Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Transkript

1 Hål i huden Om flickor* som skär** sig

2 Per Wallroth 2

3 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor skadar sig själva? 3. Vad kan man göra för att hjälpa människor som skadar sig själva? 4. Diskussion! Per Wallroth 3

4 Per Wallroth 4

5 Självskadande är inte självmord Berny Pålsson: Men oftast skär jag mig inte för att dö, utan för att överleva. Favazza: Skillnaden mellan självskadande och självmord är enkel men avgörande: det är skillnaden mellan liv och död. Självmord är en slutpunkt; självmordsbenägna människor vill få slut på alla känslor och avsluta sina liv. Självskadande är en morbid form av självhjälp; självskadare vill bli av med svåra tankar och känslor och fortsätta leva Per Wallroth 5

6 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande?

7 Forskning om självskadande Den första beskrivningen av självskadande finns i Bibeln. Den första facktexten i ämnet skrevs Från 1960-talet och framåt har det publicerats en mängd böcker och tusentals vetenskapliga artiklar om självskadande Per Wallroth 7

8 Självdestruktivitet Självskadande Självmord och självmordsförsök Tablettförgiftning Alkohol- och drogmissbruk Ätstörningar Utsätta sig för farliga situationer Utsätta sig för farliga relationer Per Wallroth 8

9 Definition av självskadande Favazza: avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordsavsikt. Enklare uttryckt: Att skada sin egen kropp på ett direkt sätt utan att vilja dö Per Wallroth 9

10 Olika typer av självskadande Stereotypt självskadande (bl.a. vid utvecklingsstörning och autism) Grovt självskadande (bl.a. vid psykoser) Tvångsmässigt självskadande (bl.a. trichotillomani) Impulsivt självskadande Per Wallroth 10

11 Impulsivt självskadande Skära, rispa eller skrapa sig Karva in ord eller symboler i huden Hindra sår från att läkas Bränna sig med cigaretter Dunka huvudet i väggen Slå sig själv med händerna eller hammare Sticka sig själv med nålar Per Wallroth 11

12 Vilka kroppsdelar skadar man? Armarna Benen Magen Händerna Ansiktet Brösten Könsorganet Per Wallroth 12

13 Hur vanligt är det? Svårbedömt p.g.a. att det är tabubelagt och p.g.a. att olika definitioner används. I flera stora undersökningar bland skolungdomar hade 5 7 % skadat sig själva det senast året. Dock räknades även självmordsförsök. I en stor amerikansk undersökning av den vuxna normalbefolkningen hade 3,6 % skadat sig åtminstone några gånger i livet, 0,3 % hade skadat sig ofta Per Wallroth 13

14 Hur vanligt är det i Sverige? Enligt en undersökning bland ca skolungdomar (åk 7, 9, 2) i Halland 2001 hade 7,6 % skadat sig själva (även självmordsförsök) det senaste året. 1 % hade skadat sig själva en eller flera gånger i månaden. 1 % hade skadat sig själva en eller flera gånger i veckan Per Wallroth 14

15 Har det blivit vanligare? Det är svårt att säga, eftersom siffrorna är så osäkra. Självskadande har definitivt blivit mer uppmärksammat inom sjukvården och i media. Kanske gör den ökade kunskapen det lättare att söka hjälp och lättare att känna igen självskadande Per Wallroth 15

16 Varför har det blivit vanligare? Ökad uppmärksamhet? Smitta? Ökad kroppsfixering? Skönhetsoperationer, tatueringar, piercing? Vi mår sämre? Per Wallroth 16

17 Många av dem som skadar sig själva är unga de flesta börjar skada sig i tonåren; vissa gör det inte så mycket och slutar ganska snart, andra håller på i många år är kvinnor troligtvis är självskadande 1,5 3 gånger vanligare bland kvinnor än bland män har självmordstankar och gör självmordsförsök missbrukar alkohol eller narkotika lider av ätstörningar lider av borderline personlighetsstörning dissocierar har varit utsatta för trauman Per Wallroth 17

18 2. Hur kan man förstå att människor skadar sig själva?

19 Vilka motiv anger självskadarna själva? Lindra anspänning och ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i stället för psykisk Få en känsla av behärskning och kontroll Bestraffa sig själv, få utlopp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlopp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslor Känna spänning, få en kick Häva känslor av tomhet och avstängdhet, återfå kontakten med verkligheten Per Wallroth 19

20 Självskadeprocessen 1. Utlösande händelse ofta handlar det om att bli/känna sig övergiven eller avvisad 2. Känslomässig överbelastning eller känslomässig avstängning 3. Självskadande 4. Lättnad: lugn och avspänning eller ökad närvaro- och verklighetskänsla Per Wallroth 20

21 En möjlig förklaringsmodell Per Wallroth 21

22 Mentalisering Självskadande har att göra med brister i mentaliseringsförmågan. Mentalisering = att tänka på sina egna och andras tankar och känslor och förstå att människors handlingar påverkas av vad de känner, tänker, vill och tror. Mentaliseringsförmågan utvecklas gradvis och är ganska väl etablerad i fyra femårsåldern Per Wallroth 22

23 Tidiga sätt att förstå världen och Alla kan förlora mentaliseringsförmågan vid stark stress och tillfälligt falla tillbaka i tidigare förhållningssätt. andra människor Teleologisk hållning Psykisk ekvivalens Pretend mode (låtsasläget) Per Wallroth 23

24 Teleologisk hållning Man förstår att handlingar har syften, att människor gör saker för att uppnå något, men handlingar bedöms enbart utifrån sina fysiska, synbara resultat: Jag kan bara tro att du älskar mig, om du kommer hit med det samma! Känslor kan inte hanteras genom reflektion, utan man måste göra något som ger ett synbart resultat, t.ex. skada sig själv Per Wallroth 24

25 Psykisk ekvivalens Den psykiska verkligheten uppfattas som identisk med den fysiska verkligheten. De egna tankarna och känslorna måste vara sanna, och andra människor uppfattar med nödvändighet världen på samma sätt som man själv. Medför intolerans mot alternativa perspektiv. Negativa tankar om en själv blir outhärdliga: Eftersom jag tycker att jag är ful, så är jag ful. De kan bli så outhärdliga att det krävs självskadande för att bryta dem Per Wallroth 25

26 Pretend mode När barnet leker uppfattar det fantasi och verklighet som åtskilda och helt frikopplade från varandra, som om det inte fanns något som helst samband mellan inre och yttre verklighet. Kopplat till dissociation och till känslor av meningslöshet och tomhet. Det är plågsamma tillstånd och känslor, som kan brytas genom självskadande Per Wallroth 26

27 Utveckling av mentaliseringsförmågan För att mentaliseringsförmågan ska börja utvecklas krävs en trygg relation till en anknytningsperson, som speglar barnets känslor och på så sätt lär barnet vad det känner och att det har ett inre. Utvecklingen av mentaliseringsförmågan fortsätter sedan när barnet och anknytningspersonen leker Per Wallroth 27

28 Utveckling av mentaliseringsförmågan 2 Med mentaliseringsförmågan får barnet en mer kontinuerlig upplevelse av sig själv och en säkrare känsla för sin egen identitet, eftersom det förstår att det hela tiden är samma person, trots att dess tankar och känslor förändras. Det kan då också förstå andra människor bättre, eftersom det förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner. Då blir världen också mer förutsägbar och trygg Per Wallroth 28

29 Vad kan gå fel i utvecklingen av mentaliseringsförmågan? Barnet har en medfödd känslighet. Anknytningspersonen klarar inte sin speglingsuppgift. Barn som utsätts för trauma kan stänga av mentaliseringsförmågan Per Wallroth 29

30 Vad kan gå fel 2 Fungerar inte speglingen kan barnet ta in anknytningspersonens känslor i stället för att få en bättre av sina egna känslor. Barnets självrepresentation blir då osammanhängande och fylld av plågsamma aspekter. De plågsamma aspekterna försöker barnet göra sig av med genom att projicera dem på sin omgivning. Då blir separationer extra svåra, eftersom de tvingar barnet att inse att de plågsamma aspekterna är barnets egna, inte den andres Per Wallroth 30

31 Självskadeprocessen i repris 1. Utlösande händelse ofta handlar det om att bli/känna sig övergiven eller avvisad man tvingas återta de projicerade aspekterna av en själv, självbilden kommer i gungning och mentaliseringsförmågan förloras 2. Känslomässig överbelastning eller känslomässig avstängning teleologisk hållning/psykisk ekvivalens/pretend mode 3. Självskadande man har projicerat de plågsamma aspekterna av en själv på den egna kroppen och försöker sedan göra sig av med dem 4. Lättnad: lugn och avspänning eller ökad närvaro- och verklighetskänsla mentaliseringsförmågan återerövras och självbilden stabiliseras Per Wallroth 31

32 3. Vad kan man göra för att hjälpa människor som skadar sig själva? a. som psykoterapeut b. som vän eller anhörig

33 Per Wallroth 33

34 Självskadande och psykoterapi Eftersom självskadande har att göra med brister i mentaliseringsförmågan bör behandlingen inte fokusera enbart på självskadandet, utan syfta till att skapa en stabilare mentaliseringsförmåga. Detta kan ske i en psykoterapi, där patienten får uppleva en anknytningsrelation, där en vänligt sinnad människa är intresserad av vad hon tänker och känner Per Wallroth 34

35 Psykoterapeuten bör Behandla patienten med respekt. Komma ihåg att självskadande är något annat än självmordsförsök. Det är inte livshotande, och det är inte är ett tillräckligt skäl för inläggning. Inte försöka tvinga patienten att sluta skada sig genom att ställa ultimatum eller skriva kontrakt Per Wallroth 35

36 Psykoterapeuten bör 2 Inte be att få se sår eller ärr eller fördjupa sig i detaljer i själva självskadandet. Däremot noggrant undersöka tankar, känslor och fantasier före, under och efter en självskadandehandling och sätta den i samband med relationer, inklusive relationen till terapeuten. Undvika att inta en expertroll en sådan är anti-mentaliserande! Per Wallroth 36

37 Vad kan man göra som vän eller anhörig? Komma ihåg att självskadande är något annat än självmordsförsök. Det är inte livshotande, och det är bra om man kan hålla sin oro i schack. Komma ihåg att självskadande tyder på att det finns ett allvarligt psykiskt lidande. Det handlar inte bara om att söka uppmärksamhet. Inte låtsas om ingenting. Inte vara fördömande eller avvisande Per Wallroth 37

38 Vad kan man göra 2 Inte försöka tvinga personen att sluta skada sig. Inte söka igenom personens rum eller kläder på jakt efter rakblad etc. Visa att du tycker om personen och att du inte uppfattar henne som galen eller som en dålig människa. Försöka prata med personen om hur hon mår. Råda personen att söka professionell hjälp Per Wallroth 38

39 Diskussion!