Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Transkript

1 Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om man skadar sig själv, så uppfyller man em av de nio borderline-kriterierna i DSM-IV, men man ska uppfylla minst fem kriterier för am få diagnosen borderline personlighetsstörning. 1

2 Självskadande Favazza (1987): Skillnaden mellan självskadande och självmord är enkel men avgörande: det är skillnaden mellan liv och död. Självmord är en slutpunkt; självmordsbenägna människor vill få slut på alla känslor och avsluta sina liv. Självskadande är en morbid form av självhjälp; självskadare vill bli av med svåra tankar och känslor och fortsäma leva. Självskadande är inte livshotande, och det är vikzgt am hålla sin oro i schack. Självskadande är inte em Zllräckligt skäl för inläggning MoZv am skada sig själv Självskadande manipulazon Lindra anspänning och ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i stället för psykisk Få en känsla av behärskning och kontroll Bestraffa sig själv, få utlopp för självhat Rena sig Visa upp sim lidande Få utlopp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslor Känna spänning, få en kick Häva känslor av tomhet och avstängdhet, återfå kontakten med verkligheten Självskadande som coping-strategi Självskadande kan förändra ens sinnesstämning ganska snabbt och radikalt. Det har emellerzd flera nackdelar: Det tappar ecer hand i krac läm am öka dosen ecer hand Det är svårt am sluta med, även om de negazva konsekvenserna blir allt tydligare Det hindrar en från am utveckla mer konstrukzva säm am hantera svåra känslor. 2

3 Självskadande och mentalisering Självskadande har am göra med brister i mentaliseringsförmågan och med akzvering av Zdigare förhållningssäm: Teleologisk hållning: Man måste göra något som har em synbart resultat, t.ex. skada sig själv Psykiskt ekvivalens: NegaZva tankar om en själv blir outhärdliga, men kan brytas med hjälp av självskadande. Låtsasläge: DissociaZon och känslor av meningslöshet och tomhet kan hävas med hjälp av självskadande. Självskadande och MBT Terapeuten ska allzd ta upp självskadande Zll diskussion och reflekzon. Det gäller både i individualterapi och gruppterapi. Självskadande tolkas inte, utan förstås uzfrån de interpersonella sammanhang och de känslor som föregick självskadandet. Sycet är inte bara am hjälpa pazenten am komma ZllräMa med självskadandet och hima bämre säm am hantera sina känslor, utan också am öva mentalisering. IntervenZonsspektrum vid självskadande Var stödjande och empazsk. Bestäm det interpersonella sammanhanget. IdenZfiera affekterna. Undersök det medvetna mozvet. IfrågasäM eventuellt pazentens perspekzv. Diskutera alternazva strategier. 3

4 Suicidalitet Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk rouleme Suicidförsök Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Inte depression, em säm am leva En del av idenzteten Påverkas av men beror ej på humörsvängningar Akut suicidrisk - kronisk suicidalitet 4

5 Flera element i kronisk suicidalitet Intensiv psykisk smärta Tomhet Behov av kontroll Hopplöshet Meningslöshet Interpersonell kontext Suicidalitet som kommunikazon Suicidalitet påverkas av kommunikazon När kommunikazon inte är möjlig är risken som störst Predicera och förebygga suicid Det finns mycket kunskaper om riskfaktorer men inte bra metoder am predicera. Evidens saknas för individspecifika metoder am förebygga suicid. Beakta riskfaktorer. Använd mentaliseringsperspekzv, psykiatrisk kunskap och teamet för am hantera situazonen 5

6 Riskfaktorer Specifika psykologiska symtom: impulsivitet, ilska, psykos, våldsamhet Axel II-komorbiditet Allvarliga medicinska problem Hög stressnivå Bristande socialt stöd/nätverk Suicid i familjehistorien Tillgång Zll medel Glapp i vårdkedjan. Nyligen utskriven. BPS och suicidalitet PaZenter med emozonell instabilitet är mer benägna am tänka på suicid (Fergusson et al., 2000). Personlighetsstörning som utmärks av emozonell instabilitet - suicidalitet är oca em kroniskt Zllstånd (Livesley, 2003; Paris, 2003) BPD har signifikant fler suicidförsök än deprimerade pazenter (Soloff et al., 2000). BPS och suicidalitet Högre grad av psykopatologi hos de som gör fler suicidförsök än em. 41 % av de som upprepar har BPD (Forman et al., 2004). Alkohol/droger bakom suicid mer än 1/3 (Links & Kolla, 2005). 10% av BPD-paZenter begår självmord (Paris, 2003). 6

7 Alltså: Många försök Många riskfaktorer 10% suiciderar Men... De flesta som gjort upprepade suicidhandlingar suiciderar inte Psykofarmaka och suicidalitet Psykofarmaka kan bidra Zll förebygga suicid...om pazenten lider av en sjukdom där farmakologisk behandling har evidens för am förebygga suicid. T ex depression. Bensodiazepiner kan öka impulsivitet och har inte visat effekt på suicidalitet. Vad kan vi göra? UppräMhållande av kontakt (Minskad Zllgång Zll dödliga medel) Vana och utbildning i suicidriskbedömning Använd teamet för bedömning och beslut Krisplan som är känd för både pazent, behandlare och andra i vårdkedjan Samarbete med anhöriga då det är möjligt och lämpligt 7

8 Illusion av trygghet Årligen sker stort antal suicid på vårdavdelning Inte ovanligt am självskada och suicidförsök ökar vid inläggning Lång inläggning utan konstrukzv vårdprocess ökar upplevelse av utanförskap och minskar hoppet om em värdigt liv. Risk am inläggningen blir för terapeutens skull Risk för regression AM mentalisera då pazenten är suicidal svårt... Oro för pazenten Oro för egen skuld Oro för anmälan Oro för andras åsikter Ilska mot pazenten? SjälvkriZk? - Använd teamet - Terapeutens dilemma AM rädda em liv am misslyckas med am rädda em liv AM stå ut med osäkerhet för am möjliggöra förändring - Teamet! 8

9 Hur gör vi? Terapin kan inte bedrivas i em klimat av rädsla. Adresseras i teamet och med pazenten. AM härbärgera suicidalitet ger hopp, lämnad, möjliggör agentskap och stärker allians. Det går am mentalisera om suicidalitet!!! Teleologisk hållning Risklägen Psykisk ekvivalens Låtsasläge Bemötande Ta suicidtankar och suicidhandlingar på allvar Validera det lidande de står för Använd em validerande och urorskande förhållningssäm för am förstå: Den fak*ska kontexten Den interpersonella kontexten Mentaliseringsprocessen Flera perspekzv fler möjligheter än inläggning eller extrazder SZmulera agentskap även här 9

10 Krisplan Krisplan 1. Varningssignaler 2. Interna copingstrategier 3. RelaZonella copingstrategier 4. Be om hjälp 5. Kontakta någon professionell 6. Eliminera risker Krisplan - allmänt DeMa är em samarbete. Behandlaren kan komma med förslag, men inte en färdig lista på strategier. Undersök pazentens vilja am använda sig av krisplanen. Hur sannolikt är det am du kommer använda krisplanen? Vad är mest hjälpsamt med din krisplan? 10

11 Krisplan - allmänt Upptäcker man am det finns motvilja/ ambivalens am använda sig av krisplanen idenzfiera varför och försök am lösa eventuella hinder för am den ska börja användas. Har man Zd kan man rollspela kring en situazon när krisplanen skulle komma Zll användning. Krisplan - allmänt Se Zll am pazenten får sin krisplan utskriven. Eventuellt kan flera kopior skrivas ut. Diskutera var pazenten ska förvara den. Ska den finnas Zllgänglig i pazentens mobiltelefon? 11