Personlighetsstörningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlighetsstörningar"

Transkript

1 Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare

2 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning? Behandling Bemötande

3 Frågelappar till rasten!

4 Vad är personlighet? Personlighet: Ett mönster av tankar, känslor och beteenden som är typiskt för en individ. Ett resultat av gener, utveckling och erfarenheter. Kan beskrivas som en kombination av olika personlighetsdrag, t.ex. femfaktormodellen.

5 Vad är personlighetsstörning? När personligheten orsakar problem. Personlighetsstörningsdiagnos: Allmänna och speciella kriterier ska vara uppfyllda. Allmänna kriterier Långvarigt och sociokulturellt avvikande beteende och sätt att uppfatta saker. Oflexibelt d.v.s. uppträder i många situationer. Har varit så åtminstone sedan tonåren. Leder till lidande och/eller försämrad funktion i arbete, socialt etc. Beror inte på annan psykisk störning, drogmissbruk eller hjärnskada. Speciella kriterier Olika för olika personlighetsstörningar.

6 Vad är normalt? Personlighetsdragen kan vara mer eller mindre funktionella och mer eller mindre udda. Alla avvikelser från normala personlighetsdrag är ej negativa! Psykiatrin vill inte sjukförklara folk i onödan, vad som är en normal personlighet är inte en fråga för psykiatrin.

7 Tomas di Leva! Annorlunda men välfungerande dvs inte personlighetsstörd.

8

9 Allmänt om personlighetsstörningar Prevalens ca 10% i befolkningen, 30-50% bland psykiatriska patienter. Vissa skillnader avseende bl.a. kön och ålder. Varierande funktionsnivå. Vanligare med ensamhet, relationsproblem, arbetsproblem och missbruk. Betraktas ibland som besvärliga patienter i vården, men glöm inte att problematiken innebär framförallt ett stort lidande hos patienten!

10 De olika personlighetsstörningarna (DSM-IV)

11 Paranoid personlighetsstörning Misstänksamhet och problem med tillit, men inga ihållande psykotiska symtom. Ser fientlighet / svek där det inte är rimligt. Ond cirkel: samarbetssvårigheter och relationsproblem è folk drar sig undan è bekräftar deras paranoida verklighetsbild. Saknas distans till sin verklighetsuppfattning. Lättkränkta, ältar tidigare (upplevda) oförätter. Kan uttala sig kritiskt men tolererar inte att bli kritiserad. Uppfattas ofta som försvarsinställda, kritiska. Tänk på missbruk!

12 Tänk på att det tar längre tid än vanligt att få en bra relation med patienten, och för patienten att känna förtroende. Låt det ta tid. Kroppskontakt kan vara känsligt. Lättkränkta: tänk på hur feedback, instruktioner (och tjat ) ges.

13 Schizoid personlighetsstörning Ointresserade av sociala relationer. Inga starka känslor. Social isolering. Saknar sexuellt intresse. Ointresserade av andras tankar om dem. Kan vara likt en mildare asperger.

14 Schizotyp personlighetsstörning Udda mellanmänskligt beteende - tal och affekter. Svårt med sociala normer. Perceptuella förvrängningar, ofta hänsyftningsidéer. Begränsad förmåga till nära relationer. Psykosnära symptom - dock ej vanföreställningar. Misstänksamhet och begränsade affekter. Utvecklas sällan till Schizofreni. Betänk missbruk!

15 Narcissistisk personlighetsstörning Upplever sig vara en speciell och viktig person....vilket märks både i beteende eller fantasier. Behov av att bli beundrad. Söker status och makt. Högdragen, brist på empati, utnyttjar andra, struntar i regler. Regler som gäller för andra gäller inte mig. Kritikkänsliga è depression/ångest è söker vård för annat än sin personlighetsstörning.

16 Har en tendens att nedvärdera behandlaren tänk på att det beror på patientens störning och inte på att du är en dålig behandlare. Vill ofta styra behandlingen viktigt att (på ett hövligt sätt) sätta gränser.

17 Antisocial personlighetsstörning (Prevalens 1-3%, 60% hos fängelsekunder. 6-8 ggr vanligare hos ) Bristande respekt för andra. Struntar i regler och normer när det gynnar dem è brottsliga handlingar, lögner, impulsivitet, irritabilitet, ansvarslöshet. Ofta impulsivitet och brist på ångerkänsla, bristande empati (jmf Asperger - skillnader!) Ofta antisocialt beteende redan i barndomen med hot, trakasserier, djurplågeri, stöld, skadegörelse. Samtidigt missbruk och ångest vanligt. Ökad s-risk.

18 Antisocial ps eller psykopat? Inte synonymt: Antisocial: tyngdpunkt på beteendeavvikelser. Psykopati: även emotionella och psykologiska avvikelser. Närmast en kombination av antisocial och narcissistisk ps. En person kan vara psykopat utan att ha antisocial ps.

19 Inte acceptera hotfullt kränkande beteende. Om arbetsmiljöproblem ta upp med tex chef. Träffa ej hotfulla patienter ensam (oavsett diagnos).

20 Histrionisk personlighetsstörning Uppmärksamhetssökande - vill vara i centrum Om jag inte blir sedd och beundrad är jag inte värd något Överdrivet emotionella (jmf. kulturell norm) Drama queen, ytliga och överdrivna känslouttryck. Använder sitt yttre för att få uppmärksamhet Utmanande beteende och klädsel, olämpligt flörtande. Lättpåverkad. Uppfattar relationer som mer intima än de är.

21 Uppfattar relationer som mer intima än de är, kan lätt vara gränslös. Viktig att vara tydligt avvisande mot närmanden och ha en professionell attityd. Säg ifrån om patienten går för långt.

22 Borderline personlighetsstörning Prevanels 0,5-2%, vanligare hos yngre. Svängande, intensiva och lättutlösta känslor. Impulsivitet Svårt att kontrollera aggressioner Ger andra problem (alkohol, sex, pengar, relationer, m.m.). Självskadebeteende (ångestlindring / suicidalt) Ofta negativ självbild. Känslomässigt sårbara. Stannar ofta i destruktiva relationer. Ser saker i svart/vitt - även relationer. Instabil identitet, tomhetskänsla. Ibland korta psykosliknande symtom. En dödlig sjukdom: s-risk 3-10% (!) - inläggningsbehov Samsjuklighet! Varierande funktionsnivå beroende på känsloläge och patient.

23 Borderline och kön Övervikt kvinnor. Varför - kön eller genus? Sociala faktorer? Ev. underdiagnostik av män med borderline då symtomen ter sig annorlunda hos dem, ev. av sociala/kulturella skäl. Män utagerande, kvinnor vänder det inåt? Jmf. ADHD! Genetiska faktorer? BPD delvis genetiskt - men osäkert om det ger könsskillnader. Vi vet inte. Kanske båda?

24 Om tex. tecken på självskadebeteende upptäcks: Om relationen tillåter ta upp hur pat mår, om hen vill träffa läkare/psykolog. Uppmärksamma läkare/psykolog på det om kontakt redan finns.

25 Fobisk personlighetsstörning Relativt vanlig (1-5%), liknar social fobi. Generell ängslighet, speciellt inför sociala situationer. Låg självkänsla, Jag duger inte, andra tycker jag är konstig/dålig è rädsla för avvisande eller negativa omdömen è undviker situationer där risk finns è ensamhet, social isolering. Social hämning, vill ej ta kontakt med andra utan att känna sig säker på att vara omtyckt. Vill framförallt undvika att göra bort sig.

26 Rädd för att misslyckas. Viktigt med positiv feedback.

27 Osjälvständig personlighetsstörning Starkt behov av att bli omhändertagen Oförmåga att fatta egna beslut pga bristande tilltro till eget omdöme. è undergivet och klängigt beteende è rädsla för separationer och passivitet. Svårt att vara oenig med andra. Svårt att göra saker på egen hand. Rädlsa att bli övergiven

28 Viktigt att lägga över ansvaret på patienten även om han/hon motverkar det. (Ev. i mindre doser än vanligt.)

29 Tvångsmässig personlighetsstörning Upptagenhet av ordning, perfektionism, listor è svårt att bli färdig med saker. Vill ha mental och mellanmänsklig kontroll è bristande flexibilitet och effektivitet. Lägger fritid på arbetsrelaterade saker Kan inte kasta bort saker Svårt att samarbeta/delegera saker Kan framstå som stela, snåla, humorlösa Ofta mer insikt om sitt beteende. Män överrepresenterade. Har inget med tvångstankar att göra, även om man kan ha båda.

30 Vad skiljer en personlighetsstörning från en vanlig psykiatrisk diagnos? Symptomen upplevs som jagsyntona. Personlighetsproblematiken är sällan det som patienten söker för, och problemen är ofta mer uppenbara för omgivningen än patienten själv (jmf tvångstankar, fobier). Långvarig (men inte alltid kronisk) problematik. En axel I-störning har debut och förlopp medan en axel IIstörning snarare ligger i patientens konstitution. Lite sämre prognos och längre behandlingstider.

31 Orsaker till personlighetsstörningar Ej helt känt, olika teorier finns! Genetik (arv): Genetik bidrar till 40-60% av normala personlighetsdrag (enl. tvillingstudier), troligt att det är ungefär likadant vid personlighetsstörningar. Forskning som stöder detta finns dock mest på borderline, schizoid och antisocial personlighetsstörning. Händelser (miljö): Riskfaktorer finns, t.ex. barndomstrauma, övergrepp, psykisk sjukdom i barndomen - men kausalsamband är osäkert. En trygg miljö är däremot skyddande!

32 Orsaker, fortsättning Troligen en blandning av arv och miljö! En negativ händelse (miljö) påverkar människor olika beroende på gener (arv) och personlighet. Exempel: låg MAO-A-aktivitet och tidigare misshandel gav mer antisocialt beteende än hög MAO-A-aktivitet och misshandel. (MAO-A, ett särskilt enzym i hjärnan.)

33 Ger personlighetsstörning andra psykiatriska problem? Vulnerabilitetsmodellen Förekomst av en störning (t.ex. fobisk ps) ökar risken för förekomst av en annan (t.ex. depression). Komplikationsmodellen En ny störning kan uppstå som en komplikation till en annan. Upprepade depressioner under barndomen kan t.ex. ge en senare personlighetsstörning. Spektrummodellen Axel I- och II-störningar finns längs ett spektrum med tilltagande svårighetsgrad och med gemensam sårbarhet. (Melankoli - depression - dystymi - depressiv ps)

34 Personlighetsstörningar i vården Inom psykiatrin Här upptäcks (i bästa fall), diagnosticeras och behandlas personlighetsstörningarna. Även på sjukhuset och i primärvård! Exempel: suicidförsök och självskadebeteende (skärskador på kirurgakuten och intoxer på medicinakuten och AVA/CIVA. Inomprimärvården hos både patienter med psykiatrisk problematik, men även beroende, smärttillstånd och i princip allt annat. (Prevalensen är upp till 10%!)

35 Diagnostik Lab-prover eller röntgen ger ej diagnos. Magkänsla! Kan inte ställa diagnos, men ge ledtrådar om vilka patienter som ska utredas vidare. Screening finns (formulär som patienten fyller i) Strukturerad diagnostik (SCID II) Lätt att missa diagnosen annars!

36 Ledtrådar Vanlig behandling hjälper inte. Dålig följsamhet. Svårt att få en bra relation med patienten. Mycket funktionssvårigheter men svårt att ringa in problemet. Magkänslan!

37 Behandling av personlighetsstörning Svårbehandlat men ofta behandlingsbart - inte alltid en kronisk diagnos! Olika behandlingar för olika personlighetsstörningar. I huvudsak psykologisk behandling (men läkemedelsbehandling mot axel I-störningar samt symptomatiskt. Intox-risk!) Blir inte botade av empati och schysst bemötande men bra kontakt och behandling är omöjliga utan!

38 Specifika behandlingar Saknas för många axel II-diagnoser. Varierande resultat - dåligt för Schizoid, bra för fobisk, osjälvständig, borderline. Borderline: Läkemedel: som symtomlindring. Undvikd bens, tänk på intox-risk. Psykologisk behandling viktigast! På akuten och vårdavdelning: krisbehandling I öppenvården: botande behandling - DBT (dialektisk beteendeterapi)

39 Dialektisk beteendeterapi (DBT) För patienter med borderline. Färdighetsträning (gruppterapi) relationshantering mindfulness känsloreglering stå ut när det är svårt Individualterapi Hjälper patienten att hantera dagliga kriser genom att använda färdigheter enligt ovan.

40 Prognos Olika för olika personlighetsstörningar Spontanförlopp: Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk avtar över tid. Paranoid, schizoid, schizotyp, fobisk, osjälvständig och tvångsmässig förstärks.

41 Sjukgymnastens roll Ge sedvanlig behandling (trots personlighetsstörningen). (Såklart.) Identifiera patienterna Ibland tätare patientkontakt än läkare har mer info Tillföra information Kan fångas upp av annan vårdpersonal som får påminna läkaren som (ibland bara) är fokuserad på det somatiska och inte ger patienten samma tid. Även utredning och behandling efter vidareutbildning

42 Blir man en bättre sjukgymnast av att veta något om personlighetsstörningar? Bättre förståelse för ovanliga personligheter è bättre behandlingsallians è bättre behandlingsresultat Höja vårdkvalitén på enheten Identifiera patientkategorin Extra viktigt om man riktar in sig på psykiatriska patienter

43 Bemötande Nödvändigt med bra allians med patienten. Visa respekt och lyssna och ta på allvar. Empatiskt och tolerant förhållningssätt, men sätt också gränser! Rak kommunikation. Ta upp problem som uppstår i relationen. Provocerande eller manipulativt beteende är ofta ett tecken på färdighetsbrister och oförmåga! Det är ett tecken på att patienten faktiskt behöver hjälp och inget som patienten ska straffas för!

44 Synen på patienter med borderline Betraktas ibland som besvärliga patienter i vården, men glöm inte att problematiken innebär framförallt ett stort lidande hos patienten! Att en patient med BPD återkommer med ständiga intoxer är inte konstigare än att en hjärtsviktspat återkommer med lungödem eller en osteoporotisk äldre dam kommer med nya frakturer! Patienten dramatiserar inte (eller i vart fall sällan) sjukdomsförloppet är sådant. Ingen gullande, sätt gränser men visa respekt och empati! Behandla patienten som en jämlike även om han/hon kan vara provocerande och utagerande!

45 Frågor / synpunkter? niklas.horberg@akademiska.se

46 Extramaterial

47 Allmänna diagnoskriterier A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avvikter från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö och som kommer till uttryck inom minst två av följande områden: kognitioner (sätt att uppfatta och tolka sig själv och omvärlden) affektivitet (komplexitet, intensitet, labilitet och rimlighet i känslomässigt gensvar) mellanmänskligt samspel impulskontroll B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

48 Allmänna diagnoskriterier, forts. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras åtminstone till tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck eller följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller skada.

49 Vad är inte en personlighetsstörning Ovanlig personlighet utan funktionsförlust eller lidande. Problematiskt beteende men som bättre förklaras av en annan psykiatrisk diagnos (Axel I) Problematiskt beteende som förklaras av missbruk eller psykosociala omständigheter. Problematiskt beteende hos personer under 18 år.

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg 2011-01- 27 Katarina Turesson Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability and Health

International Classification of Functioning, Disability and Health International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Perspektiv på prevention

Perspektiv på prevention Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighetssyndrom Vikten av ett professionellt möte Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighet det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop

Läs mer

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad

Läs mer

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

De jobbiga patienterna Sjuksköterska-patientrelationer vid

De jobbiga patienterna Sjuksköterska-patientrelationer vid De jobbiga patienterna Sjuksköterska-patientrelationer vid borderline personlighetsstörning FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Johanna Björklund Linnea Rustad-Karlsson Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Mätbandet Upprättad november 2014 1 Mätbandets vision En förskola för alla Ingen på förskolan Mätbandet skall känna sig diskriminerad,

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer