Salutogen miljöterapi på Paloma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salutogen miljöterapi på Paloma"

Transkript

1 Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på Paloma s.4 Hanterbarhet på Paloma s.5 Meningsfullhet på Paloma s.5 Individfaktorer s.5 Omgivningsfaktorer s.8 Salutogen miljöterapi s.9 Referenser s.9

2 Bakgrund Att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt kräver att alla är insatta i den teoretiska referensramen. Metoden innebär också att man har ett aktivt förhållningssätt i arbetet med boende. Nedan följer ett försök till en förenklad beskrivning av vad en salutogen utgångspunkt kan innebära för arbetet på Paloma. Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (Antonovsky, 1979), medicinsk sociolog och professor i ämnet och som var verksam i Beersheba i Israel (Antonovsky avled den 7 juli 1994). Den mänskliga tillvaron är full av påfrestningar; motgångar, krav, konflikter och olika slags problem som måste lösas. Frågan som Antonovsky ställde sig var vad det var som gjorde att en del av oss människor klarar svåra påfrestningar med hälsan i behåll, och kanske t.o.m. växte och vidareutvecklades av det. Hans svar var att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang, dvs. den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Antonovsky var gästforskare vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lund universitet och kom att bli en viktig inspirationskälla för deras vidare arbete (Hult & Waad, 1996). Barn- och ungdomspsykiatriska institutionen vid Lunds universitet har också bidragit med egen forskning inom ramen för det salutogena området (ibid). Syftet med att arbeta utifrån salutogen utgångspunkt är att främst fokusera det positiva och friska hos de individer som kommer till Paloma. I bemötandet försöker man frångå det mer traditionella problemorienterande perspektivet, vilket innebär att man fokuserar på det avvikande beteendet och det som inte fungerar. Paloma skall istället fokusera boendes inneboende resurser och lyfta fram deras, ofta omedvetna, talanger, förmågor och det stöd som finns runt omkring. Enligt Hult & Waad (1996) ger det salutogena synsättet positiva effekter eftersom individer på så vis ständigt får nya positiva bilder av sig själva, en annan attityd till sig själva och sin omgivning.

3 Den salutogena modellen Det centrala begreppet i den salutogena modellen är känsla av sammanhang (KASAM), som innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovskys definition av detta är: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (begriplighet), de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga (hanterbarhet), och dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (meningsfullhet). (Antonovsky, 1991, s.41) Bryter vi ner denna definition blir betydelsen av dessa tre delkomponenter följande: Begriplighet En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att det som kommer att hända i framtiden är förutsägbart, eller att det, när det kommer som en överraskning, åtminstone går att ordna och förklara. Man har förmåga att uppleva livets skeende som erfarenheter som man kan handskas med eller som utmaningar som man kan möta. Motsatsen är människor som råkat ut för saker av olyckligt slag och med ens räknar med att det kommer att fortsätta livet ut. Hanterbarhet En människa med hög känsla av hanterbarhet kommer aldrig känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Olyckliga saker

4 händer i livet men det gäller att använda sig av de resurser som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra, t ex föräldrar, vänner etc., som man litar på. Meningsfullhet En människa med hög känsla av meningsfullhet känner att livet har en känslomässig innebörd och åtminstone en del problem är värda att investera energi i. Utmaningar är välkomna snarare än bördor man hellre vore utan. Detta betyder inte att individen blir glad om denne möter en kris i livet. Men när olyckliga händelser påtvingas denna människa, drar han eller hon sig inte för att konfronteras med utmaningen, inställd på att söka efter en mening i utmaningen och göra sitt bästa för att med värdigheten i behåll komma igenom den. De tre komponenterna är tätt sammanflätade men varandra och höga värden på alla dessa tre innebär att individen har en stark känsla av sammanhang (KASAM), och desto bättre förmåga att hantera problemsituationer. Den salutogena modellen på Paloma En teori är alltid generell och kan tillföras till vilken verksamhet som helst. Utmaningen är att tillföra teorin och försöka konstruera den så att den på bästa sätt stämmer överens med verkligheten i den verksamhet som man bedriver. En av Palomas målsättningar är att stärka boendes känsla av sammanhang (KASAM), det vill säga den utsträckning i vilken boende upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Vad innebär då dessa delkomponenter för boende på Paloma? Begriplighet för boende på Paloma Boende skall ges möjlighet att känna att det som kommer att hända i framtiden är förutsägbart. Om detta inte är möjligt ska de under tiden på Paloma förvärvat redskap som ger dem möjlighet att åtminstone ordna och förklara det som sker. För boende på Paloma väntar många händelser och utmaningar efter det att de lämnar dörrarna på Paloma och de ska inte ge upp för att de kanske råkar ut för saker av olyckligt slag och med ens räknar med att det kommer att fortsätta livet ut. Det första som vi kan

5 göra på Paloma är att försöka klargöra varför boende har blivit inskriven, något som inte alltid är självklart. Personalen tar sen tillfällena i akt att försöka förklara det som är obegripligt i den boendes situation vid spontana samtal i verksamheten, under boendes vistelse på Paloma. Med detta underlättar vi boendes fortsatta begriplighet. Hanterbarhet för boende på Paloma Många av boende ser sig själva som offer, vilket kanske ibland stämmer. Genom att arbeta för att boende får en högre känsla av hanterbarhet kommer de inte i lika stor utsträckning känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Det gäller att stärka deras egen kontroll och den som finns i boendes egna nätverk. Alla boende har någon form av resurser men ibland kan det vara svårt, även för personal, att lyfta fram och se det salutogena resurserna. Det gäller då att ständigt lyfta fram det som verkar självklart. Det kan till exempel vara att någon kommer i tid till frukost eller något liknande. Genom att lyfta fram både det självklara och omedvetna kan boende öka sitt självförtroende, impulskontroll, sociala kapacitet etc. Hanterbarheten kan också öka genom att boende lär sig att reagera på sina misstag på ett konstruktivt sätt. Att öva och träna på det som de oftast inte kan är ett annat sätt att få dem att inse att det inte är fel på deras förmåga eller person utan de helt enkelt är otränade. Meningsfullhet för boende på Paloma Paloma önskar att boende ska se utmaningar i livet som välkomna snarare än bördor man hellre vore utan. Utmaningar och händelser är inte alltid lätta att handskas med, men kan i längden ändå vara värda att konfronteras med och lägga energi på. Paloma vill, under vistelsen, skapa en inställning att söka efter en mening i det som händer i boendes liv och att de gör sitt bästa för att med värdigheten i behåll komma igenom det. Ju mer vi får boende till begriplighet i livet och ju mer resurser de har för att hantera det desto bättre förutsättningar för att uppleva livet som meningsfullt finns det. Det gäller att sträva efter att finna en meningsfull sysselsättning inför framtiden och att låta boende vara delaktiga i det valet. Detta ökar motivationen och förhoppningsvis meningsfullheten i livet. I praktiken innebär det att mängd faktorer med en salutogen betydelse fokuseras i den

6 dagliga verksamheten. Dessa faktorer finns på både individ- och omgivningsnivå (Hult & Waad, 1996). Individfaktorer 1. God social kapacitet är en egenskap som kan beskrivas att vara socialt öppen, beredd till samarbete och ha ett öppet, lugnt samt vänligt uppträdande. Social kapacitet är något som utvecklas genom samspel med andra människor från det att vi föds. Det är dessa erfarenheter som påverkar hur vi ser på oss själva och andra. För att öka den goda sociala kapaciteten ska man arbeta med boendes kommunikationsstil, perspektivtagande (hur man ser på livet etc) och självkänsla (hur man uppfattar sig själv). Detta kan leda till en konstruktiv och positiv interaktion med omgivningen. 2. Positivt självförtroende är av salutogen betydelse. Har man ett gott självförtroende (hur man tror sig klara av olika situationer) kan man vara mer öppen, ha större ansvarskänsla och en mer aktiv inställning till tillvaron man lever i. Man måste ha en tilltro till att det mesta i livet kan övervinnas. Genom att lyfta upp och medvetandegöra boendes förmågor i arbetsträning och övriga aktiviteter så ökar man deras egen hanterbarhet, vilket leder till ökat självförtroende. Ett gott självförtroende står bättre mot stress. Vill man få en boende aktiv i en aktivitet måste denne tro att han eller hon kan hantera uppgiften. 3. Självständighet är också en faktor som visat sig vara en stressmildrande faktor. Är man självständig kan man möta livet på sina egna villkor. Man bör arbeta aktivt för att boende ska känna sig som egna självständiga individer med ansvar både för sig själva och sin omgivning. Detta gör man genom att utföra det mesta i den dagliga verksamheten tillsammans med boende, ger dem nya livsverktyg (tex. att hantera matlagning) samt poängterar deras förmågor som de inte är alltid är

7 medvetna om. 4. Hanterbarhet i olika situationer i livet kan också benämnas coping. Coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt hantera stress så att det inte leder till problem. Hur boende hanterar stress är väldigt viktigt. Det gäller således att hjälpa boende att finna adekvata och fungerande copingstrategier som verkar mest lämpade för att handskas med den stress som han eller hon ställs inför. 5. Intelligens och kreativitet är viktiga egenskaper för att kunna hantera sitt liv. Det är viktigt att uppmuntra boende till att utveckla sin kreativitet och kunskapsnivå. Den teoretiska kunskapsnivån kan vara bristfällig och bör då stärkas men det kan vara lika viktigt att hitta andra områden där man kan utveckla sin begåvning inom, tex. praktiska områden som matlagning, trädgårdsskötsel etc. 6. Utveckling av speciella intressen leder till ett ökat självförtroende. Detta kan vara sysselsättningar som ger tröst vid motgångar, i arbetslivet eller under studietid, och gör att man känner sig stolt. Att tillhöra ett sammanhang, där man samarbetar i en grupp, kan också ha betydelse. På Paloma försöker man stimulera boende till att pröva nya aktiviteter som kan komma att bli ett framtida intresse. Det kan också vara att man försöker aktivera gamla intressen. 7. Förmåga att kunna styra och påverka sin egen livssituation, dvs. en människas inre kontroll (locus of control). Motsatsen är yttre kontroll som istället förläggs hos andra personer och faktorer som styr ens liv. I Palomas fall är det viktigt att påminna sig om att många av boende upplever att det är socialförvaltningen som styr deras liv. Det blir således viktigt att man får boende att känna sig aktiva i sin vistelse på Paloma. Det är också viktigt att man får dem att se om det är rimligt att deras socialförvaltning agerar riktigt, vad de skulle ha gjort om de inte var inkopplade osv. Det är också viktigt att boende inte blir för mycket beroende av personal utan stärker sin egen kontroll.

8 8. Impulskontroll är att kunna kontrollera sina impulser i olika situationer. Detta är en viktig salutogen faktor. Det är viktigt att man påvisar hur boende agerar i vissa situationer tex. i ett spontant samtal efter en speciell händelse. Att få boende stabila i sättet att lösa olika situationer kan påverka hur förväntningarna på den egna förmågan kommer att se ut. 9. Hög aktivitet och energi är positiva salutogena faktorer men det är också viktigt att kunna hanteras. Kan man lära boende att kanalisera energin på ett mer framgångsrikt sätt kan boende fungera bra. De som är mer passiva bör uppmuntras till mer aktivt förhållningssätt. 10. Optimism och framtidstro är viktigt eftersom personer med en positiv inställning utvecklar en bättre självkänsla och känner sig lyckligare. I arbetet på Paloma handlar det om att ge boende positiva och optimistiska framtidsbilder. Omgivningsfaktorer 1. Hjälpfullhet mot andra är en skyddande faktor, eftersom den tillåter den boende att utveckla en känsla av egenvärde, självtillit och självständighet. Detta är bra att träna i olika gruppverksamheter. Här är det också viktigt att personalen föregår som goda exempel och visar att man kan hjälpa andra när det behövs, både när det gäller boende och inom personalgruppen. 2. Betydelsefull annan person är viktigt att det finns för den boende att kunna identifiera sig med. Det är viktigt att aktivera betydelsefulla andra i det nätverket. 3. Tillitsfulla och intima relationer är också en skyddande faktor. 4. Klart definierade gränser är viktigt för dessa boende. Här är det viktigt att vara konsekvent med regler och rutiner som gäller för Paloma.

9 Utöver dessa faktorer på både individ- och omgivningsnivå innebär enligt Hult & Waad, (1996) den salutogena arbetsmodellen att man : (a) bör få boende att lyssna på vad vi personal har att säga, dvs. att man kan resonera tillsammans om hur man ska göra vissa förändringar, hur man ska söka upp vissa personer i nätverket etc. (b) Att personalen har en positiv hållning, omformulerar boendes kommunikation på ett positivt sätt och uppmärksammar positiva händelser vilket kan leda till att de stereotypa uppfattningarna en del av boende har om samhället kan ändras. (c) Att personalen tar initiativ till en humoristisk kommunikation. Humor är en viktig ingrediens i det salutogena förhållningssättet eftersom den kan hjälpa till att få ett mer positivt samspel på Paloma. Kan man skratta tillsammans, vara delaktig i humorn och upptäcka att livet kan vara lustfyllt ökar sannolikt den sociala kompetensen, självkänslan, självförtroendet och förstärker den positiva kommunikationen. (d) Att man inte undviker att hantera konflikter bara för att man arbetar med ett positivt förhållningssätt. Att ta itu med de olika situationerna som kan uppstå har också en positiv påverkan då boende känner sig bekräftade som individer som är ansvariga för sina egna handlingar. I det salutogena förhållningssättet är det otroligt viktigt med bekräftelse men också på dess kvalité. Ju mer nöjda boende är med samspelet med personalen på Paloma, desto större sannolikhet är det att de medverkar till de olika rekommendationer vi har. Detta har att göra med att vi ständigt följer de klart och tydligt definierade regler och rutiner som finns på Paloma. Salutogen miljöterapi För att ha möjlighet att fokusera dessa faktorer strävar Paloma efter att arbeta med

10 salutogen miljöterapi som innebär att verksamheten innefattar förutsägbarhet med hjälp av de strukturerade och fasta rutinerna som alltså finns på Paloma. Boende skall om möjligt tillsammans med oss personal aktivt delta i vardagen genom arbetsträning i bl.a. kök, inne- och utelag. Referenslista Antonovsky A (1979). Health, stess and coping. San Francisco. Antonovsky A (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur. Stockholm. Hult S & Waad T (1996). Forskning om barn och familj. Salutogen miljöterapi i teori och praktik. Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet. Lund.

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Stefan Hult, Tommy Waad Stefan Hult, leg. sjukskötare,

Läs mer

FYSISK HÄLSA PSYKISK HÄLSA SOCIAL HÄLSA

FYSISK HÄLSA PSYKISK HÄLSA SOCIAL HÄLSA hfs-plan 2012 Malmö stad Bäckagårdsskolan BÄCKAGÅRDSSKOLANS ÖVERGRIPANDE HFS PLAN FYSISK HÄLSA PSYKISK HÄLSA SOCIAL HÄLSA HUSIE STADSDELSFÖRVALTNING Bäckagårdsskolan Klågerupsvägen 342 212 36 Malmö Tel.

Läs mer

Kriminella ungdomar i behandling utifrån det salutogena perspektivet

Kriminella ungdomar i behandling utifrån det salutogena perspektivet Lunds universitet Socialhögskolan SOA 205 Vårterminen 2001 Kriminella ungdomar i behandling utifrån det salutogena perspektivet Författare: Tobias Leoson Handledare: Jan Gassne ABSTRACT My purpose with

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd

Motiverande samtal vid autism och adhd Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

KASAM och matematiksvårigheter

KASAM och matematiksvårigheter KASAM och matematiksvårigheter KASAM and difficulties in mathematics GMS-stiftelsen 2007 Marianne Ljungberg INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 1.1 Bakgrund 6 2 SYFTE 9 3 LITTERATURGENOMGÅNG 11 3.1 Den salutogena

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Halsoframjande. skola. i Halland

Halsoframjande. skola. i Halland Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever

Läs mer

Diskussionskarusellen

Diskussionskarusellen Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv

Läs mer

Livskvalitet trots många hinder

Livskvalitet trots många hinder Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella

Läs mer

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder Leg. psykolog Gunnel Winlund gunnel.winlund@hotmail.com Nka-konferens Stockholm 10-11 mars 2014 Flerfunktionshinder

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär Frågeformuläret innehåller 29 frågor som rör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 svarsalternativ - ringa in det svars-alternativ (endast ett svar ) som ligger närmast till vad

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Spegel, spegel i gruppen här - säg mig vem jag är

Spegel, spegel i gruppen här - säg mig vem jag är RAPPORT Nr 3/2010 Spegel, spegel i gruppen här - säg mig vem jag är Jenny Bergh Thomas Larsson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten,

Läs mer

Lågtröskelstöd till familjer

Lågtröskelstöd till familjer Lågtröskelstöd till familjer Ett sätt att stärka föräldraskapet Eva Åstrand Svenska Österbottens anhörigförening Projektet "För utvecklande av anhörigstödet, främjande av psykisk hälsa samt förebyggande

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Perspektiv på prevention

Perspektiv på prevention Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger. Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte

Läs mer

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att 14 oktober talade vi om Ulricehamn Vågar du utmana dina tankar? 27 januari 2016 Hur vi människor funkar, om hjärnan och lärande Kommunikation, kroppsspråk och impulskontroll Trygghet och att styra sina

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

Det räcker inte att le vackert

Det räcker inte att le vackert Vårdforskning Det räcker inte att le vackert Text Professor e.m. Hjördis Björvell Vi behöver alla det vänliga leendet som en bekräftelse på att vi är sedda, men i vårdpersonalens möte med patienten är

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser

Läs mer

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR Datum 2009-12-08 Lärande Enhet Almekärr MANUAL FÖR KVALITETSSÄKRING AV SKAPANDE Utifrån mål i förskolans läroplan och ett Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt MOTORIK SAMARBETE/ KOMMUNIKATION FANTASI

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Definitioner och begrepp Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Känsla av sammanhang

Känsla av sammanhang Estetisk - filosofiska fakulteten Uteliv, hälsa och identitet Maria Andersson Känsla av sammanhang En studie om KASAM i årskurs 1, 3 och 6 Sense of coherence A study about SOC in the grades 1, 3 and 6

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

kärlekens olika språk

kärlekens olika språk Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska

Läs mer

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Golf ur ett motoriskt perspektiv Golf ur ett motoriskt perspektiv Diskret färdighet Snabb, har en tydlig början och ett tydligt slut. Hela rörelsen programmeras i förväg. Motorisk färdighet Rörelsen/motoriken är avgörande för framgång.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön

Läs mer

P O T E N T I A L H O G A N L E D A R S K A P. Hogans Personlighetsinventorium - STYRKOR OCH KOMPETENS FÖR LEDARSKAP. Rapport för: Jane Score- Average

P O T E N T I A L H O G A N L E D A R S K A P. Hogans Personlighetsinventorium - STYRKOR OCH KOMPETENS FÖR LEDARSKAP. Rapport för: Jane Score- Average U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N L E D A R S K A P P O T E N T I A L Hogans Personlighetsinventorium - STYRKOR OCH KOMPETENS FÖR LEDARSKAP Rapport för: Jane Score- Average ID:

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 3 VERKSAMHETSIDÉ sid 4 styrdokument sid 4 vision sid 5 FÖRSKOLANS UPPDRAG sid 6 förskolans uppdrag sid 6 profil sid 8 lek sid 9

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer