Vårt sätt att bedriva familjevård
|
|
- Ellinor Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit en rad andra målgrupper: Föräldrar med barn, ungdomar, personer med psykiatrisk problematik, personer med begåvningshandikapp, samt personer med mer svårdefinierad psykosocial problematik. Grundtankar om familjevård Relation Vårt förhållande till andra människor är det mest fundamentala i vår tillvaro, från födsel till död. Vår utveckling som människor är beroende av de relationer som vi förmår att utveckla. Genom att förhålla oss till andra växer och utvecklas vi som människor. Värme och andra positiva känslor är oftast (men inte alltid) starten på en god relation. Men den relation som överlever ett antal konflikter blir stärkt. De klienter vi möter inom familjevård har ofta erfarenheten att relationer är opålitliga. Den andre är en nyckfull person som ger en respons på en form av beteende den ena dagen och en annan respons nästa. Löften sviks, regler ändras och människor försvinner. Om den relationsmässiga grund vi står på i vår utveckling inte är någorlunda stabil kommer vår personlighetsstruktur att präglas av kaos och förvirring. I familjevård får klienten, kanske för första gången, uppleva stadiga människor som står för det de säger och beter sig konsekvent i olika situationer och inte förändras från den ena dagen till nästa dag. Detta ger möjlighet att bygga upp en tillit till i första hand de människor som omger henne/honom, och i en förlängning ger det insikten om att det finns några personer som man kan lita på. Normalitet/vardagskompetens De familjer vi anlitar befinner sig inom det spann som man kan beskriva med ordet normalitet. De uppträder själva normalt och de förväntar sig att klienten ska bete sig normalt. Om de ställs inför att klienten beter sig underligt, så är inte deras första reaktion att reflektera över vad det beteendet kommer sig av. De är inte professionella. De bemöter istället klienten spontant efter sina egna normer. För den klient som bemötts med en ibland kvävande förståelse blir detta ofta väldigt befriande. Ibland kan förstås klienten uppfattas som närmast obegriplig i familjens ögon. Då får vi ta upp situationen i våran handledning av familjen. Klienten har ju också många gånger behov av att bli gränslöst förstådd i något sammanhang. Då kan t.ex. individualterapi vara en lämplig arena. Utrymme Utrymme handlar på en fysisk nivå om ett eget rum. På den känslomässiga nivån handlar det om att vara omgiven av människor som inte är helt upptagna av sig själva och sin egen livssituation. Detta skapar utrymme för att bli sedd och därmed också en möjlighet att få syn på sig själv. Just där och då tillsammans med den person som ser en.
2 Arena En person som vill förändra sin livssituation behöver en arena att gestalta sin problematik på. Vi pratar här inte om något gränslöst utagerande, utan om tryggheten i att bli sedd i sina ord och handlingar. Detta skänker en känsla av att vara viktig för någon som är viktig för en själv. Kontinuitet/struktur En sak som de flesta av våra klienter saknat i sina liv är kontinuitet. Tillvaron känns inte förutsägbar utan saker bara händer. Att erövra känslan av att livet åtminstone i någon mån är förutsägbart kräver en vardag som upprepar sig dag efter dag. Det förhatliga ekorrhjulet har sina poänger. Det skänker trygghet, kontinuitet och verkar strukturerande på i första hand tillvaron och i en förlängning personligheten. Dessutom är det en förutsättning för att saker ska bli gjorda. Social träning Hur bråkar man med någon på ett vettigt sätt? Hur förhåller man sig till en familjemedlem som har sorg? Även så triviala saker som vad man pratar om vid fikat kan erbjuda svårigheter för dem vi placerar. Förresten: hur placerar man kaffekoppen i förhållande till assietten? Familjemedlemmarna fungerar som modeller för hur man kan göra. Familjemedlemmarnas olika personligheter avdramatiserar också olikheter. Man får faktiskt göra lite fel och lite annorlunda ibland. Så här jobbar vi Basassistent Systemet med basassistent är en hörnpelare i vårt sätt att arbeta. Basassistenten är en person som följer klienten under hela processen från intervjuerna till avslutningen av placeringen. Det är ett omfattande åtagande som kräver både tid och engagemang. Oftast är det handläggande socialsekreterare eller frivårdsassistenten som blir basassistent. Fördelarna med denna modell är flera. Eftersom basassistenten ofta känt klienten under en längre tid, innebär hans/hennes deltagande i arbetet under placeringen en kontinuitet. Basassistenten bidrar också med en frisk syn på upplägg och tillvägagångssätt, då vederbörande inte är indragen i vår organisation. När diskussioner om exempelvis innehållet i, eller förlängning av, placering kommer upp utgör basassistentens fria position en god utgångspunkt för bedömning. Basassistenten svarar också för fortsatt kontinuitet efter placeringens avslutning, då han/hon många gånger fortsätter att ha kontakt med klienten. Ibland, p.g.a. exempelvis hög arbetsbelastning, finns ingen basassistent att tillgå i det professionella nätverket runt klienten. Då ordnar vi fram basassistent genom egna professionella kontakter. Förberedelser Förfrågan inkommer oftast från socialsekreterare eller frivårdsassistent. Här görs en första sortering och sondering. En av de första sakerna vi undersöker är vem som ska bli basassistent. När detta är ordnat drar vi igång en serie möten med familjevårdskonsulent, basassistent och klient. Det första mötet är av informativ karaktär. Den mesta informationen går från familjevården till klienten. Syftet är ett ge klienten en någorlunda tydlig bild av familjevård. Efter informationen får klienten ta ställning till om han/hon vill satsa på familjevård.
3 Nästa steg blir i så fall att inleda en serie intervjuer. Syftet är att få en tydlig bild av klienten; dennes levnadshistoria, svårigheter och positiva tankar om sin framtid. Informationen från intervjuerna används bl.a. till att hitta en lämplig familj till klienten s.k. matchning. När vi kommit fram till en idé om en familj, ringer vi upp familjen och presenterar klienten. Om de tror sig kunna ta emot klienten presenterar vi familjen för klienten. Om han/hon känner sig intresserad gör vi ett besök i familjen. Syftet är att klienten och familjen ska få tillfälle att få en bild av varandra, både genom konkreta diskussioner och genom den omedvetna information om oss själva som vi människor alltid lägger ut omkring oss. Efter besöket har både familj och klient betänketid, oftast på en eller ett par dar. Om klienten eller familjen tackar nej, finns möjlighet att söka ny familj, om så önskas. Tackar både familjen och klienten ja inleds placeringen med ett provboende på 1-2 veckor. Sedan är det dags att bestämma sig. Även här finns möjlighet att backa ur för både familj och klient. Om båda parter tackar ja skriver vi kontrakt och upprättar en behandlings/arbetsplan. Den sistnämnda bygger på intervjumaterial samt önskemål från klient och socialsekreterare. Planen används sedan som underlag vid framtida utvärderingar av utvecklingen hos klienten. Vår behandlingsplanering är anpassad efter varje individs speciella situation och behov. Ram för behandling Några enkla regler: Drogfrihet (inklusive alkohol). Inget våld eller hot om våld. Ingen kriminalitet. Några grundprinciper: Endast en placerad per familj. De tre första månaderna gör klienten alla övernattningar i familjehemmet. Arbetet under placeringstiden Den första tiden (3-6 mån) ser vi helst att klienten är tillsammans med familjen större delen av tiden. Klienten arbetar med familjen, följer vardagsrutiner och deltar i familjens sociala liv. Var 3: e vecka kommer basassistent och familjevårdskonsulent på besök. Besöken inleds ofta med en fika och lite småprat. Därefter sker en uppdelning och basassistenten och klienten sätter sig i ett eget rum för att klienten ska få möjlighet att beskriva sin situation utifrån sin upplevelse. Konsulenten sätter sig med familjen och diskuterar hur utvecklingen fortlöper. Familjen handleds och vi undersöker om det finns frågor som behöver lyftas och tas tag i. Därefter återsamlas vi och sammanställer bilderna som vi fått i de olika rummen. Vi följer också upp den behandlingsplanering som gjorts. Om planen inte följs i något avseende funderar vi kring orsaken till detta. Vi ändrar planen vi eller försöker igen, kanske på något annat sätt. Ibland kan det behövas nya grepp för att lösa upp ett problem. Då kan vi försöka med andra former för diskussionen. Sedan några år tillbaka använder vi oss ibland av reflekterande team för att komma ur låsningar i kommunikationen. Vid besöken tar vi också upp konflikter eller andra situationer som upplevs svåra av familjen eller den placerade. Det är i dessa situationer som fröet till en positiv utveckling och mognad ligger. Många av våra klienter har ju haft problem att hantera dessa situationer tidigare, så att ta upp sådana frågor och arbeta igenom dem ger ofta lättnad för klienten. Dessutom undanröjer vi känslan av att konflikter är farliga och omöjliga att lösa.
4 Ett inslag i många placeringar är samverkan med andra resurser, ofta lokalt i närheten av familjen. Det kan vara psykiatriker, terapeut, arbetsförmedling, skolor m.m. Vad händer efteråt? En placering varar oftast 1-2 år. När det börjar kännas som att dags, tar vi upp diskussion om utslussning i god tid. Vi diskuterar när det ska ske och hur det ska gå till. Vad ska hända efteråt med boende och sysselsättning för klienten? Hur ska den framtida kontakten se ut mellan klienten och familjen? Det är ganska vanligt att våra klienter blir kvar i trakten av familjehemmet. Det är också vanligt att klienten fortsätter att ha någon form av kontakt med familjen en god tid framöver. När placeringen är över ser vi till att göra en tydlig avslutning på ärendet, oavsett om utflyttningen är planerad eller inte. Utvärdering Det har ju den senaste tiden blivit allt viktigare med uppföljning och utvärdering av verksamheter som ägnar sig åt vård och behandling. Familjevården är ansluten till IKM-DOK ett utvärderingssystem framtaget för svensk missbruksvård. Familjerna Vi rekryterar våra familjer främst genom annonsering i tidningar. Efter att en familj anmält sitt intresse brukar vi göra ett informationsbesök hos familjen. Efter att ha gett och tagit emot information tar vi tillsammans med familjen ställning till om vi ska gå vidare. Nästa steg blir i så fall en djupintervju enligt Kälvesten. Därefter tolkas intervjun av en för ändamålet utbildad person. De allra flesta av våra familjer bor inom en radie av 15 mil från Göteborg. De bor oftast på landet och har i många fall djur. Vi ersätter våra familjer enligt kommunförbundets rekommendationer. Förutom den handledning vi själva ger familjerna kan vi vid behov ordna extern handledning, eller ta in familjerna till vår egen handledning. Vi brukar också vid ett par tillfällen om året bjuda in familjerna till träffar. Där ordnar vi, utöver mat och trevligt samkväm, föreläsningar för familjerna. Vi som jobbar: Tommy Augustsson Chef Agneta Bergsten Familjevårdskonsulent Marie Söderberg Familjevårdskonsulent Inga-Lill Larsson Byråsekreterare Mikael Söderström Familjevårdskonsulent
5 Upplägg för presentation av individualiserad behandlingsform Målgrupper (bred) Missbrukare och kriminella Föräldrar med barn Ungdomar Personer med psykiatrisk problematik Personer med begåvningshandikapp, Personer med mer svårdefinierad psykosocial problematik. Faktorer hos klienten som styr behandlingsupplägget Konstitutionella (begåvning, hälsa)
6 Personlighetsstruktur Livshistoria Missbruk Relationer till anhöriga Socialt nätverk Arbetslivserfarenhet Utbildning Grundtankar om familjens tillgångar Relation - en ofrånkomlig förutsättning för allt känslomässigt/mänskligt växande Normalitet Familjens vardagskompetens Utrymme Kontinuitet Social träning Grundstruktur Förberedelser Förfrågan för att få ett hum om klientens problem, behov, önskemål och resurser Basassistent Info anpassad till förhandsinformation om klienten Intervju för att samla information om klienten och fråga vad han/hon vill Matchning val av familj utifrån klientens bedömda behov och önskemål Besök Provboende Kontrakt Ram för behandling Endast en placerad per familj Tremånadersregeln Arbeta med familjen Följa familjens vardagsrutiner Individanpassad behandlingsplanering Samverkan med andra resurser Besök var 3: e vecka Familjerna Rekrytring Annonsering Information Intervju/tolkning Handledning Utbildning
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merFamiljehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård
Familjehem i Fokus Konsulentstödd familjehemsvård Bakgrund Familjehem i Fokus, fif, är en konsulentstödd familjehemsorganisation för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Fif är en del av Fostering First
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merMBT - MentaliseringsBaserad Terapi
MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare
Utvärdering APL frågor till handledare Utvärdering för handledare VT 13 Jag har gått den nya handledarutbildningen A. Ja 14 53,8 B. Nej 12 46,2 Jag har endast gått den gamla handledarutbildningen A. Ja
Läs merReviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok
Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam
Läs merPersonal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck
Kapitel 10. Sid 1 Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kom ihåg följande vid intervjun: Du har bara trettio sekunder på dig att göra ett bestående intryck. Forskning har visat att
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merStandard, handlggare
Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merStyrelsemöte Ösmo kyrkokör 10 januari 2013 Församlingshemmet
Närvarande: Maria Flink (ordförande), Lena Lagborn (vice ordförande), Monica Risberg (kassör), Annica Kilegård Brissman (sekreterare), Katarina Rudérus (körledare) samt Peter Mourath (kyrkoherde) närvarande
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merBarns upplevelser av instabil samhällsvård
Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och
Läs merMotivering och kommentarer till enkätfrågor
ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet
Läs merRapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13
Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs mer1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning
Att göra något tillsammans är ofta ett trevligt sätt att lära sig nya saker. En gemensam aktivitet där lärare, föräldrar och elever träffas är ett bra tillfälle att berätta om vad man lärt sig, att diskutera
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merFör anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång
Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merFrågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke
Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merUtvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell
Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund
Läs merPrövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss
Behandlingens olika faser Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss I behandling tror vi på tiden som läkande faktor, finns inga genvägar till ett
Läs merSOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015
SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015 Seminarieuppgift 5: Syftet med denna uppgift är att tillämpa enklare former av ekonomiska beräkningar samt analysera lednings- och personalfrågor med hjälp av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merFamiljehuset i Alvesta:
1/14 Familjehuset i Alvesta: Trots ärendets inbyggda rörighet lyckades ni över förväntan att lösa alla akuta situationer. Vi är mycket nöjda, tack! Bra utfört och enl överenskommelse! Ni hade egentligen
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012030 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merFöräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Läs merVägskälsdag 2 februari 2014
Vägskälsdag 2 februari 2014 Den 2 februari 2014 arrangerade riksstyrelsen en vägskälsdag dit UH:s medlemmar var inbjudna för att fördjupa sig och diskutera kring rekrytering, engagemang och UH:s vision
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merfokus på anhöriga nr 11 dec 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merFamiljetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!
Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140707 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs mer1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7
KASAM frågeformulär Frågeformuläret innehåller 29 frågor som rör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 svarsalternativ - ringa in det svars-alternativ (endast ett svar ) som ligger närmast till vad
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs mer30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:
30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2014-03-1 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-2 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,
Läs merwww.workitsimple.se Lotta Carlberg, lotta@workitsimple.se, 070-204 19 07 2015 workitsimple Alla rättigheter reserverade
1 2 30 sätt att få flera kunder till ditt företag. En Gratis guide av Lotta Carlberg företagsrådgivare och mentor på 3 När jag arbetar med mina kunder så går vi tillsammans igenom hur de kan få in nya
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för
Läs merHär ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter, hur du kan få stöd från konsulenter och hur du kan använda ledning och kollegor i
G U I D E T I L L M E N TO R E N G U I D E T I L L D I G S O M S K A L L B Ö R J A S O M M E N T O R E L L E R R E D A N Ä R I G Å N G Här ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter,
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs mer