Om självskadebeteende och bemötande

Transkript

1 Om självskadebeteende och bemötande Marie Svensson, leg psykolog Maria Sandström, leg psykolog Team självskadebeteende Vuxenpsykiatrimottagning Emotionell instabilitet, Agneslundsvägen 14A, Malmö

2 Agenda Vad är självskadebeteende? Självskadebeteendets funktion Bemötande vid självskadebeteende Primärvårdens vs. psykiatrins ansvar? Behandling vid självskadebeteende Frågor?

3 Team självskadebeteende Vuxenpsykiatrimottagning för emotionell instabilitet Agneslundsvägen 14 a, Malmö Vån 4.

4 Självskadebeteende - definition Icke-suicidalt självskadebeteende, på engelska nonsuicidal self-injury (NSSI), som omfattar handlingar där individen avsiktligt skadar sig själv fysiskt men utan avsikt att ta sitt liv. Referenser: Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-5). Washington, DC: American Psychiatric Association; 2013.

5 Det finns en överlappning Självmordsförsök Självdestruktivitet Självskadebeteende

6 Viktigt! Självskadebeteende utan suicidal avsikt har starkare samband med framtida suicidförsök än ett aktuellt suicidförsök. Framför allt gäller detta ungdomar med depression (Asarnov, 2011; Wilkinson et al, 2011).

7 Typer av självskada/självdestruktivitet DIREKT SJÄLVSKADEBETEENDE INDIREKTA/SJÄLVDESTRUKTA BETEENDEN Skära Rispa Nypa Bränna Riva Bita Slå Överdoser Missbruk Hetsätning Självsvält Risktaganden Sex

8 Debut år

9 Trigger Partner gjort slut Ångest Känslor Sorg, oro, ilska Mer negativa tankar Mer undvikande Undvikande -beteende Skär sig, tar lugnande medicin Tankar/ tolkningar Jag klarar inte detta! Jag står inte ut. Kroppsliga reaktioner Hjärtklappning, skakningar, illamående Starkare reaktioner

10 Lång sikt Kort sikt Självskadebeteendets funktion Konsekvenser Positiva Negativa Ångestlindring Kontroll Fysisk smärta som avledning Tröst Skuldavlastande Känna något Ett sätt att överleva! Identitet Gemenskap Få hjälp Empati Tappa kontroll Skam/skuld Farligt Ökad ångest Stigmatisering Ärr Negativ inverkan på relationer Minskad tolerans för svåra känslor Självhat Skam/skuld

11 Självskada på VC - Ska jag fråga? JA! Men viktigt HUR. OBS! Vanligt med hög grad av skam och självkritik hos patienten. Bristande kunskap och dömande hållning från vårdpersonal har bidragit till att patientgruppen tidigare farit illa inom vården. Genuinitet och värme skapar förutsättningar för en bra bedömning. Var vänligt nyfiken på vilken funktion beteendet fyller för just den person du har framför dig. Samtalet med dig kan vara det som gör skillnad i riktning mot förändring! Referenser: SBU. Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU Alert-rapport nr ISSN

12 Hinder i mötet med en patient med självskadebeteende Oro att göra fel väcka den björn som sover Frustration/ maktlöshet Dömande tankar VÅRD- PERSONAL? PATIENT Skam, rädsla Tidigare erfarenheter av kritik Svårigheter att beskriva och reglera känslor

13 Primärvård eller psykiatri? Självskadebeteende är i dagsläget ingen egen psykiatrisk diagnos. Självskadebeteende är ofta kopplat till en annan diagnos. Det är diagnos och svårighetsgrad som avgör om patienten behöver specialistpsykiatrisk bedömning, behandling och uppföljning. Källa: AKO Skåne-riktlinje för primärvården Samtidig problematik kan exempelvis vara: Stress- eller krisreaktion, ångest, depression, PTSD, personlighetssyndrom, neuropsykiatrisk problematik (ADHD, autism) etc. Kontinuitet och uppföljning viktigt! Referenser: _handlaggningsoverenskommelse_ pdf

14 Vad är normalt för en tonåring? Hur vet vi när det är allvar? - Ta alltid på allvar!

15 Var kan ni remittera? Vuxna: Vårdval psykoterapi (OBS tydlig remiss kring vad för typ av ssb, allvarlighetsgrad + suicidrisk) Lund: Vuxenpsykiatrimottagning, Baravägen (patienten kan även göra en egenremiss ) Malmö: Triage allmänpsykiatrin Ungdomar: Första linjen BUP (DBT-team, ERITA) (Unga vuxna - 16 och 29 år)

16 Vad erbjuder psykiatrin? ERGT: Emotion regulation group therapy DBT: MBT: Dialektisk beteendeterapi Mentaliseringsbaserad terapi BIS: Brukarstyrda inläggningar i Skåne

17 Om DBT - Dialektisk Beteende Terapi. Marsha Linehan Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Mål: Minska självskadande och livsfarligt beteende hos personer med EIP Öka livskvalitet 1-2 års behandling Grupp och individuellt

18 Film 1:01

19 Självskadebeteende borderline

20 Om ERGT Emotion Regulation Group Therapy Kim L. Gratz Självskadebeteende förekommer även bland personer utan personlighetssyndrom och vid flera andra psykiatriska diagnoser såsom ångestsyndrom, depression och PTSD (Selby, Bender, Gordon, Nock & Joiner, 2012).

21 ERGT Emotion Regulation Group Therapy. Kim Gratz. Gruppbehandling 2 timmar per vecka. 16 veckor Minska självskadebeteende och andra impulsiva och destruktiva beteenden Öka förmågan till känsloreglering.

22 Känslor enligt ERGT

23 Åsa Nilsonne, psykiater 5TcUAfw

24

25 Känsloregleringssvårigheter Reflektionsförmåga

26 Bemötande Icke-dömande hållning innebär att avstå kommentarer som du borde veta bättre, du som är så smart, känn inte så, tänk inte så. Istället: bekräfta patienten i det den går igenom och att dens önskan om att kunna hantera sina känslor är fullt begriplig.

27 Sammanfattning Självskadebeteende är viktigt att undersöka då det är riskfaktor för framtida suicidförsök. Undersök och bedöm funktionen bakom beteendet samt ev. psykiatrisk problematik. Möt patienten med: Genuin nyfikenhet Värme Icke-dömande hållning Och inge hopp! Detta går att bryta!

28

29 Tack!

30 Andra resurser SHEDO - Nationella självskadeprojektet Självmordslinjen -

31 Lästips Shedo.se Ideell förening som bland annat har en chatt för närstående och de som självskadar. Nationellasjalvskadeprojektet.se - Utbildningsportal kring slutenvård, öppenvård och bemötande. Ibland finns inga enkla svar Conny Allaskog och Anna Åkesson. - Gratis bok som kan beställas från Shedo. Dialektisk beteendeterapi: färdighetsträningsmanual Linehan, M.M. Natur och Kultur Freedom from Self-harm: Overcoming Self-injury with skills från DBT and other treatments Gratz, K.L., & Chapman. Oakland CA: New Harbinger Publications Himmel, helvete och allt däremellan : om känslor Anna Kåver