda i form av resursgrupp eftersom team saknas. 4 alla momenten genomförda i ett samhällsbaserat team. X2

16 3 RESURSGRUPP OCH UTBILDNING AV RESURSPERSONER M 1: De procedurer som har tillämpats för att utforma brukarens personliga utvecklingsplan bygger på ett gemensamt beslutsfattande med dig som ledande aktör. M 2: Utbildning till brukare inklusive närstående och andra resurspersoner har inletts och utgår från brukarens aktuella behov? Förståelse för brukarens sjukdom och behandling är förmedlad till alla resurspersoner? M 3: Har brukaren en resursgrupp som arbetar aktivt i genomförandet av framtagna målsättningar. Används problemlösning aktivt i detta arbete? Brukaren är involverad som experten på sin egen sjukdom i väl strukturerade resursgruppsmöten som hålls var tredje månad? Revideras planen vid resursgruppsmöte? M 4: Träffar du din brukare regelbundet för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? 4 STRESSHANTERING FÖR BRUKARE OCH LILLA RESURSGRUPPEN M 1: Har du arbetat med hur brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress? M 2: Fungerar brukarens lilla resursgrupp, dvs träffas man regelbundet på egen hand för att tillsammans hantera stressade situationer? M 3: Har du gjort audits för brukare? (skattat hur brukaren tillgodogjort sig programmet). 0 inga eller bara enstaka moment genomförda. 1 två moment genomförda. 2 I arbetet m brukaren finns tre momenten genomförda. 3 alla fyra momenten genomförda. 4 alla fyra momenten genomförda flera ggr.* * förutsätter en resursgrupp som möts regelbundet 0 inga moment genomförda. 1 har utbildat om stress, men inte gått igenom relevanta strategier. 2 I arbetet m brukaren har relevanta strategier för stresshantering använts för brukaren och några av resurspersonerna. 3 I arbetet m brukaren har relevanta strategier för stresshantering använts för alla resurs-personer och lilla resursgruppen har haft möten. 4 moment 1 o 2 genomförda och brukare använder det de lärt om stresshantering på egen hand. Kontroll av brukare kan använda sig av det de lärt (genom t ex audits för brukare) X6 X4

17 5 LÄKEMEDELSHANTERING OCH MEDICINERING M 1: Finns det utarbetade strategier vad gäller brukarens medicinering? M 2: Har brukaren själv och resurspersoner utbildats om brukarens mediciner? M 3: Har undersökningar av kroppslig hälsa gjorts? M 4: Finns koncentrationsbestämningar eller andra laboratorieprover för att finna minsta effektiva dosering av läkemedel? 0 inga eller bara enstaka moment genomförda. 1 två moment genomförda. 2 tre moment genomförda. 3 Utarbetade strategier vad gäller brukarens medicinering finns. I arbetet med brukaren har relevanta strategier för läkemedelshantering använts. 4 Utarbetade strategier vad gäller brukarens medicinering finns. I arbetet med brukaren har relevanta strategier för läkemedelshantering använts av alla resurspersoner. Brukare kan på egen hand använda sig av det de fått lära sig. Kan själva inom överenskomna gränser dosera sina mediciner. X6 6 SOCIAL TRÄNING M 1: Har ni arbetat aktivt med teoretisk utbildning och med praktisk och social träning i samhället t ex ESL eller motsvarande? M 2: Har praktisk träning i samhället för att uppnå uppgjorda delmål genomförts av brukare och närstående på egen hand? M 3: Har insatser för social träning följts upp i resursgruppen? 0 inga moment genomförda. 1 utbildning enligt moment 1 genomfört men inte praktisk träning. 2 i arbetet med brukaren har utbildning med relevanta strategier använts och enstaka praktiska träningar har genomförts. 3 Social träning i samhället t ex ESL eller motsvarande har genomförts för att uppnå uppgjorda delmål. Det har förekommit att brukare och närstående har tränat på egen hand. 4 Social träning i samhället t ex ESL eller motsvarande har ofta genomförts för att uppnå uppgjorda delmål. Brukare och närstående har tränat på egen hand. Insatser för social träning har följts upp i resursgruppen. X2

18 7 SPECIFIKA PSYKOLOGISKA BEHANDLINGAR OCH STRATEGIER M 1: Har du på egen hand eller tillsammans med någon kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetod eller strategi mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinos, paranoida symtom eller annat? Exempelvis KBT, MI eller annan terapi. 0 Nej inte gjort. 1 Informerat brukare och lärt ut viss teknik men detta har inte tillämpats systematiskt. 2 I arbetet med brukaren har konsekvent psykologisk strategi/förhållningssätt tillämpats systematiskt men utan handledning av kunnig person. 3 I arbetet med brukaren har du på egen hand konsekvent tillämpat någon psykologisk strategi/förhållningssätt under handledning av kunnig person. 4 Psykologisk behandlingsmetod har genomförts av kunnig och utbildad terapeut. X1 8 KRISHANTERING M 1: Finns det en krisplan med tydlig strategi om hur en krissituation ska hanteras? M 2: Är brukaren införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon, den egna resursgruppen, samt lilla resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? 0 Nej. 1 Informerat brukare om vissa kriser och lärt ut vissa åtgärder men krisplan med tidiga tecken och åtgärdsplan saknas. 2 Krisplan med tidiga tecken finns men osäkert om resurspersoner ännu än införstådda men vad de skall göra. 3 Det finns krisplan och åtgärdsplan och resurspersoner är troligen införstådda med vad de skall göra. 4 Det finns en krisplan om hur man hanterar en krissituation och brukaren är väl införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon, den egna resursgruppen, samt lilla resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår. X2

19 9 KROPPSLIG HÄLSA M 1: Har upprepade kontroller av brukarens kroppsliga hälsa gjorts? M 2: Finns primärvårdsläkare och/eller specialist för eventuell kroppslig ohälsa eller sjukdom hos din brukare? M 3: Har tandhälsan kontrollerats? M 4: Vid graviditet. Har kontakt med gynekolog och barnmorska förmedlats? 0 Nej. 1 har informerat 2 kontroller av brukarens kroppsliga hälsa har gjorts. 3 kontroller av brukarens kroppsliga hälsa har gjorts på regelbunden basis och det finns läkare som ansvarar för brukarens kroppsliga hälsa. 4 Alla relevanta moment genomförda och du har personlig kontakt med kroppsläkaren och tandläkaren. X1 MAXIMAL TOTALSUMMA = 100 VIKTAD PROGRAMTROHET = 0%- 100% SUMMA VIKTADE POÄNG=