Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga"

Transkript

1 Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska symptom kan vara uttryck för tillfälliga belastningar eller mer bestående svårigheter. Dessa symptom kan göra föräldrar undrande, oroliga, irriterade eller skrämda; olika tankar och känslor väcks. Föräldrarna har inte bara barnet att fundera över utan också sig själva, samspelet med barnet och andra relationer. Barns beteende kan bero på en rad olika faktorer och påverkas också av den kultur de lever i. Många frågar sig om barnet har någon diagnos. Diagnoser diskuteras ofta och det finns olika förväntningar om förklaringar, som i sin tur gör att förälderns vanmakt, irritation och ifrågasättanden kanske inte aktiveras på samma sätt längre. Diagnosen förändrar inte situationen men kan ge ett annat synsätt på barnet och på föräldrarna själva. Samtidigt finns det också risker med diagnoser, sätt att se på symptom och vad som går att påverka. Olika beteenden beskrivs och bildar utgångspunkt för konstruktioner av ett diagnostiskt system där barn och ungdomar tilldelas diagnos om de i tillräckligt hög grad uppfyller ett visst antal kriterier. Utifrån frågan om diagnos finns det i dag tendenser inom barnpsykiatrin att svara på den frågan utan att ha nyfikenhet om situationer och relationer (Hertz, 2011). Det är många gånger som vare sig föräldrar eller de som finns inom barnpsykitarin som tar emot frågeställningarna och reflekterar tillräckligt utifrån de frågor som ställs. Barns utveckling präglas av vuxnas handlingar, reaktioner och känslor, föräldrars kärlek, uppmärksamhet eller frånvaro, i relation till sina barn. De flesta föräldrar ger spontant sitt barn den omsorg som är tillräckligt bra. Kontakten med barn ger oftast en egen känslomässig beredskap och lyhördhet. Föräldraskap kräver inte medveten kunskap utan sker med intuitiva förmågor att kunna inta barnets perspektiv och kunna möta barnet i en känslomässig relation och kommunikation. Utvecklingens grundläggande aspekt är att vara i relation med någon, vår psykiska värld är skapad av de viktigaste relationer vi ingår i och av våra erfarenheter av att vara med någon annan i nuet (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009). Den mänskliga utvecklingen kan bäst förstås utifrån system av relationer och deras inbördes sammanhang. Barn uttrycker sina behov och har olika förmågor att tydliggöra dem. Omvärlden måste lära sig att lyssna till de signaler som barnet sänder och ha förmåga till förståelse. Vi vet att föräldrars egen emotionella historia, som skapats i samspel med deras vårdare, kommer att prägla sättet att bemöta barnet i olika situationer (Wennerberg, 2010). Detta innebär att barnet och föräldern bör kunna ses utifrån ett tregenerationsperspektiv, vilket görs med familjediagnostik (Kälvesten & Meldahl, 1982). Fraiberg (1980) introducerade spöket i barnkammaren där moderns representationer sattes i fokus i det kliniska arbetet med barn och föräldrar. Bions (1992) begrepp container contained ger förståelse för hur föräldern klarar av att ta emot barnets rädsla och oro utan att själv bli allt för påverkad av de smärtsamma känslor som barnet upplever. Föräldern förmår både att se och möta barnet och tåla sina egna smärtsamma känslor. Vidare, de känslor föräldern tillåter sig själv att kunna känna, tillåter de också barnet att uppleva och kunna ge uttryck för. I relationen förälder barn, är förmågan till reflekterande själv avgörande för att kunna förstå egna och andras känslor och agerande (Jurist m.fl.,2008). Anknytningen och omsorgen är basen för trygghet och kan förstås i ett utvecklingsperspektiv, det handlar om behov

2 av närhet, inre arbetsmodeller för relaterande, om avstånd och utforskande. För barnets behov och strävanden efter känslomässig balans måste det kopplas till förälderns förmåga till ett omvårdande beteendesystem; att kunna ge närhet och trygghet respektive släppa taget och uppmuntra barnets utforskande av omvärlden. Föräldraskapet formas i samvaro med barnet där förmågan att kunna sätta sig in i barnets behov och reflektera över vad som är bäst i en situation är viktigt, föräldern behöver kunna mentalisera (Rydén & Wallroth, 2008; Wallroth, 2010). Detta innebär bl.a. att föräldrar behöver kunna uppfatta barnets signaler och tolka och besvara dem så att det stöder barnets utveckling och känslomässiga självreglering. Spegling (Stern, 1996, 2005) innebär att vårdaren återge uttryck för barnets känsla. Det intersubjektiva fältet där två delar av känslor, tankar och kunskap som två eller fler och delandet bekräftas också dem emellan, implicit eller explicit. Stern utgår från att det från början hos barnet finns en strävan till intersubjektivitet som man kan iaktta som en spegling mellan barn och förälder. Ainsworth (Bowlby, 1994) har påtalat fyra viktiga omvårdnadsvariabler: lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet. I sin forskning använde hon sig av en skattningsskala för att bedöma moderns lyhördhet för barnets signaler och kommunikation. Anknytningsrelationen är den bas från vilken barnet utforskar sin omgivning och navigerar i förhållande till andra utvecklingsutmaningar som t.ex. kamratrelationer, stresshantering och känsla av kompetens. Trygg föräldraanknytning är grunden för fortsatt god anpassning, utgör en skyddande faktor genom social kompetens, bättre förmåga till empati, färre beteendeproblem och bättre självinsikt. Medan otrygg föräldraanknytning innebär svårigheter att kunna etablera gynnsamma relationer, sämre stresshantering, allmänt förhöjd risk för mindre gynnsam utveckling (Rydén & Wallroth, 2008). En vårdgivare som förmår att relatera till sitt barn som en psykologisk varelse med tankar, känslor och intentioner möjliggör för barnet att upptäcka sina inre upplevelser via föräldrars representationer av dem (Broberg m.fl., 2008). För att kunna beskriva socialt relaterande är mentalisering begreppet som beskriver processen som handlar om att förstå oss själva och andra (Rydén & Wallroth, 2008; Wennerberg, 2010). Omgivningens mentaliserande kring barnet lägger grunden för en trygg anknytning och i sin tur förutsättningar för utveckling av barnets mentaliseringsförmåga. Får inte barnet gensvar på sina signaler medför det att barnet utelämnar sina affekter. Det får också svårt att skapa representationer för sina inre tillstånd och svårigheter att reglera känslor. Känslor kommer att bli skrämmande, obegripliga och obehagliga. Konsekvensen blir att barnet inte vet vad det kan påverka vilket i sin tur medför att dess förmåga till agentskap minskar (Rydén & Wallroth, 2008). Utvecklingen av mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå oss själva och andra människor bättre. Vi förmår känna mer samhörighet med andra, eftersom vi förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner. Förmågan är utvecklad i fyra- till femårsåldern och gör att handlingar länkas samman med mentala tillstånd, i kontrast till teleologisk hållning då vi bara ser till den konkreta yttre verkligheten. Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk ekvivalens) eller overkliga (låtsasläge) utan lagom verkliga. Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en förbindelse mellan dem. Mentalisering hjälper barnet att känna att det hela tiden är samma person, även om dess tankar och känslor förändras. Därmed får barnet en mer kontinuerlig upplevelse av sig själv och en säkrare känsla för sin egen identitet. Mentaliseringsförmågan har betydelse för identiteten, förmågan att reglera affekter, språkutveckling och förmågan att kunna fungera i relationer (Rydén & Wallroth, 2008). Otrygg anknytning ger mer permanenta mentaliseringssvårigheter och undvikande anknytning: tendens till låtsasläge som medför problem med gemenskap. Ambivalent anknytning medför tendens till psykisk ekvivalens och problem med självständigheten. Desorganiserad anknytning innebär återkommande mentaliseringssammanbrott (Rydén & Wallroth, 2008). 2

3 I kontakten med föräldrar som söker för sina barns svårigheter hos barnpsykiatrin behöver olika aspekter av barnet, familjen och deras situation undersökas. Det som undersöks, förutom barnets specifika symptom och hur andra i omgivningen uppfattar barnet. Viktigt är att djupare undersöka föräldrarnas förställning om, förmåga att beskriva och förstå sitt barn som en psykologisk varelse med egna inre mentala tillstånd som påverkar beteendet. Om och hur föräldrarna förmår skilja mellan sina egna känslor och behov och barnets. Hur beaktas barnets utvecklingsnivå av föräldrarna? Finns förmåga att se föräldrafunktionen som trygghetsskapande? Mentaliseringsförmågan sviktar när individen har dålig kontakt med sina känslor, då det finns en obalans mellan känslor och tänkande. När självvärderingen är låg eller för hög. När det blir svårt att se andras perspektiv, blir nedlåtande i beskrivningen av andra, är konkret, förvränger etc. När det finns brist på uppmärksamhet av andras tankar, känslor och önskningar. Handlingar värderas utifrån tydliga beteenden och konkreta bevis (teleologiskt tänkande). Föräldern tappar förmågan till realitetsprövning, blandar samman den inre psykiska verkligheten med yttre. De reagerar med feltolkningar och reagerar känslomässigt häftigt (psykisk ekvivalens). De uppträder som om tankar och känslor inte hade med den faktiska verkligheten att göra (låtsasläge). Otrygg anknytning, särskilt desorganiserad, har samband med psykiska svårigheter i uppväxten och i vuxen ålder, särskilt allvarlig personlighetssvårigheter. Otrygg anknytning har ett starkt samband med omsorgssvikt och fysisk och psykisk misshandel. Otrygg anknytning har samband med svårigheter att reglera känslor och brister rörande mentaliseringsförmågan. Syftet är att ge föräldern fördjupad mening till egna erfarenheter i form av tankar och känslor så att det går att förstå dem i ett adekvat sammanhang i samband med händelser med sitt barn och andra. Målet är att utveckla och fördjupa förälderns mentaliseringsförmåga. Fokus på arbetet skall ligga på processen. Arbetet med undersökande och utveckling av mentaliseringsförmågan bör kunna utgå från behandlingsmodellen med bordelinepatienter utarbetad av Fonagy och Bateman (2008), vilket också förordas av Verheugt-Pleiter m.fl. (2008). Strukturen i samtalen (Rydén & Wallroth, 2008; Allen m.fl., 2008) innebär att behandlaren först ger stöd och empati, att för-söka få tydliga bilder av händelser och förälderns känslotillstånd, få till stånd mentalisering och fördjupa den samt slutligen mentalisera kring behandlingsrelationen. Det senare för att öva mentalisering kring en relation och de känslor den väcker, upplevelser och känslor i nuet. Förhållningssättet är att behandlaren är icke vetande och undviker att inta en experthållning. Behandlaren skall hela tiden komma ihåg att han inte kan veta säkert och kan ha fel. Sättet är aktiv och det ställs frågor för att få en tydlig bild av förälderns tankar och känslor. Behandlaren är öppen och tydlig med vad han tänker och känner. Interventioner skall vara enkla och korta. Fokus skall vara på det som är aktuellt och känslomässigt laddat för föräldern, det skall ligga på det medvetna. Behandlaren arbetar hela tiden med relationen och är uppmärksam på avbrott i behandlingsalliansen, som skall repareras. Det är viktigt att vara öppen för egen del i problemet och undersöka vad som hänt tillsammans med föräldern. Misstag erkänns och behandlaren ber om ursäkt och försöker ställa till rätta det som blivit ett problem i relationen. Förhållningssättet kan jämföras med relationell psykoterapi (Holmqvist, 2007). Relationell psykoterapi kan beskrivas som att det är det som sker i relationen mellan patienten och terapeuten som åstadkommer förändring. Det är terapirelationen som bidrar till utfallet av terapin. Psykoterapi handlar om ett samtal mellan två människor som har olika roller. Både patient och terapeut har ansvar och betydelse för samspelet. Det är det psykologiska fältet mellan terapeuten och patienten är det som är intressant. Relationell terapi erbjuder patienten möjlighet att fördjupa sin förståelse av samspelet mellan olika aspekter av självbilden och bilden av andra. Vid diagnostiska bedömningar är Terapeutic Assessment (Finn & Tonsager, 1997; Finn, 1998) ett förhållningssätt. Metoden är en semistrukturerad och innebär ett nära samarbete mellan utredaren och den som utreds. Då det gäller barn är ett nära samarbete med barnets föräldrar 3

4 4 betydelsefullt. Syftet med metoden är att hjälpa individen att förstå sig själva och föräldern att förstå sitt barn bättre och hitta lösningar på problemen. Metoden och förhållningssättet kan väl jämföras med ett relationell psykoterapi och ett mentaliseringsbaserat arbete, Stephen Finn beskriver själv likheterna (muntlig kommunikation). Som stöd för arbetet med föräldrars mentaliseringsförmåga skulle också idéer från etablerade strukturerade intervjuer kunna hämtas. Mentaliseringsförmågan går att mäta utifrån Reflective functioning - RF (Jurist m.fl., 2008; Rydén & Wallroth, 2008; Karterud & Bateman, 2010) och är en operationalisering av indivdens förmåga till mentalisering. RF-skalan utvecklades för att användas i samband med anknytningsintervjun AAI (Adult Attachment Interview). I AAI ombeds den som intervjuas att beskriva sina tidigare anknytningserfarenheter och utvärdera hur de kan ha påverkat honom senare i livet. Utifrån svaren bedöms tecken på mentalisering, medvetenhet om mentala tillstånds natur, försök att förstå mentala tillstånd bakom beteenden, förståelse för utvecklingsmässiga aspekter av mentala tillstånd och medvetenhet om mentala tillstånd i förhållande till intervjuaren. Förälderns förmåga att kunna mentalisera kring sitt barn har av Arietta Slade (2005) beskrivit som parental reflektive functioning, förmågan till reflekterande har betydelse i utvecklingen av barnets anknytningsmönster. Arietta Slade har studerat sambandet mellan föräldrars reflekterande förmåga i samtal om sina barn. Det har gjorts med Parental Development Interview PDI, som är en semistrukturerad intervju. Föräldrar med god mentaliseringsförmåga fick i större utsträckning barn med tryggt anknytningsmönster. Föräldrar med låg mentaliseringsförmåga tenderade i mycket högre grad att uppvisa skrämmande och påträngande beteenden samt mer negativa beteenden som kritik och hån mot barnen. Intervjun innehåller frågor som rör föräldrarnas bild av sitt barn, av relationen. Känslomässiga erfarenheter av att vara förälder. Föräldrarnas egna familjehistorier. Deras erfarenheter av separationer och förluster. Tank om framtiden och också det som varit. Exempel på frågor är: kan Du berätta om ett tillfälle under senaste veckan då du och barnet var så där helt samstämda? Verkligen inte var samstämda? Hur tror Du att din relation med barnet påverkar hans/hennes utveckling eller personlighet? Vad ger dig störst glädje respektive smärta/svårigheter i din relation till barnet? Känner Du dig någonsin känslomässigt behövande/arg/skuldmedveten som förälder? Vad gör barnet när hon är upprörd? Hur känner Du dig då? Känner sig barnet någonsin avvisat? Hur tror Du att dina barndomserfarenheter med dina egna föräldrar påverkar dig som förälder i dag? Hur vill Du vara respektive inte vara som dina föräldrar i ditt eget föräldraskap? Kan du beskriva ett tillfälle när du och barnet var skilda åt? Hur kände barnet/du, hur påverkade det barnet/dig? Hur har du förändrats av att bli förälder? Det som undersöks utifrån dessa typer av frågor är förälderns förmåga att beskriva och förstå sitt barn som en psykologisk varelse med egna inre mentala tillstånd som påverkar beteendet. Om och hur föräldern förmår skilja mellan sina egna känslor och behov och barnets. Hur barnets utvecklingsnivå beaktas av föräldern. Förälderns förmåga att kunna se sin funktion som trygghetsskapande, affektreglerande o.s.v. Detta skulle kunna vara en grund och inspiration för samtalen både i mer allmänna bedömningar, diagnostiska bedömningar och behandlande samtal. Skulle dessa tankar och idéer om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga kunna vara till stöd för fördjupat i arbete med föräldrar? För att kunna göra detta krävs också en organisation som ger behandlarna möjlighet och beredskap att kunna möta barn och föräldrar utifrån lyhördhet, känslomässig beredskap och kommunikation samt förmå härbärgera oro och ångest. Arbetsplatsen behöver möjliggöra att möta barn och föräldrar som psykologiska varelser med tankar, intentioner och känslor. En organisation som uppmuntrar ett reflekterande.

5 5 Referenser Allen, J.G., Fonagy, P., Bateman, A.W. (2008). Mentalizing in Clinical Practice. Washington: American Psychiatric Publishing. Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., Ivarsson, T. ( 2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteori. Stockholm: Natur & Kultur. Bion, W.R. (1993). Vid närmare eftertanke. Stockholm: Natur & Kultur. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Stockholm: Natur och Kultur. Finn, S. & Tonsager, M. (1997). Information-Gathering and Therapeutic Models of Assessment: Complementary Paradigms. Psychological Assessment 1997, Vol 9, No4, Finn, S. (2007). In Our Clients Shoes. Theory and Techniques of Therapeutic Assessment. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Fraiberg, S. (1980). Det första levnadsåret. Om spädbarns psykiska hälsa. Stockholm: Natur och Kultur. Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. 3:e upplagan. Stockholm: Liber förlag. Hertz, S. (2011). Barn- och ungdomspsykiatri. Lund: Studentlitteratur AB. Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber förlag. Jurist, E., L., Slade, A., Berger,S. (2008). Mind to Mind: infant research, neuroscience and psykoanalysis. New York: Other press. Karterud, S. & Bateman, A. (2010). Manual for mentaliseringsbasert terapi (MBT) og MBT vurderingsskala. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS. Kälvesten, A-L. & Meldahl, G. (1982). Familjepsykologi. Stockholm: Liber förlag. Ryden, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering: att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. Stern, D. (1996). Moderskapskonstellationen. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2005). Ögonblickets psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Verheugt-Pleiter, A.J.E., Zevalkink, J., Schmeets, M. G. L. (2008). Mentalizing in Child Therapy: Guidelines for Clinical Practitioners. London: Karnac Books. Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki

Läs mer

Mentaliseringsteori och symbolisering

Mentaliseringsteori och symbolisering MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Mentaliserande bildterapi med barn och deras familjer

Mentaliserande bildterapi med barn och deras familjer MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 59 Eva-Lotta Dahlgren Andersson Ragnhild Konstenius Stockholm Mentaliserande bildterapi

Läs mer

Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14

Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för delkurs inom Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT: Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14 Undervisning

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

Reflektivitetens betydelse och stödjandet Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Mamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor?

Mamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor? Institutionen för psykologi Mamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor? En studie om mentaliseringsförmågans utveckling i samspelet mellan föräldrar och barn Linda Wiik & Linda Oxblad Psykologexamensuppsats,

Läs mer

VAD ÄR MENTALISERING?

VAD ÄR MENTALISERING? VAD ÄR MENTALISERING? En studie av Fonagy och medarbetares mentaliseringsteori Monica Wennström Psykoterapeutprogrammet, psykodynamisk inriktning, 60 p Uppsats 10 p Vt 2007 Handledare: Imre Szecsödy -

Läs mer

du måste ha kärlek till varje pris

du måste ha kärlek till varje pris du måste ha kärlek till varje pris Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen Susanne Wittkull Psykoterapeutprogrammet, kognitiv inriktning 90p Vårterminen 2010 Uppsats 15 hp Handledare:

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm MBT för f r patienter med borderline och substansberoende Björn Philips, Roland Pålsson, P Eva Sjölander & Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm Projektledning Björn Philips, projektledare Peter Wennberg

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning. NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN?

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning. NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN? SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN? Britta Blomberg Vilka barn ska erbjudas psykoterapeutisk behandling? I artikeln

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 56 Anders Schiöler Stockholm Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Läs mer

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen

Läs mer

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 51 Gudrun Engström Riedel Stockholm En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi,

Läs mer

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd.

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd. KURSINFORMATION Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Basutbildning i psykoterapi 2016-2017 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2016 och pågår till december 2017, sammanlagt tre

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient

Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 45 Birgitta Rosell Stockholm Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Mentalisering Utveckling och skador

Mentalisering Utveckling och skador Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

För att uppleva sann närhet. själva. behöver vi också kunna vara NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG

För att uppleva sann närhet. själva. behöver vi också kunna vara NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG Psykolog och författare aktuell med boken: Själv och tillsammans: Om anknytning och identitet i relationer För att uppleva sann närhet behöver vi också kunna vara själva Vi

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. Birgitta Rosell Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient. Stämningar,

Läs mer

Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv. Tor Wennerberg

Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv. Tor Wennerberg Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv Tor Wennerberg 1 Vad ska jag prata om idag? Vad är egentligen anknytning? Inre konflikter rovdjur på den inre savannen Hur inre konflikter

Läs mer

Mina ögon talar om vem du är

Mina ögon talar om vem du är Mina ögon talar om vem du är Vad du säger om mig det du tror om mig sådan du är mot mig vad du gör mot mig hur du lyssnar till mig och hur du ser på mig -så n blir jag!! (Okänd) Vägledande samspel/icdp

Läs mer

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. PSYKOTERAPI I, t3 748A35. Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp HT2014. Kursansvarig: Erika Viklund

STUDIEHANDLEDNING. PSYKOTERAPI I, t3 748A35. Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp HT2014. Kursansvarig: Erika Viklund STUDIEHANDLEDNING PSYKOTERAPI I, t3 748A35 Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp HT2014 Kursansvarig: Erika Viklund Administratör: Fredrik LaFleur 1 KURSENS INNEHÅLL Välkommen till tema

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA Joakim Löf, leg psykolog Peder Björling, Överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK Utvecklad av George

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Barnets anknytning till sina fosterföräldrar

Barnets anknytning till sina fosterföräldrar Barnets anknytning till sina fosterföräldrar Kandidatnummer: 5002 Diakonhjemmet Høgskole Bachelor i socialt arbete Vitenskapelige metoder og bacheloroppgave Kull: SOS11. 3:e studieår Antal ord: 7476 5.

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling.

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Handläggare Datum Gunilla Olausson 15 2015-08-25 0480-452320 Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 2015-2016 Vår vision Förskolan

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer