Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken"

Ida Martinsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

2 John Bowlby ( ) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund - Många olika vårdare under tidig uppväxt

3 John Bowlby Betonade vikten av vad man faktiskt har varit med om i barndomen ha blivit övergiven, långa sjukhusvistelser, leva med psykiskt sjuk förälder. Föräldrars egna barndomserfarenheter påverkar vilka symtom barnen utvecklar.

4 Anknytningsteori En psykologisk teori om hur människor förhåller sig till närhet beskydd och omsorg å ena sidan; och självständighet, upptäckarglädje och upplevelse av egen styrka och förmåga å den andra.

5 Anknytningsteori forts Anknytningsförmågan är medfödd Primär vårdnadshavare Olika anknytningsrelationer parallellt

6 Studier av apor Centralt för formulerandet av anknytningsteorin. Apungar (Schimpans, Bonobo, Gorilla) tillbringar all sin tid klängande på mamman. Rör sig självständigt vid 4 åå Besöker mamman fram till hennes död Jägar och Samlarkultur

7 Studier av apor forts Vid separation från modern blir apungar deprimerade Utvecklas sämre Apungar som när de får syskon blir omhändertagna av sociala nätverket visar mindre depressionsmarkörer (Gilmer & McKinney 2003)

8 Studier av apor forts Observation av Rhesusapors ungar: Lätta ungar Svåra ungar: är högreaktiva, räddhågsna, oroliga och tillbakadragna eller impulsiva, oreglerade och aggressiva

9 Observation av Rhesusapors ungar forts Apungar som vuxit upp med kamrater istället för modern, utvecklade oberoende av genetik, sådana temperamentsdrag som de svåra ungarna. Lägre status i hierarkin Kroniskt låga seroroninhalter Drack mer alkohol (Suomi 2005)

10 Studie av råtta En råtthona som utsatts för långvarig separation när hon själv var liten unge brister själv allvarligt i sin omvårdnadsförmåga när hon blir mamma Ungarna påverkas negativt trots att de själva inte varit utsatta för separation Champagne, Diori, Sharma & Meaney 2001

11 Mary Ainsworth ( ) Trygg bas Trygg hamn

12 Ainsworth forts Strange situation en laboratoriesituation där man studerar hur små barn använder sin förälder som trygg bas

13 Anknytningsmönster Trygg anknytning Otrygg undvikande anknytning Otrygg ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning organiserade

14 Anknytningsmönster forts Trygg anknytning Vid återförening: söker aktivt föräldern. Flexibel relation till föräldern Ungefär 60% av normalbefolkning

15 Anknytningsmönster forts. Otrygg undvikande anknytning Hanterar ofta separation utan gråt Vid återförening: slår ned blicken, vänder ryggen mot föräldern. Hämtar leksak. Barnet hälsar inte föräldern som kommer tillbaks. Erfarenhet av ett samspel där föräldern visat ovilja för barnets känslomässiga uttryck 15-25% av normalpopulation

16 Anknytningsmönster forts. Otrygg ambivalent anknytning Vanligtvis mycket upprörda vid separation Vid återförening: maximerar kontakten med föräldern, lugnar sig inte av att vara i famnen. Klänger, gnäller, slår föräldern. Erfarenhet av samspel där föräldern reaktion är oförutsägbar. Samspelet sker på den vuxnes villkor 5-15% av normalpopulation

17 Anknytningsmönster forts. Desorganiserad anknytning Stressad vid separation Förvirrat beteende Vid återförening: olika variationer t.ex. gömmer sig för föräldern, fryser till is, sätter händerna för ansiktet, går baklänges mot föräldern, stereotypier etc. Barnet känner sig hotat av den de söker skydd hos. Samspelet bygger på rädsla 10-15% av normalpopulation

18 Desorganiserad anknytning forts. I riskgrupper där fysisk och psykisk misshandel/vanvård förekommer har andelen barn med desorganiserad anknytning uppgått till 80% Föräldrar med psykisk sjukdom Föräldrar med missbruk Föräldrar med egna obearbetade upplevelser (ex förlorat ett tidigare barn, trauma)

19 Om anknytningen utvecklas gynnsamt: utvecklar barnet den trygghet som behövs för att utforska omvärlden successivt. utvecklar barnet ett empatiskt och socialt beteende med andra barn och vuxna. utvecklas förmågan att känna tillit till andra framöver i livet. kan man som såväl barn som vuxen söka stöd och hjälp i stunder av utsatthet och påfrestningar.

20 Inre arbetsmodell Trygg anknytning: Föräldern svarar barnet Barnet svarar föräldern Barnet närmar sig Andra människor är tillgängliga för mig. Jag känner mig trygg tillsammans med andra. Jag är betydelsefull.

21 Inre arbetsmodell forts Otrygg undvikande anknytning: Föräldern avlägsnar sig Barnet ger upp kontakt Barnet undviker kontakt Andra människor är otillgängliga. Jag är tryggare om jag undviker andra. Jag behöver inte andra.

22 Inre arbetsmodell forts Otrygg ambivalent anknytning: Föräldern växlar i närhet Barnet söker föräldern Barnet är ständigt upptagen av att närma sig Andra människor är inte pålitliga. Jag måste ständigt kräva kontakt för att få trygghet. Jag är inte värdefull.

23 Inre arbetsmodell forts Desorganiserad anknytning: Föräldern är skrämmande Barnet är på sin vakt Barnet närmar och avlägsnar sig samtidigt Andra människor kan vara farliga. Det är nödvändigt att ständigt vara på sin vakt för att uppnå trygghet. Jag är skadad. Jag är värdelös. Jag måste kontrollera andra.

24 Inre arbetsmodell forts En undergrupp av desorganiserad anknytning kallas indicriminant : Mycket liten uppmärksamhet från förälder Många vårdgivare Barnet söker uppmärksamhet hos vem som helst Andra kan lämna mig. Ytlig kontakt gör mig tryggare. Jag är inte värd att tas hand om

25 Omvårdnadssystemet Lyhördhet för barnets signaler och kommunikation Kunna se ur barnets synvinkel Acceptans Även barnets mindre goda sidor Samarbete Vägleda istället för kontroll Tillgänglighet Finnas i förälderns sinne

26 Samspel Sätta ord på barnets upplevelse Följa barnets initiativ Ta ansvar för ramen Turtagning

27 Bedömning av samspel Känslighet Struktur Invasivivitet Fientlighet Barnets inbjudande förmåga Barnets svar på förälderns initiativ

28 Tonår Vid års åldern blir barn mindre beroende av förälderns omvårdnad. 10 år senare ska de själva kunna ge omvårdnad år ett nyfött barn

29 Ungdomsår Generaliserad förväntan Tänka om tänkandet Reflekterande förmåga

30 Ungdomsår forts Mina föräldrar har sina fel och brister som har att göra med deras nuvarande och tidigare livssituation. Båda har även sina förtjänster, det vore dumt att inte ta chansen att få det stöd, som var och en på sitt sätt, kan erbjuda.

31 Eller: Ungdomsår forts Ilsket upptagen med den bristfälliga anknytningsrelationen, ständiga uppslitande bråk Bär starka negativa känslor och saknar tilltro till förälderns förmåga att hjälpa. Känslomässig regleringsförmåga kollapsar

32 Förälder till tonåring Kunna fungera som trygg hamn när det stormar Kunna fungera som trygg bas, tillåtet att lämna när stormen bedarrat. Föräldrar med egna otrygga anknytningsmönster har svårt att fungera som trygg hamn eller trygg bas för sina tonåringar. Föräldern känner sig avvisad när barnet vänder sig ut. Har svårt att stå ut med tonåringens starka känslomässiga behov.

33 Relation till andra Mobbning: Undvikande otrygg anknytning överrepresenterad som mobbare. De mobbar ofta dem med otrygg anknytning både av ambivalent och undvikande karaktär. Barn med tidig otrygg anknytning får svårt med reglering av distans till motsatta könet: t.ex. står för nära, rör vid fel tillfälle eller drar sig undan.

34 Anknytning och patologi De flesta med otrygg anknytning utvecklar inte psykisk sjukdom. Otrygg anknytning är en sårbarhetsfaktor vid psykisk sjukdom. (Jmf stress sårbarhets modellen.) Trygg anknytning kan betraktas som en skyddande faktor.

35 Anknytning och patologi forts. Desorganiserad anknytning är den kategori som utgör främsta riskfaktorn psykopatologi.

36 Anknytning och patologi forts. Ambivalent otrygg anknytning Riskfaktor för utvecklande av ångeststörningar i tonåren (Sroufe m.fl 2005)

37 Ambivalent otrygg anknytning forts Kraftigt överrepresenterad hos patienter med Emotionell instabil personlighetsstörning (Borderline).

Relevanta dokument

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund