MBT - evidensbaserad psykoanalytiskt orienterad terapi vid svår personlighetsstörning så kan man starta en ny verksamhet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MBT - evidensbaserad psykoanalytiskt orienterad terapi vid svår personlighetsstörning så kan man starta en ny verksamhet."

Transkript

1 MBT - evidensbaserad psykoanalytiskt orienterad terapi vid svår personlighetsstörning så kan man starta en ny verksamhet. Göran Rydén, överläkare och psykoanalytiker, MBT-teamet, Huddinge aspx

2 En patient Kvinna i yngre medelåldern med borderlinediagnos som haft kontakt med psykiatrin i 5 år. Inlagd vid 10 tillfällen på 6 olika enheter sammanlagt 786 vårddygn. Dessutom ca ett år som dagpatient. Träffat 88 läkare, 1 psykolog, 3 kuratorer och 4 arbetsterapeuter. Dessutom viss kontakt med öppenvården. Prövat 25 olika mediciner under en period 9 olika preparat samtidigt. Dessutom fått 24 omgångar ECT.

3

4 Personlighetsstörningsprojektet, psykiatriska kliniken Sydväst Hur ska vi ta hand om patienter med personlighetsstörning med suicidsjälvskadebeteende? Arbetsgrupper (Hur ser det ut idag? Vilken evidens och erfarenhet finns?) Kartläggning Utredning/diagnostik Psykologisk behandling Farmakologisk behandling Omvårdnad Handledning Rapporter och en sammanfattande rapport

5 Vad kom vi fram till? Varje öppenvårdsmottagning behöver utveckla specifik kompetens om personlighetsstörning Diagnostisk utredning Färdighetsträningsgrupper enligt DBT-modell Individuell psykoterapi Koordinator Läkarkontakt riktlinjer för farmakologisk behandling Tydliga inläggningsrutiner och genomtänkt omvårdnad i slutenvården Utveckla DBT och MBT för särskilda patientgrupper som inte får tillräcklig hjälp inom den sedvanliga öppenvårdspsykiatrin

6 Bateman A, Fonagy P: Effectiveness of partial hospitalization in the treatment of borderline personality disorder: a randomized controlled trial. Am J Psychiatry Oct;156(10): Bateman A, Fonagy P: Treatment of borderline personality disorder with psychoanalytically oriented partial hospitalization: an 18-month follow-up. Am J Psychiatry Jan;158(1): Bateman A, Fonagy P: Health service utilization costs for borderline personality disorder patients treated with psychoanalytically oriented partial hospitalization versus general psychiatric care. Am J Psychiatry Jan;160(1):

7 Mentaliseringsbaserad terapi Individuell psykoterapi 1 gång/vecka Gruppterapi 3 gånger/vecka Expressiv psykoterapi 1 gång/vecka Community meeting 1 gång/vecka Möte med case manager 1 gång/månad Medicinering Behandlingen utfördes av psykiatrisjuksköterskor. Handledning 2 ggr/vecka

8 Målsättningar Engagera patienter i behandling Minska generella psykiska symptom, särskilt depression och ångest Minska självskadande beteende och självmordsförsök Förbättra social funktion och interpersonellt fungerande Minska slutenvård Föhållandevis litet bortfall Signifikant skillnad mellan grupperna m a p ångest och depressivitet efter 9 resp 18 månader Signifikant skillnad mellan grupperna m a p självskadande efter 12 månader och självmordsförsök efter 6 månader Förbättrad social funktion efter 12 månader Minskad slutenvård i behandlingsgruppen under hela behandlingen Förbättringen kvarstod efter 18 månaders uppföljning

9 CONCLUSIONS: This review suggests that some of the problems frequently encountered by people with borderline personality disorder may be amenable to talking/behavioural treatments but all therapies remain experimental and the studies are too few and small to inspire full confidence in their results. These findings require replication in larger 'real-world' studies. Binks et al: Psychological therapies for people with borderline personality disorder. Cochrane Database Syst Rev Jan 25;(1):CD Review.

10 Vad är mentalisering? Att mentalisera handlar om att förstå och tänka om sig själv och andra som intentionella, d v s vårt handlande styrs av vad vi vill, önskar, fruktar, åtrår etc.

11 1. Sociala aspekter Kunna förstå oskrivna regler och läsa mellan raderna Kunna hantera nya/komplexa sociala situationer Kunna lösa konflikter o missförstånd Kunna lära sig själv och lära andra Kunna låtsas, luras, ljuga, skämta, ironi

12 2. Att uppleva sig som ett handlande subjekt Kunna ta hand om sig själv och andra Kunna tänka/känna innan man handlar - förändra negativa mönster Kunna stå ut med svåra känslor Gå från att känna sig drabbad till att ta ansvar KASAM: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet

13 Några viktiga utgångspunkter Anknytning/den nära relationen är den bas på vilken övriga funktioner vilar Tidiga relationer bildar mönster för kommande relationer Det är i de tidiga relationerna, i anknytningssituationen som kognitiva funktioner som reflektion (symboliseringsförmåga), uppmärksamhet och stresstålighet utvecklas. Mentalisering består av olika funktioner som går att visualisera med hjärnavbildningstekniker det är således ett operationellt användbart begrepp som går att använda i forskning. Mentalisering som begrepp används även inom angränsande forskningsfält vilket ger möjlighet till homogen terminologi

14 Några viktiga psykoanalytiska utgångspunkter Tilltro till utforskande som metod och mål för psykisk hälsa (Freud) Bion (Teori om tänkande, härbärgeringsbegreppet) Foulkes (gruppen som socialiationsbefrämjande) Winnicott (potential space, moderns/terapeutens överlevnadsförmåga) Lacan (spegling, identitetsutveckling) Bowlby (anknytning)

15 Anknytning Anknytningens syfte är säkerhet och en kunskap om hur man skapar relationer Barnet tilldelas intentioner av modern i den tidiga relationen och får hjälp att se sig själv som agent (som kan få någonting att hända) Successivt byggs en förmåga att med den tidiga relationen som matris sätta upp mål

16 När anknytningen är otrygg Barnet förväntar sig ingen tröst - tröstlös Ingen tillit till tänkandet Barnet blir mer upptaget av självförsörjande aktiviteter för att ta sig ur sitt tillstånd (som kan bli ett självdestruktivt beteende) Barnet slutar så småningom att kommunicera

17 Anknytning och mentalisering Anknytning faciliterar mentalisering Anknytningsbeteende slår ut mentalisering. Borderlinepatienter fastnar i anknytningsbeteendet

18 Den förnuftiga känslan och det känsliga förnuftet Mentalisering består av Kognitiv empati att förstå att andra människor och man själv har en inre psykisk värld som påverkar vår uppfattning om oss själva och andra Emotionell empati att känslomässigt kunna sätta sig in i hur man själv eller någon annan känner i en viss situation

19 Autism, Paranoid beredskap Själv Mentalisering Tanke kognitiv empati Theory of mind, upplevelse av att vara agent? Känsla/kropp emotionell empati Empati med sig själv Känslomässig instabilitet, borderline Andra Theory of mind Empati Autism Psykopati

20 Förutsättningar för mentalisering Trygg anknytning Optimal emotionell stressnivå

21 Funktion (Mentalisering/kamp-flykt Mentalisering Kamp-flykt Vänta, det kanske finns något jag inte tänkt på Jag undrar Kanske kan det vara så här? Bättre fly än illa fäkta! Vi kan inte sitta här bara gör nåt! Jag vet hur du tänker! Stress/ sugighet

22 Vad går fel? Medfödd sårbarhet; mindblindedness p g a bristande uppmärksamhet eller kognitiva svårigheter (ADHD, ADD/autism) Oförmåga att känna igen underkastelse (psykopati) Känslomässiga svängningar som skapar svårigheter att monitorera den emotionella stressnivån Bristande spegling Otrygg anknytning Vårdgivarens oförmåga att spegla barnets känslor och intentioner Trauma leken förstörs. Alltför kraftiga intryck som blir ohanterliga

23 Målsättningar med MBT-teamet, Huddinge Implementera en behandlingsmodell som kan fungera som alternativ till DBT. Att använda en behandlingsmodell med så god evidens som nu finns Att utreda patienterna noggrannt Att från början bygga in utvärdering Hållbarhet över tid Roligt arbete de som arbetar i MBT-teamet ska känna stolthet över sitt arbete

24 MBT i Huddinge MBT 5 (1,5 år): Individualterapi, 1 timme/vecka Gruppterapi i liten grupp, 2 timmar/vecka Storgrupp, 1 timme/vecka Expressiv terapi, 1 timme/vecka (varannan vecka bildgrupp, varannan vecka skrivgrupp) Ev. läkemedelsbehandling Regelbundna vårdplaneringsmöten Möjlighet till telefonkontakt Inläggning vid behov + Uppföljning

25 MBT i Huddinge MBT 2 (1,5 år): Individualterapi, 1 timme/vecka Gruppterapi i liten grupp, 1,5 timme/vecka Ev. läkemedelsbehandling Regelbundna vårdplaneringsmöten Möjlighet till telefonkontakt Inläggning vid behov + Uppföljning?

26 Innan behandlingen börjar utredning och bedömning

27 Utredning Axel I-diagnostik med MINI m.m. Axel II-diagnostik med SCID-II m.m. Neuropsykiatrisk utredning med WAIS-III m.m. Personlighetskartläggning med NEO-PI och SASB Ca 15 formulär och skattningsskalor för kartläggning av ADHD, Asperger, missbruk, alexitymi, dissociation, självskadande m.m.

28 Varför utredning? Passar patienten hos oss? Hjälp i det kliniska arbetet Forskning Anknytning

29 Individualterapi Aktiv terapeut. Inledningsvis görs en krisplan och en behandlingsplan. Möjlighet att reflektera kring vad som händer i grupperna. Stöd att våga ta upp svåra saker i grupperna.

30 Gruppterapi 6 patienter + 2 terapeuter. Först en runda, där var och en har möjlig-het att säga något, sedan fri diskussion. Aktiva terapeuter. Att överleva i en grupp. Att se likheter och skillnader. Att få stöd från andra. Att stödja andra.

31 Storgrupp 12 patienter + 4 terapeuter. Ett syfte är att träna sig i att vara i ett större socialt sammanhang och kunna smälta in och behålla sin integritet. Pedagogiska moment. Ex: diagnoskriterier, orsakssamband, mentalisering, affekter, att sätta gränser, ta med sig något betydelsefullt och berätta om det.

32 Bild- och skrivgrupp 6 patienter + 2 terapeuter. Struktur: kort introduktion + ca 30 min individuellt skapande utifrån ett bestämt tema + ca 60 min diskussion kring arbetena + 15 min eftersnack. Syfte: att träna sig på att uttrycka sina tankar och känslor, att fundera kring vad andra tänker och känner. Ex på teman: Självporträtt, Min familj, Jag har aldrig varit så rädd som den gången, Vad jag tycker om att vara kvinna.

33 Läkemedelsbehandling Minska onödig medicinering. Dessa patienter har prövat det mesta, mycket samtidigt. Pröva medicinering under pågående behandling. Litium, antiepileptika, CS, Revia Antabus. Patienterna får sköta sin medicin själva i möjligaste mån.

34 Uppföljande behandling 1 år Gruppterapi i liten grupp, 1 timme/vecka Litet glesare kontakt med individualterapeuten PAL-skap

35 Att ge terapeuterna möjlighet till mentalisering Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som händer med alla patienter. Täta teamdiskussioner, bl.a. efter alla grupptillfällen. Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet. Två terapeuter (minst) i grupperna. Mycket handledning.

36 Att ge patienterna möjlighet till mentalisering Tydliga, konsekventa och pålitliga ramar och regler. Flexibilitet och lyhördhet. Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna, borderline, behandlingen o.s.v. Tillgänglighet.

37 MBT i siffror

38 Patientflödet och avhopp BPD-diagnos N=39 Vidare till utredning N=42 Erbjöds behandling men ännu ej startat N=9 Erbjöds ej behandling N=4 Erbjöds behandling N=26 Remitterade Totalt N=67 Ej BPD-diagnos N=3 Ej utredda N=25 Pat 1 vågade inte fortsätta i grupp (9v) Patient 2: flyttade till annan ort (20v) Tackade nej till behandling N=1 Hoppade av inom 1 månad N=4 Kvar i behandling efter 1 månad N=21 Kvar i behandling feb 2007 N=18 Patient 3: Började arbeta ( (59 v)

39

40 Ålder Ålder, medel: 28,6+/-7,9 år. (N=61) Min.18 år Max.49 år

41

42 50% 45% 40% 35% 30% Utbildningsnivå MBT N=33 Medeltal Sydväst Riket Andel 25% 20% 15% 10% 5% 0% Uppgift saknas Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

43 WAIS-III hos patienter med borderlinepersonlighetsstörningsdiagnos Verbal IK Performance IK Total IK Verbal förståelse IK Perceptuell organisation IK Arbetsminne IK Snabbhet IK N Minimu m Maximum Medel värde Std. Deviation ,06 11, ,34 12, ,69 11, ,34 11, ,29 14, ,62 13, ,57 13,044

44 Crosstabulation high ASRS and high SUAS Count ASRS>=35 yes=1 no=0 Total Fisher Exact test: 0,004 Pearson Chi-Square: 0, SUAS >= 43 yes=1 no=0 0 1 Total

45 Suicidalitet Drag av ADHD och sannolikt autistiska drag medför en ökad suicidalitet.

46 N=22

47 N=38

48 Hur går det?

49 SASBMe_CL1_BL SASBMe_CL2_BL SASBMe_CL3_BL SASBMe_CL4_BL SASBMe_CL5_BL SASBMe_CL6_BL SASBMe_CL7_BL SASBMe_CL8_BL SASBMe_CL1_12_months SASBMe_CL2_12_months SASBMe_CL3_12_months SASBMe_CL4_12_months SASBMe_CL5_12_months SASBMe_CL6_12_months SASBMe_CL7_12_months SASBMe_CL8_12_months Values Values SASB-S Cases : Total Mean Variables 100,00 75,00 50,00 25,00 0,00 Case Summaries Cases : Total Mean Variables

50 TAS-20 and alexithymia TAS-20 significance b TAS-20 in 6 months vs baseline Negative Differences a Positive Differences b Ties c Total N Exact Sig. (2-tailed) TAS-20 after 6 months vs baseline,039 a a. Binomial distribution used. b. Sign Test a. TAS20_F1_6_months < TAS20_F1_BL b. TAS20_F1_6_months > TAS20_F1_BL c. TAS20_F1_6_months = TAS20_F1_BL D v s: 6 månader efter påbörjad behandling har graden av alexitymi minskat signifikant

51 KABOSS_Dep_BL KABOSS_Dep_12_months KABOSS_Anx_BL KABOSS_Anx_12_months KABOSS_Obs_BL KABOSS_Obs_12_months KABOSS_Bor_BL KABOSS_Bor_12_months Values 150,00 100,00 50,00 0,00 KABOSS-S Baseline vs. 12 months: Paired Samples Statistics Statistics : Mean 144,55 116,82 114,09 115,91 102,73 103,18 92,73 102,27 Variables

52 SUAS Baseline vs 9 months in treatment (paired sample test) SUAS Baseline SUAS 9 months Mean N Std. Deviation Std. Error Mean 40, ,587 2,399 29, ,366 5,175 Sig. 2-tailed 0,061

53 Inneliggande vård före och under behandling Statistik : Medeltal 40,00 38,69 30,00 Dygn 20,00 10,00 7,92 Antal inneliggande dygn året före behandlingsstart Antal inneliggande dygn första året i behandlng

54 Sammanfattningsvis utfall Få avhopp. Minskad symptombörda? Minskad alexitymi Bättre självbild Minskat självskadande Minskad suicidalitet Minskad slutenvård

55 MBT i Huddinge Organisation inom en befintlig öppenvårdsmottagning men som självständigt arbetande team Öppenvårdsmodell av ekonomiska skäl

56 Faser Förberedelse, lobbying Strukturellt förberedande anställning, lokaler Planera behandling och forskning Remissrutiner, information, hemsida, utredningsrutiner, diskutera forskningsupplägg och utvärderingsmått Utbildning och handledning Fortlöpande utbildning och utveckling av behandlingsmodellen

57 Stöd från omgivningen Anita Müller, sektionschef Jerker Hetta, forskningshandledare Susanne Lidberg, enhetschef Maret Pella Eliasson, psykoterapeut Våra handledare M fl.

58 MBT-teamet består idag av: Owe Larsols, Niki Sundström, Göran Rydén, Per Wallroth (Johanna Levallius ej med på bilden)

59 Vad blev bra? Tid till förberedelse Många sökande (>60 sökande) Tillgång till manual att stångas mot Omgivningens positiva intresse och stöd Väl genomtänkta remisser Att höra till en existerande mottagning innebar minskad administration Litet team, korta beslutsvägar och en organisk beslutsordning

60 Vad blev mindre bra? Allt var nytt, manualen svårarbetad Oerhört betydelsefullt med teamets interna miljö vilket team vill man ha? En anställd slutade Att höra till en existerande mottagning innebär också trassel Ständigt ont om tid Svårt att få tid till utvärdering, både internt och forskningsmässigt

61 Vad är viktigt? De som arbetar måste ha kul! Tid till både informell och formell handledning/härbärgering Alla behöver få respons på det man gör (alla föreläser och lär sig presentationsteknik, tar emot studiebesök, undervisar, tar del av utvärdering etc.) Det krävs en hög grad av kaostolerans och viss grad av konfliktundvikande förmåga

62 Vad skulle vi önska? En person som håller ihop pappersarbete (hemsida, pärmar, kopiering, utvärderingsformulär och tider ) Avsatt tid till undervisning och forskning Ett team till vid sidan om och intimare samarbete med DBT-folket på kliniken Utveckla metoder att knyta upp patienter som inte passar någonstans

63

64 Bristande spegling Desorganiserad anknytning Otrygg bas Bristande lek Trauma Försvagad affektrepresentation Bristande mentalisering Hyperaktiverat anknytningsbeteende Arousal/stresskänslighet Teleologiskt tänkande Psykisk ekvivalens Pretend play Främmande själv/alien self

65 Personlighetsstörning, allmänna diagnoskriterier i DSM-IV Varaktigt mönster med avseende på Kognitioner (d v s tankeförmåga, koncentration m m) Affekter (d v s känslor, stämningsläge) Mellanmänskligt samspel (relationer) Impulskontroll Oflexibelt Kliniskt signifikant lidande Kan spåras till tidiga vuxenår (åtminstone)

66 Borderlinepersonlighetsstörning, diagnoskriterier Undvika verkliga eller fantiserade separationer Intensiva, instabila mellanmänskliga relationer Identitetsstörning Impulsivitet Upprepat suicidalt beteende Känslomässig instabilitet Kronisk tomhetskänsla Inadekvat, intensiv vrede Övergående stressrelaterade paranoida reaktioner/dissociativa symptom (d v s förföljelsetankar, misstänksamhet, overklighetskänslor

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter ÖVM SOLHEM Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter Nationell självskadekonferens Stockholm 3 okt 2012 KVÖ 2001 Öppenvårdsmottagningarna i Borås övergick från att ha varit sektoriserade

Läs mer

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge MBT i teori och praktik Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge Observera! Åhörarkopior till de här PowerPointbilderna kan hämtas på MBTteamet hemsida: www.mbtsverige.se Vad/vilka är MBT-teamet? Peder

Läs mer

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering? MBT Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna + litteraturlista (+ en massa annat)

Läs mer

Mentalisering Utveckling och skador

Mentalisering Utveckling och skador Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI AGENDA MENTALISERINGS BASERAD TERAPI Peder B jörling, överläkare, KBTterapeut MB T-team et Psykiatri Sydväst, Hudding e P e d e r. b jo r li ng @ s ll.se Mentalisering - Vad är mentalisering? - Mentaliseringsförmågans

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS

Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS 1 Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för f dubbeldiagnos Björn Philips Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet 1. Borderline Personlighetsstörning rning (BPS) 2. Teorin om mentalisering 3. Mentaliseringsbaserad

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm MBT för f r patienter med borderline och substansberoende Björn Philips, Roland Pålsson, P Eva Sjölander & Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm Projektledning Björn Philips, projektledare Peter Wennberg

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Personlighetsstörningar 2012

Personlighetsstörningar 2012 Gå 5 betala för 4! Personlighetsstörningar 2012 Konferensen som ger dig aktuell kunskap, utveckling och den senaste forskningen! Problematisering av diagnos och diagnostisering vid personlighetsstörningar

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Mentaliseringsteori och symbolisering

Mentaliseringsteori och symbolisering MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Familjeinriktade insatser; Parterapi. Familjeinriktade insatser; Parterapi. Eva Sjölander Leg. Psykoterapeut/familjeterapeut. Beroendecentrum Stockholm, EWA- mottagningen. Alkoholmottagning för kvinnor med barn och nyblivna föräldrar med olika

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning

Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning Infallsvinklar från patientgrupp och behandlare Lotta Söderman Handledare: Marie-Louise Ögren EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET

Läs mer

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer