Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
|
|
- Birgitta Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska symptom kan vara uttryck för tillfälliga belastningar eller mer bestående svårigheter. Dessa symptom kan göra föräldrar undrande, oroliga, irriterade eller skrämda; olika tankar och känslor väcks. Föräldrarna har inte bara barnet att fundera över utan också sig själva, samspelet med barnet och andra relationer. Barns beteende kan bero på en rad olika faktorer och påverkas också av den kultur de lever i. Många frågar sig om barnet har någon diagnos. Diagnoser diskuteras ofta och det finns olika förväntningar om förklaringar, som i sin tur gör att förälderns vanmakt, irritation och ifrågasättanden kanske inte aktiveras på samma sätt längre. Diagnosen förändrar inte situationen men kan ge ett annat synsätt på barnet och på föräldrarna själva. Samtidigt finns det också risker med diagnoser, sätt att se på symptom och vad som går att påverka. Olika beteenden beskrivs och bildar utgångspunkt för konstruktioner av ett diagnostiskt system där barn och ungdomar tilldelas diagnos om de i tillräckligt hög grad uppfyller ett visst antal kriterier. Utifrån frågan om diagnos finns det i dag tendenser inom barnpsykiatrin att svara på den frågan utan att ha nyfikenhet om situationer och relationer (Hertz, 2011). Det är många gånger som vare sig föräldrar eller de som finns inom barnpsykitarin som tar emot frågeställningarna och reflekterar tillräckligt utifrån de frågor som ställs. Barns utveckling präglas av vuxnas handlingar, reaktioner och känslor, föräldrars kärlek, uppmärksamhet eller frånvaro, i relation till sina barn. De flesta föräldrar ger spontant sitt barn den omsorg som är tillräckligt bra. Kontakten med barn ger oftast en egen känslomässig beredskap och lyhördhet. Föräldraskap kräver inte medveten kunskap utan sker med intuitiva förmågor att kunna inta barnets perspektiv och kunna möta barnet i en känslomässig relation och kommunikation. Utvecklingens grundläggande aspekt är att vara i relation med någon, vår psykiska värld är skapad av de viktigaste relationer vi ingår i och av våra erfarenheter av att vara med någon annan i nuet (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009). Den mänskliga utvecklingen kan bäst förstås utifrån system av relationer och deras inbördes sammanhang. Barn uttrycker sina behov och har olika förmågor att tydliggöra dem. Omvärlden måste lära sig att lyssna till de signaler som barnet sänder och ha förmåga till förståelse. Vi vet att föräldrars egen emotionella historia, som skapats i samspel med deras vårdare, kommer att prägla sättet att bemöta barnet i olika situationer (Wennerberg, 2010). Detta innebär att barnet och föräldern bör kunna ses utifrån ett tregenerationsperspektiv, vilket görs med familjediagnostik (Kälvesten & Meldahl, 1982). Fraiberg (1980) introducerade spöket i barnkammaren där moderns representationer sattes i fokus i det kliniska arbetet med barn och föräldrar. Bions (1992) begrepp container contained ger förståelse för hur föräldern klarar av att ta emot barnets rädsla och oro utan att själv bli allt för påverkad av de smärtsamma känslor som barnet upplever. Föräldern förmår både att se och möta barnet och tåla sina egna smärtsamma känslor. Vidare, de känslor föräldern tillåter sig själv att kunna känna, tillåter de också barnet att uppleva och kunna ge uttryck för. I relationen förälder barn, är förmågan till reflekterande själv avgörande för att kunna förstå egna och andras känslor och agerande (Jurist m.fl.,2008). Anknytningen och omsorgen är basen för trygghet och kan förstås i ett utvecklingsperspektiv, det handlar om behov
2 av närhet, inre arbetsmodeller för relaterande, om avstånd och utforskande. För barnets behov och strävanden efter känslomässig balans måste det kopplas till förälderns förmåga till ett omvårdande beteendesystem; att kunna ge närhet och trygghet respektive släppa taget och uppmuntra barnets utforskande av omvärlden. Föräldraskapet formas i samvaro med barnet där förmågan att kunna sätta sig in i barnets behov och reflektera över vad som är bäst i en situation är viktigt, föräldern behöver kunna mentalisera (Rydén & Wallroth, 2008; Wallroth, 2010). Detta innebär bl.a. att föräldrar behöver kunna uppfatta barnets signaler och tolka och besvara dem så att det stöder barnets utveckling och känslomässiga självreglering. Spegling (Stern, 1996, 2005) innebär att vårdaren återge uttryck för barnets känsla. Det intersubjektiva fältet där två delar av känslor, tankar och kunskap som två eller fler och delandet bekräftas också dem emellan, implicit eller explicit. Stern