Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete"

Transkript

1 Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

2

3 Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara handledare?... 7 Handledare, handledd och verksamhets chef... 7 hur ser de olika rollerna ut Etik i handledning... 9 Betydelsen av ett samarbetskontrakt... 9 Vad säger forskningen om handledningens betydelse...10 Samarbetskontrakt i handledning...10 Referenser...11

4 GRUPPHANDLEDNING 4

5 Grupphandledning kan beskrivas som att en grupp personer samlas regelbundet på en avtalad tid med en handledare och gemensamt arbetar med att ta tillvara och utveckla gruppens samlade kompetens. Begreppet psykosocialt arbete och psykosocialt behandlingsarbete används för att betona att man för att förstå en klient i bemötande och behandling måste beakta såväl klientens personliga läggning som förhållanden i familj, arbetsmiljö och samhälle. Att se människor ur ett psykosocialt perspektiv har alltid varit det dominerande synsättet i psykosocialt arbete. Idag ses handledning som ett självklart inslag för dem som arbetar med psykosocialt arbete, samtidigt som det har ifrågasätts då det är en resurskrävande insats där själva resultatet inte alltid är så tydligt. Den här broschyren vill visa betydelsen av grupphandledning och vänder sig till er som vill veta mer vad det kan innebära och hur man som arbetsgrupp och verksamhetsansvarig kan bidra för att nå så bra resultat som möjligt. Frågor som vi tar upp Hur man kan närmare beskriva handledningens roll i psykosocialt arbete, med betoning på grupphandledning? Varför kan det vara bra med handledning? Vilka krav vi kan ställa på en handledare? Hur ska rollfördelningen mellan handledare, handledd och arbetsgivare se ut? Vad är det som bör ingå i ett samarbetskontrakt? Vilka etiska dilemman och riktlinjer bör beaktas? Vad säger forskningen om effekten av handledning i psykosocialt arbete? Handledningens roll i psykosocialt arbete Handledningen har fått en allt större betydelse i psykosocialt arbete, exempelvis så är den ett krav för att kunna bli auktoriserad socionom. Det finns idag flera riktlinjer och förordningar som betonar handledningens betydelse. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att återkommande handledning skall vara ett naturligt inslag i verksamheter med yrkesverksamma socionomer. I förbundets etiska riktlinjer förordas handledning som väsentligt för att främja arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket betonar i sin rapport kring Hot och våld inom vård och omsorg (Arbetsmiljöverket, 2013) att handledning är nödvändig för personer som arbetar med utagerande, aggressiva och psykiskt sjuka patienter och klienter. 5

6 Grupphandledning Grupphandledning är den vanligaste handledningsformen i psykosocialt arbete. Fördelar av denna handledningsform kan vara att det är: Effektivt användande av tiden med större utrymme för reflektion. Ger en möjlighet till deltagarna att lära sig mer eftersom man lär sig av varandra. Större möjlighet till återkoppling av det egna arbetet eftersom man kan få återkoppling från fler. Att dela med sig av sina reaktioner på arbetet kan ge en insikt i att mina reaktioner är normala och att jag inte är ensam. Men en grupphandledning kan också ha sina begränsningar, nackdelarna kan vara: Risken att inte tillgodose de individuella behoven av handledning Att ämnen som tas upp är kanske inte intressanta för alla. Att problem i arbetsgruppen kan påverka handledningen. Innan man startar en grupphandledning så kan det var bra att fundera över: Storleken på gruppen. Ett lämpligt antal beror dels på målen med handledningen, dels på hur lång tid man har vid varje träff. Om det ska vara en sluten grupp där det redan på förhand är bestämt vilka som kan vara med eller en öppen grupp där personer i arbetsgruppen kan vara med när de har möjlighet. Hur man skall hantera eventuell frånvaro Teoretiskt inriktning Handledningslitteraturen om socialt arbete är ofta influerad av psykodynamiska och psykoanalytiska teoribildningar (FOU 2007, Hawkins & Shohet, 2011). Under de senare åren har även kognitivaoch beteendeinriktade arbetsmetoder i handledning blivit alltmer efterfrågade. Samtidigt betonas i handledningslitteraturen nödvändigheten att flera teoretiska inslag kan integreras (Bernard & Goodyear 2013). Det allra viktigaste är hur arbetsgruppen definierar vad de anser att psykosocialt arbete innebär för dem. Vilka teoribildningar grundar man sitt arbete och vilka önskemål om teoretisk inriktning finns det på handledningen. Varför handledning? Handledningens övergripande mål är att bidra till en personlig och professionell utveckling för den som handleds. Denna målsättning kan delas in i tre huvudområden. Den stödjande funktionen, den professionella utvecklingen och en kvalitetssäkring av verksamheten (Bernard & Goodyear, 2013, Hawkins & Shohet, 2011). De här målsättningarna kan variera för samma grupp över tid beroende på vad som är aktuellt vid handledningstillfället. 1. Stödjande funktion Att genom handledning få stöd av gruppen och handledaren i de svåra och krävande situationer som vi råkar ut i arbetet kan ha många fördelar då det: Ger en möjlighet att få dela med sig av det som har varit svårt i arbetet 6

7 och på så sätt förhindra känslomässig utmattning. Skapar en insikt i hur vi känslomässigt påverkas av våra klienter och ett stöd i hur vi skall hantera dessa känslor. Utvecklar kommunikationen i arbetsgruppen. 2. Professionell utveckling och lärande Det övergripande målet med professionell utvecklig är att utveckla en personlig yrkesroll. Att genom handledningen erhålla kompetensutveckling genom fortbildning i teorier och metoder i arbetet och reflektera över rollen som yrkesverksam bidrar till: Att vi förstår våra klienter bättre. Att vi lär oss olika sätt att arbeta med klienter idag men även liknande situationer som dyker upp i framtiden. 3. Kvalitetssäkring Denna målsättning innebär att handledningen skall leda till att klienten får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Felaktigt bemötande från personal förebyggs med det yttersta syftet att klienten och i vissa fall anhöriga inte utsätts för någon risk. Hur stor betydelse denna målsättning med handledning har beror ofta på hur erfarna deltagarna är i sina yrken. I utbildningshandledning och för personer som är nya i sina yrken är handledningen viktig för att garantera klientens säkerhet. Vem kan vara handledare? Att vara handledare är en kompetens i sig och följande kan vara bra att ha som krav på en handledare: Att handledaren har en handledarutbildning. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att det ska vara en sammanhållen handledarutbildning i psykosocialt arbete på universitet eller en annan likvärdig, exempelvis handledarutbildning för legitimerade psykoterapeuter och att det är en fördel om handledaren har socionomexamen som grundutbildning. Att handledaren har kunskap om det arbetsområde som man ska handleda i. Att handledaren har både arbetsgruppens och verksamhetens förtroende. Handledare, handledd och verksamhets chef hur ser de olika rollerna ut Handledaren Handledarens främsta ansvar är leda handledningsgruppen samtidigt som den enskilde gruppmedlemmens behov av handledning ska tillgodoses. Det här kan handledaren visa genom att: Skaffa sig kunskap om gruppen och organisationens kultur och värderingar, eventuella skillnader mellan deltagarna och hur det påverkar gruppen. Tillsammans med gruppen definiera målsättningen med handledningen och ansvara för att handledningen 7

8 får den önskade inriktningen. Är det en grupp som behöver stöd och avlastning, professionell utveckling eller finns det behov att se till att klienterna får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Ansvara för strukturen i gruppen. Exempelvis genom att bestämma samarbetsregler redan från början och sätta upp en agenda för varje session. Balansera samtalet i gruppen genom att stämma av när någon delar med sig för mycket eller inte delar med sig alls. Får gruppmedlemmarna trygga i vad man delar med sig så att ingen skall behöva känna sig utlämnad. Dåligt handledarskap kan visa sig genom att handledaren: Inte är tillgänglig. Inte är uppmärksam i handledningssituationen. Konstant kommer försent. Ställer in handledningstider. Överdrivet kritisk mot de handledda. Inte ger eller är villig att ta emot återkoppling. Handledde Den handledde främsta ansvar är att vara aktivt delaktig i handledningen. Det här kan den handledde visa genom att: Ha kunskap om sin klient och vilken hjälp och förändring klienten önskar. Formulera önskemål med handledningen. Förbereda handledningen genom att formulera en handledningsfråga. Vara mottaglig för återkoppling från handledaren. Ge en ärlig återkoppling till handledaren av vad som är bra med handledningen och vad som skulle kunna vara bättre. Arbetsgivaren För att en handledare och handledningsgrupp skall känna trygghet så är det viktigt att de känner arbetsgivarens stöd. Detta stöd kan arbetsgivaren visa genom att: Ansvara för den ekonomiska överenskommelsen med handledaren. Ha en öppen attityd till handledaren och handledningsgruppen. Det vill säga att all information från arbetsgivaren till handledaren kommer till handledningsgruppens kännedom. Vara överens med handledningsgruppen om administrativa rutiner som vad som händer om en handledning ställs in eller hur klagomål ska hanteras. Vara tydlig med organisationens förväntningar av handledningen. Är det ok med en handledning av stödjande karaktär eller finns det förväntningar på professionell utveckling? Etik i handledning Det rekommenderas att handledningen följer etiska riktlinjer då det finns en mängd etiska dilemman som kan uppstå i handledningssammanhang. Exempel på det kan vara: Dubbla roller, ex som kollega, arbetsledare eller god vän. 8

9 Rädslan att bli bedömd från handledaren och därmed också indirekt från arbetsgivaren. Oro från handledaren att den handledde inte klarar att utföra sitt arbete. Olika uppfattning om vilka teorier som kan vara mest användbara. Att den handledde inte gör de framsteg som man önskar. Här kommer några exempel på vad de etiska riktlinjerna kan innehålla. Handledningen bör: Vara en process som leder till självständighet. Att man som handledare tillåter och stödjer att de handledda blir alltmer självständiga ju mer erfarna de är. Vara ett bidrag att höja klientens livskvalité. Att handledningen skall förmedla kunskap i interventioner som är bra för den individ jag hjälper. Det här kan bli en konflikt om klienten har ett beteende som innebär att någon familjemedlem far illa. Innehålla överenskommelser som är möjliga att genomföra. Att det som man kommer överens om i kontraktet verkligen är möjligt att genomföra. Bestå av en rättvisa mellan gruppdeltagarna. Att handledaren ger alla samma uppmärksamhet och om det finns olika behov av inlärning i gruppen så bör handledaren se till att gruppen samtycker till att deltagarna får olika mycket tid (Scaiffe 2008). Betydelsen av ett samarbetskontrakt För att samarbetet ska fungera så smidigt som möjligt mellan handledaren, handledningsgruppen men också med arbetsgivaren rekommenderas ett samarbetskontrakt. Det skapar en trygghet då alla från början bli införstådda med vilka förväntningar som finns och förutsättningar för hur de skall kunna uppfyllas. Samarbetskontraktet skapas av handledaren och handledningsgruppen men diskuteras med och delges verksamhetsansvarig för att alla skall ha samma förväntningar på handledningen Fördelar med ett kontrakt kan vara att det blir tydligt med: Samarbetsformer exempelvis om det ska vara en öppen eller sluten grupp, tider när man skall ses och rutiner för frånvaro är klara från början. Vad målen med handledningen är och därmed göra det lättare att utvärdera handledningen. Metoder och teorier som handledningen skall ha fokus på. Vilka förväntningar som finns på handledaren och handledningsgruppen. Sekretessregler som gäller i gruppen och rutiner för hur kommunikationen med arbetsgivaren ska se ut. Hur man hanterar samarbetsproblem i och utanför gruppen som kommer fram i handledningen. Utvärderingsmetoder som ska användas. 9

10 Vad säger forskningen om handledningens betydelse Det finns två huvudområden som forskningen beskriver om effekten av handledning. Dels är det hur handledningen påverkar personalens välbefinnande och dels är det hur klienterna påverkas av att personalen har handledning. Handledningens betydelse för att öka välbefinnandet och reducera stress har presenterats i flera rapporter och studier. I en studie från Västra Götalandsregionen (FOU/Väst, 2007) beskrivs hur arbetsgruppen och arbetsledare är överens om att det yrkesmässiga stödet i form av stressreducering är den viktigaste funktionen för handledning. I en australiensisk studie (Chiller, Phoebe & Crisp, 2012) beskrivs den positiva effekten av handledning av socialarbetare. Den största fördelen är just att handledningen upplevs som stödjande och leder till ökat välbefinnande. Studien visar också att brist på handledning leder till ökad känsla av stress, oro och risk för utbrändhet. I denna studie rekommenderas även regelbunden handledning som viktig för att minska personalomsättningen. Flera amerikanska studier har visat att stödjande handledning har kunnat reducera socialarbetares stress och minskat risken för utbrändhet (FOU/Väst, 2007). Däremot är det svårt att hitta några evidensbaserade studier kring vad handledningen kan ha för betydelse för de klienter vi arbetar med (ex. Carpenter, Webb & Bostock, 2013). Det kan vara svårt att visa att det är just handledningen som hjälper då det finns många faktorer som påverkar att våra klienter mår bättre, som att klienten har fått ändrade levnadsförhållanden. Samarbetskontrakt i handledning Administrativa frågor Tid och plats. Rutiner för återbud från handledaren och handledningsgruppen. Öppen eller sluten grupp. Rutiner för frånvaro. Målformulering Målsättningen vara med handledningen. Ska den vara stödjande, professionellt utvecklande eller en kvalitetssäkring för klientens välbefinnande, eller skall det var en kombination? Ska det vara ett gemensamt mål för hela gruppen eller ska handledningen ta hänsyn till de individuella målen som varje gruppmedlem kan ha? Hur och när skall det utvärderas om målsättningen med handledningen är uppfylld? Metoder och teorier Finns det önskemål om att handledaren har någon speciell teoretisk inriktning i handledningen, exempelvis systemisk, psykodynamisk eller KBT? Finns det önskemål om att arbeta utifrån eller lära sig någon speciell arbetsmetod, ex att göra utredningar på ett speciellt sätt? 10

11 Utvärdering av handledarens insatser Hur ska handledarens arbetsinsatser utvärderas? Ska det exempelvis ske genom en öppen diskussion eller genom anonyma enkäter? Vem skall ge återkoppling till handledaren om det är anonym utvärdering? Utvärdering av den handleddes insatser Skall det ingå någon form av utvärdering av gruppmedlemmarnas arbetsinsatser? Hur skall det gå till? Skall vi använda oss av några mätinstrument? Samarbete mellan handledare och handledningsgrupp Ska de handledda förbereda sig på något sätt före handledningen, exempelvis med en handledningsfråga? Ska alla i gruppen erbjudas lika mycket handledningstid eller är det behovet av handledning som ska styra? Vilka sekretessregler ska vi följa? Samarbete mellan handledare, handledningsgrupp och verksamhetchef. Hur skall kommunikationen se ut med verksamhetschef om vad som tas upp i handledningsgruppen? Vem kan jag som handledare respektive handledd vända mig till om det uppstår samarbetsproblem som vi inte kan lösa själva? Har vi en rimlig balans mellan arbetsgivarens/utbildningens önskemål med handledningen och gruppens önskemål? Etiska riktlinjer Finns det önskemål om att redan på förhand komma överens om några etiska riktlinjer för handledningen? Om etiska riktlinjerna inte följs hur gör vi då. Vem kan man som handledare, respektive handledningsgrupp vända sig till? REFERENSER Akademikerförbundet SSR, Etik i socialt arbete, etiska koder för socialarbetare Arbetsmiljöverket, Kunskapsöversikt, Hot och våld inom vård 2013, Bernard, J.M., & Goodyear, R.K. (2013). Fundamentals of Clinical Supervision. Boston Ally&- Bacon. Carpenter, J., Webb, M., Bostock, L (2013). The surprisingly weak evidence base for supervision: Findings from a systematic review of research in child welfare practice ( ). Children and Youth Services Review 35 (2013) Chiller Phoebe & Crisp Beth R (2012). Professional Supervision: A Workforce Retention Strategy for Social Work? Australian Social Work, vol. 65:2, p Hawkins, P., Shohet, R. (2013). Supervision in helping professions. Open University FoU i Väst/GR (2007) Varför handledning? Handledning som profesionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg. Mölndal: Göteborgsregionen kommunalförbund. Scaife, J. (2009). Supervision in Clinical Practice. Hove: Brunner-Routledge. 11

12 Box 12800, Stockholm akademssr.se Akademikerförbundet SSR Foto: Colourbox.

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet

Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet . Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet 2016-04-01 Avtalet ersätter avtal med liknande omfattning och inriktning för perioden 2013-2015. Sandra

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

DU KAN VÄLJA SAMARBETE. För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Det systemteoretiska perspektivet. Beskriver processer inom individen

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016. Distansutbildning till humanistisk behandlingspedagog på halvfart, 50 % Pedagogiska metoder och upplägg Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV HANDLEDARE I YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD Reviderad 25 januari 2008

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2008 Praktikcentrum. Riitta Parpala Praktiksamordnare. Utvecklings och fältforskningsenheten

Verksamhetsberättelse 2008 Praktikcentrum. Riitta Parpala Praktiksamordnare. Utvecklings och fältforskningsenheten Verksamhetsberättelse 2008 Praktikcentrum Riitta Parpala Praktiksamordnare Utvecklings och fältforskningsenheten Verksamhetsidé och organisering Praktikcentrum är en verksamhet inom UFFE (Utvecklings-

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Juridik inom Socialtjänsten

Juridik inom Socialtjänsten För en ökad rättssäkerhet! Juridik inom Socialtjänsten Juridik LSS Barnhandläggning Genomgång och analys av senaste rättspraxis När barnets bästa står mot föräldrars åsikt Personkretsbedömningar Föreläsare:

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten. POLISASPIRANTPOLICY DATUM: 2005-09-11 DIARIENR: A-761-4849/05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från

Läs mer

HANDLEDNING Definition, mål & syfte. Stöd och vägledningsmaterial

HANDLEDNING Definition, mål & syfte. Stöd och vägledningsmaterial HANDLEDNING Definition, mål & syfte Stöd och vägledningsmaterial FÖRORD Detta dokument är framtaget i samarbete med representanter från regionens förvaltningar. Vi har inspirerats och utgått i stora delar

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad kommun Vfu Verksamhetsförlagd utbildning i Karlstad kommun Riksdagen tog beslut om en ny lärarutbildning den 25 oktober

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08 Verksamhetsplan 2015-04-08 Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 AVN 2015/0058-1 012 Antagen av chef för arbetsmarknadskontoret den 8 april 2015 ARBETSMARKNADSKONTORET 2 (21)

Läs mer

Socionomprofessionens yrkeskunskap och yrkesidentitet A, 15 högskolepoäng Social Workers&apos; Professional Knowledge and Identity, 15 Credits

Socionomprofessionens yrkeskunskap och yrkesidentitet A, 15 högskolepoäng Social Workers&apos; Professional Knowledge and Identity, 15 Credits 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprofessionens yrkeskunskap och yrkesidentitet A, 15 högskolepoäng Social

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Att testa dna med självtester Elevens idé Samir har följt samhällsdebatten

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 FAMILJERÅDGIVNING En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2015 MÅL OCH UPPGIFTER Familjerådgivningens mål är att genom

Läs mer

CV Embréus Socionomkonsult

CV Embréus Socionomkonsult CV Embréus Socionomkonsult * Utbildning i Signs-of-Safety, en lösningsfokuserad och säkerhetsinriktad utredningsmetod i barn- och ungdomsärenden * Handledning utifrån systemisk och lösningsfokuserat grund

Läs mer

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:36 Rapportnr: 2008:36 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson Utbildning Humanistisk behandlingspedagog Distansutbildning. Individuellt upplägg där vi validerar förvärvad kunskap hos de studerande och därefter skräddarsyr en utbildning på 40-80 veckor. Vid fullföljd

Läs mer

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd.

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd. KURSINFORMATION Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Basutbildning i psykoterapi 2016-2017 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2016 och pågår till december 2017, sammanlagt tre

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNING Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Motsvarande 45 högskolepoäng Det är en yrkeskompetens i sig

Läs mer