utgår från att det från början hos barnet finns en strävan till intersubjektivitet som man kan iaktta som en spegling mellan barn och förälder. Ainsworth (Bowlby, 1994) har påtalat fyra viktiga omvårdnadsvariabler: lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet. I sin forskning använde hon sig av en skattningsskala för att bedöma moderns lyhördhet för barnets signaler och kommunikation. Anknytningsrelationen är den bas från vilken barnet utforskar sin omgivning och navigerar i förhållande till andra utvecklingsutmaningar som t.ex. kamratrelationer, stresshantering och känsla av kompetens. Trygg föräldraanknytning är grunden för fortsatt god anpassning, utgör en skyddande faktor genom social kompetens, bättre förmåga till empati, färre beteendeproblem och bättre självinsikt. Medan otrygg föräldraanknytning innebär svårigheter att kunna etablera gynnsamma relationer, sämre stresshantering, allmänt förhöjd risk för mindre gynnsam utveckling (Rydén & Wallroth, 2008). En vårdgivare som förmår att relatera till sitt barn som en psykologisk varelse med tankar, känslor och intentioner möjliggör för barnet att upptäcka sina inre upplevelser via föräldrars representationer av dem (Broberg m.fl., 2008). För att kunna beskriva socialt relaterande är mentalisering begreppet som beskriver processen som handlar om att förstå oss själva och andra (Rydén & Wallroth, 2008; Wennerberg, 2010). Omgivningens mentaliserande kring barnet lägger grunden för en trygg anknytning och i sin tur förutsättningar för utveckling av barnets mentaliseringsförmåga. Får inte barnet gensvar på sina signaler medför det att barnet utelämnar sina affekter. Det får också svårt att skapa representationer för sina inre tillstånd och svårigheter att reglera känslor. Känslor kommer att bli skrämmande, obegripliga och obehagliga. Konsekvensen blir att barnet inte vet vad det kan påverka vilket i sin tur medför att dess förmåga till agentskap minskar (Rydén & Wallroth, 2008). Utvecklingen av mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå oss själva och andra människor bättre. Vi förmår känna mer samhörighet med andra, eftersom vi förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner. Förmågan är utvecklad i fyra- till femårsåldern och gör att handlingar länkas samman med mentala tillstånd, i kontrast till teleologisk hållning då vi bara ser till den konkreta yttre verkligheten. Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk ekvivalens) eller overkliga (låtsasläge) utan lagom verkliga. Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en förbindelse mellan dem. Mentalisering hjälper barnet att känna att det hela tiden är samma person, även om dess tankar och känslor förändras. Därmed får barnet en mer kontinuerlig upplevelse av sig själv och en säkrare känsla för sin egen identitet. Mentaliseringsförmågan har betydelse för identiteten, förmågan att reglera affekter, språkutveckling och förmågan att kunna fungera i relationer (Rydén & Wallroth, 2008). Otrygg anknytning ger mer permanenta mentaliseringssvårigheter och undvikande anknytning: tendens till låtsasläge som medför problem med gemenskap. Ambivalent anknytning medför tendens till psykisk ekvivalens och problem med självständigheten. Desorganiserad anknytning innebär återkommande mentaliseringssammanbrott (Rydén & Wallroth, 2008). 2
3 I kontakten med föräldrar som söker för sina barns svårigheter hos barnpsykiatrin behöver olika aspekter av barnet, familjen och deras situation undersökas. Det som undersöks, förutom barnets specifika symptom och hur andra i omgivningen uppfattar barnet. Viktigt är att djupare undersöka föräldrarnas förställning om, förmåga att beskriva och förstå sitt barn som en psykologisk varelse med egna inre mentala tillstånd som påverkar beteendet. Om och hur föräldrarna förmår skilja mellan sina egna känslor och behov och barnets. Hur beaktas barnets utvecklingsnivå av föräldrarna? Finns förmåga att se föräldrafunktionen som trygghetsskapande? Mentaliseringsförmågan sviktar när individen har dålig kontakt med sina känslor, då det finns en obalans mellan känslor och tänkande. När självvärderingen är låg eller för hög. När det blir svårt att se andras perspektiv, blir nedlåtande i beskrivningen av andra, är konkret, förvränger etc. När det finns brist på uppmärksamhet av andras tankar, känslor och önskningar. Handlingar värderas utifrån tydliga beteenden och konkreta bevis (teleologiskt tänkande). Föräldern tappar förmågan till realitetsprövning, blandar samman den inre psykiska verkligheten med yttre. De reagerar med feltolkningar och reagerar känslomässigt häftigt (psykisk ekvivalens). De uppträder som om tankar och känslor inte hade med den faktiska verkligheten att göra (låtsasläge). Otrygg anknytning, särskilt desorganiserad, har samband med psykiska svårigheter i uppväxten och i vuxen ålder, särskilt allvarlig personlighetssvårigheter. Otrygg anknytning har ett starkt samband med omsorgssvikt och fysisk och psykisk misshandel. Otrygg anknytning har samband med svårigheter att reglera känslor och brister rörande mentaliseringsförmågan. Syftet är att ge föräldern fördjupad mening till egna erfarenheter i form av tankar och känslor så att det går att förstå dem i ett adekvat sammanhang i samband med händelser med sitt barn och andra. Målet är att utveckla och fördjupa förälderns mentaliseringsförmåga. Fokus på arbetet skall ligga på processen. Arbetet med undersökande och utveckling av mentaliseringsförmågan bör kunna utgå från behandlingsmodellen med bordelinepatienter utarbetad av Fonagy och Bateman (2008), vilket också förordas av Verheugt-Pleiter m.fl. (2008). Strukturen i samtalen (Rydén & Wallroth, 2008; Allen m.fl., 2008) innebär att behandlaren först ger stöd och empati, att för-söka få tydliga bilder av händelser och förälderns känslotillstånd, få till stånd mentalisering och fördjupa den samt slutligen mentalisera kring behandlingsrelationen. Det senare för att öva mentalisering kring en relation och de känslor den väcker, upplevelser och känslor i nuet. Förhållningssättet är att behandlaren är icke vetande och undviker att inta en experthållning. Behandlaren skall hela tiden komma ihåg att han inte kan veta säkert och kan ha fel. Sättet är aktiv och det ställs frågor för att få en tydlig bild av förälderns tankar och känslor. Behandlaren är öppen och tydlig med vad han tänker och känner. Interventioner skall vara enkla och korta. Fokus skall vara på det som är aktuellt och känslomässigt laddat för föräldern, det skall ligga på det medvetna. Behandlaren arbetar hela tiden med relationen och är uppmärksam på avbrott i behandlingsalliansen, som skall repareras. Det är viktigt att vara öppen för egen del i problemet och undersöka vad som hänt tillsammans med föräldern. Misstag erkänns och behandlaren ber om ursäkt och försöker ställa till rätta det som blivit ett problem i relationen. Förhållningssättet kan jämföras med relationell psykoterapi (Holmqvist, 2007). Relationell psykoterapi kan beskrivas som att det är det som sker i relationen mellan patienten och terapeuten som åstadkommer förändring. Det är terapirelationen som bidrar till utfallet av terapin. Psykoterapi handlar om ett samtal mellan två människor som har olika roller. Både patient och terapeut har ansvar och betydelse för samspelet. Det är det psykologiska fältet mellan terapeuten och patienten är det som är intressant. Relationell terapi erbjuder patienten möjlighet att fördjupa sin förståelse av samspelet mellan olika aspekter av självbilden och bilden av andra. Vid diagnostiska bedömningar är Terapeutic Assessment (Finn & Tonsager, 1997; Finn, 1998) ett förhållningssätt. Metoden är en semistrukturerad och innebär ett nära samarbete mellan utredaren och den som utreds. Då det gäller barn är ett nära samarbete med barnets föräldrar 3
4 4 betydelsefullt. Syftet med metoden är att hjälpa individen att förstå sig själva och föräldern att förstå sitt barn bättre och hitta lösningar på problemen. Metoden och förhållningssättet kan väl jämföras med ett relationell psykoterapi och ett mentaliseringsbaserat arbete, Stephen Finn beskriver själv likheterna (muntlig kommunikation). Som stöd för arbetet med föräldrars mentaliseringsförmåga skulle också idéer från etablerade strukturerade intervjuer kunna hämtas. Mentaliseringsförmågan går att mäta utifrån Reflective functioning - RF (Jurist m.fl., 2008; Rydén & Wallroth, 2008; Karterud & Bateman, 2010) och är en operationalisering av indivdens förmåga till mentalisering. RF-skalan utvecklades för att användas i samband med anknytningsintervjun AAI (Adult Attachment Interview). I AAI ombeds den som intervjuas att beskriva sina tidigare anknytningserfarenheter och utvärdera hur de kan ha påverkat honom senare i livet. Utifrån svaren bedöms tecken på mentalisering, medvetenhet om mentala tillstånds natur, försök att förstå mentala tillstånd bakom beteenden, förståelse för utvecklingsmässiga aspekter av mentala tillstånd och medvetenhet om mentala tillstånd i förhållande till intervjuaren. Förälderns förmåga att kunna mentalisera kring sitt barn har av Arietta Slade (2005) beskrivit som parental reflektive functioning, förmågan till reflekterande har betydelse i utvecklingen av barnets anknytningsmönster. Arietta Slade har studerat sambandet mellan föräldrars reflekterande förmåga i samtal om sina barn. Det har gjorts med Parental Development Interview PDI, som är en semistrukturerad intervju. Föräldrar med god mentaliseringsförmåga fick i större utsträckning barn med tryggt anknytningsmönster. Föräldrar med låg mentaliseringsförmåga tenderade i mycket högre grad att uppvisa skrämmande och påträngande beteenden samt mer negativa beteenden som kritik och hån mot barnen. Intervjun innehåller frågor som rör föräldrarnas bild av sitt barn, av relationen. Känslomässiga erfarenheter av att vara förälder. Föräldrarnas egna familjehistorier. Deras erfarenheter av separationer och förluster. Tank om framtiden och också det som varit. Exempel på frågor är: kan Du berätta om ett tillfälle under senaste veckan då du och barnet var så där helt samstämda? Verkligen inte var samstämda? Hur tror Du att din relation med barnet påverkar hans/hennes utveckling eller personlighet? Vad ger dig störst glädje respektive smärta/svårigheter i din relation till barnet? Känner Du dig någonsin känslomässigt behövande/arg/skuldmedveten som förälder? Vad gör barnet när hon är upprörd? Hur känner Du dig då? Känner sig barnet någonsin avvisat? Hur tror Du att dina barndomserfarenheter med dina egna föräldrar påverkar dig som förälder i dag? Hur vill Du vara respektive inte vara som dina föräldrar i ditt eget föräldraskap? Kan du beskriva ett tillfälle när du och barnet var skilda åt? Hur kände barnet/du, hur påverkade det barnet/dig? Hur har du förändrats av att bli förälder? Det som undersöks utifrån dessa typer av frågor är förälderns förmåga att beskriva och förstå sitt barn som en psykologisk varelse med egna inre mentala tillstånd som påverkar beteendet. Om och hur föräldern förmår skilja mellan sina egna känslor och behov och barnets. Hur barnets utvecklingsnivå beaktas av föräldern. Förälderns förmåga att kunna se sin funktion som trygghetsskapande, affektreglerande o.s.v. Detta skulle kunna vara en grund och inspiration för samtalen både i mer allmänna bedömningar, diagnostiska bedömningar och behandlande samtal. Skulle dessa tankar och idéer om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga kunna vara till stöd för fördjupat i arbete med föräldrar? För att kunna göra detta krävs också en organisation som ger behandlarna möjlighet och beredskap att kunna möta barn och föräldrar utifrån lyhördhet, känslomässig beredskap och kommunikation samt förmå härbärgera oro och ångest. Arbetsplatsen behöver möjliggöra att möta barn och föräldrar som psykologiska varelser med tankar, intentioner och känslor. En organisation som uppmuntrar ett reflekterande.
5 5 Referenser Allen, J.G., Fonagy, P., Bateman, A.W. (2008). Mentalizing in Clinical Practice. Washington: American Psychiatric Publishing. Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., Ivarsson, T. ( 2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteori. Stockholm: Natur & Kultur. Bion, W.R. (1993). Vid närmare eftertanke. Stockholm: Natur & Kultur. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Stockholm: Natur och Kultur. Finn, S. & Tonsager, M. (1997). Information-Gathering and Therapeutic Models of Assessment: Complementary Paradigms. Psychological Assessment 1997, Vol 9, No4, Finn, S. (2007). In Our Clients Shoes. Theory and Techniques of Therapeutic Assessment. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Fraiberg, S. (1980). Det första levnadsåret. Om spädbarns psykiska hälsa. Stockholm: Natur och Kultur. Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. 3:e upplagan. Stockholm: Liber förlag. Hertz, S. (2011). Barn- och ungdomspsykiatri. Lund: Studentlitteratur AB. Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber förlag. Jurist, E., L., Slade, A., Berger,S. (2008). Mind to Mind: infant research, neuroscience and psykoanalysis. New York: Other press. Karterud, S. & Bateman, A. (2010). Manual for mentaliseringsbasert terapi (MBT) og MBT vurderingsskala. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS. Kälvesten, A-L. & Meldahl, G. (1982). Familjepsykologi. Stockholm: Liber förlag. Ryden, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering: att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. Stern, D. (1996). Moderskapskonstellationen. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2005). Ögonblickets psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Verheugt-Pleiter, A.J.E., Zevalkink, J., Schmeets, M. G. L. (2008). Mentalizing in Child Therapy: Guidelines for Clinical Practitioners. London: Karnac Books. Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merMentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.
Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merKorttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merMentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm
Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete
Läs merEtt mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merMentaliseringsbaserad terapi (MBT)
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?
Läs merFÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler
FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merMBT - MentaliseringsBaserad Terapi
MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs mer2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller
Läs merObservera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merInformation om gruppsykoterapi
Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara
Läs merMENTALISERINGSBASERAD TERAPI
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga
Läs merMentaliserande bildterapi med barn och deras familjer
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 59 Eva-Lotta Dahlgren Andersson Ragnhild Konstenius Stockholm Mentaliserande bildterapi
Läs merUtvecklingspsykologiska grunder Pedagogiska tankar och exempel Forskning om handledningsgrupper Reflektion över klimatet i HLU11/13
Anders Schiöler Niki Sundström Utvecklingspsykologiska grunder Pedagogiska tankar och exempel Forskning om handledningsgrupper Reflektion över klimatet i HLU11/13 Anknytnings- och mentaliseringsteori Affektteori
Läs merMentaliseringsteori och symbolisering
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin
Läs merINTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI
VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR
Läs merBehandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för delkurs inom Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT: Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14 Undervisning
Läs merMamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor?
Institutionen för psykologi Mamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor? En studie om mentaliseringsförmågans utveckling i samspelet mellan föräldrar och barn Linda Wiik & Linda Oxblad Psykologexamensuppsats,
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merVAD ÄR MENTALISERING?
VAD ÄR MENTALISERING? En studie av Fonagy och medarbetares mentaliseringsteori Monica Wennström Psykoterapeutprogrammet, psykodynamisk inriktning, 60 p Uppsats 10 p Vt 2007 Handledare: Imre Szecsödy -
Läs merMentalisering Att leka med verkligheten
Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merINFORMATION OCH KURSPLAN
INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12
Läs merUpplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång
Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?
Läs merPC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children
Läs merReflektivitetens betydelse och stödjandet
Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merSÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning. NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN?
SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN? Britta Blomberg Vilka barn ska erbjudas psykoterapeutisk behandling? I artikeln
Läs merdu måste ha kärlek till varje pris
du måste ha kärlek till varje pris Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen Susanne Wittkull Psykoterapeutprogrammet, kognitiv inriktning 90p Vårterminen 2010 Uppsats 15 hp Handledare:
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån
Läs merTryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI
Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merToleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket
Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merMöten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt
Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merMentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merBetygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd.
KURSINFORMATION Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Basutbildning i psykoterapi 2016-2017 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2016 och pågår till december 2017, sammanlagt tre
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merSvenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merSeparationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merSå använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.
Så använder du boken Välkommen till 8 veckor med mindful eating. Åtta teman Du kommer att möta åtta teman och åtta mindfulness-attityder. Du kan arbeta med varje avsnitt en vecka eller så länge du har
Läs merFör att uppleva sann närhet. själva. behöver vi också kunna vara NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG
NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG Psykolog och författare aktuell med boken: Själv och tillsammans: Om anknytning och identitet i relationer För att uppleva sann närhet behöver vi också kunna vara själva Vi
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merJoakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge
Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde
Läs merMina ögon talar om vem du är
Mina ögon talar om vem du är Vad du säger om mig det du tror om mig sådan du är mot mig vad du gör mot mig hur du lyssnar till mig och hur du ser på mig -så n blir jag!! (Okänd) Vägledande samspel/icdp
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs mer10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Läs merAtt utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 45 Birgitta Rosell Stockholm Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets
Läs merMental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal
Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först
Läs merMBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm
MBT för f r patienter med borderline och substansberoende Björn Philips, Roland Pålsson, P Eva Sjölander & Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm Projektledning Björn Philips, projektledare Peter Wennberg
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs mer6 Foto: Anette Andersson
6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs mer