Förändringsarbete hur och av vem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringsarbete hur och av vem?"

Transkript

1 Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport LIA III Kulturverkstan maj

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING s. 3 BAKGRUND s. 4 Lärande i arbete (LIA) på KRO/KIF s. 4 Jämställdhetsintegrering av KRO/KIF s. 4 PROBLEMFORMULERING s. 5 FRÅGESTÄLLNING s. 5 METOD OCH MATERIAL s. 6 RESULTAT OCH DISKUSSION s. 6 SLUTSATSER s. 9 KÄLLOR s. 11 2

3 SAMMANFATTNING Denna rapport diskuterar frågor kring delaktighet och förankring kopplat till förändringsarbetet med att jämställdhetsintegrera Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF). Under min Lärande i arbete-period (LIA) på KRO/KIF fick jag i uppdrag att skriva en rapport som skulle utgöra ett underlag till en kommande jämställdhetsintegrering av organisationernas gemensamma verksamhet. Under arbetets gång har jag behövt förhålla mig till min egen roll i detta förändringsarbete. I rollen som praktikant har jag till stor del haft ett utifrånperspektiv i min granskning av organisationerna, vilket riskerar att bli en paradox eftersom syftet med jämställdhetsintegrering är att samtliga medarbetare i verksamheten ska känna delaktighet i processen. Dessutom ska såväl problem- som målformulering ha en förankring på alla nivåer inom verksamheten, vilket ställer höga krav på hur min rapport återkopplas till och tas emot av uppdragsgivarna. I den här utredande rapporten utvecklar jag de reflektioner jag har haft under arbetets gång kring hur förändringsarbetet bör göras, men kanske framför allt av vem. 3

4 BAKGRUND Lärande i arbete (LIA) på KRO/KIF Som en del av min utbildning på Kulturverkstan tillbringade jag mellan och min Lärande i arbete-period (LIA) på Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF). KRO och KIF är intresseorganisationer vars främsta uppdrag är att arbeta för sina medlemmars villkor och rättigheter. De bevakar konstnärers, konsthantverkares och industriformgivares intressen genom att driva politiska frågor med målet att stärka deras sociala och ekonomiska trygghet, och därmed göra det möjligt för dem att vara yrkesverksamma inom sina respektive områden. Sedan en tid tillbaka driver KRO/KIF ett förändringsarbete för ökad jämställdhet inom bild- och formområdet, genom ett jämställdhetsprojekt som drivs såväl centralt som regionalt. Från ledningen har det nu uttryckts ett intresse av att arbeta på ett fördjupat sätt med jämställdhet inom organisationerna. Ambitionen är att frågan inte bara ska drivas som ett enskilt spår, utan att jämställdhetsperspektivet ska förankras och integreras i hela verksamheten. Med anledning av det fick jag i uppdrag att under min LIA göra en jämställdhetsgranskning av organisationerna och presentera denna i en rapport. Rapportens syfte var att utgöra ett underlag till en jämställdhetsintegrering av verksamheten. Jämställdhetsintegrering av KRO/KIF Jämställdhetsintegrering är regeringens övergripande strategi för jämställdhetspolitiken sedan I praktiken innebär jämställdhetsintegrering att alla förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män. Det innebär att jämställdhetsarbetet i första hand ska göras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Enligt Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi) behövs även speciella satsningar för att driva på utvecklingen i önskad riktning, vilket ju i KRO/KIF:s fall görs genom det befintliga jämställdhetsprojektet. 1 Målet med jämställdhetsintegrering är att verksamheten ska bli 1http://www.jamiprogram.se/jamstalldhetsintegrering/

5 bättre ur aspekten mer jämställd för dem som verksamheten är till för. KRO/KIF:s huvudsakliga målgrupp är visserligen de befintliga medlemmarna, men man företräder alla verksamma konstnärer, konsthantverkare och industriformgivare i Sverige, det vill säga även de som ännu inte är medlemmar i KRO/KIF. Dem som verksamheten är till för det vill säga dem för vars skull verksamheten ska jämställdhetsintegreras definieras alltså i min rapport som både de befintliga medlemmarna och hela den övriga svenska yrkeskåren av konstnärer, konsthantverkare och industriformgivare. PROBLEMFORMULERING I arbetet med den rapport jag skrev på uppdrag av KRO/KIF har jag på olika sätt försökt förhålla mig till såväl min egen som rapportens roll i KRO/KIF:s kommande arbete med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Ett av de problem jag har definierat är att underlaget till jämställdhetsintegreringen togs fram som ett sidoprojekt och därmed utanför den ordinarie verksamheten. Dessutom gjordes arbetet av mig som praktikant som bara ingick i arbetsgruppen under en avgränsad tid, och som inte var insatt i verksamheten och dess rutiner över huvudtaget innan jag påbörjade min undersökning. Detta utgör en paradox eftersom hela syftet med jämställdhetsintegreringen är att den ska göras inom den ordinarie verksamheten, och att problem- och målformuleringen redan från början ska vara förankrad hos samtliga medarbetare inom verksamheten. Jag lyfte delvis fram dessa aspekter i rapporten jag skrev på uppdrag av KRO/KIF, men tänkte ta möjligheten att utveckla dem i den här rapporten, och därmed ge ett sorts metaperspektiv på mitt arbete med den första rapporten. FRÅGESTÄLLNING Baserat på problemformuleringen har jag beslutat att utgå från följande två frågeställningar i den här utredande rapporten: Hur kan jag förhålla mig till min egen roll i uppdraget att ta fram ett underlag till KRO/KIF:s jämställdhetsintegrering? 5

6 Hur kan KRO/KIF förhålla sig till mitt underlag, utifrån ambitionen att skapa delaktighet och förankring? METOD OCH MATERIAL Den här rapporten bygger delvis på den litteratur om jämställdhetsintegrering och förändringsarbete med fokus på jämställdhet som jag har använt i arbetet med rapporten jag skrev för och om KRO/KIF under min LIA. Jag bygger också mitt resonemang på mina egna reflektioner och observationer, samt på samtal och handledning som jag har haft med olika referenspersoner under arbetets gång. Referenspersonerna presenteras med namn och titel under rubriken Källor. Däremot kommer jag inte att referera till specifika personer i mitt resonemang förutom i ett fåtal fall, eftersom mina slutsatser har vuxit fram under en process och med hjälp av ett flertal olika infallsvinklar som inte är helt lätta att härleda i efterhand utan risk för sammanblandning. RESULTAT OCH DISKUSSION Poängen med jämställdhetsintegrering är alltså att det ska göras inom ramen för den ordinarie verksamheten eftersom det är den ordinarie verksamheten som ska jämställdhetsintegreras. Problem- och målformuleringen ska vara förankrad i ledningen och uppdraget ska komma uppifrån, för att arbetet ska få legitimitet och genomslag. I arbetet med att formulera mål och visioner ska det också kommas ihåg att målet med jämställdhetsintegrering är att verksamheten ska utvecklas. Det kan vara lätt att glömma bort just utvecklingsperspektivet i arbetet med jämställdhetsintegrering, och istället fokusera på olika krav som måste uppfyllas. Men egentligen handlar det helt enkelt om att lära sig mer om sina målgrupper och därmed kunna tillgodose deras behov på ett bättre sätt. Själva arbetet ska sedan genomföras på alla nivåer inom verksamheten, och för att få så stor effekt och förankring som möjligt ska det också utföras så långt ut i praktiken som möjligt. Enligt Program Gör det jämnt har jämställdhetsarbete under en lång tid 6

7 varit ett sidospår som drivits av eldsjälar, utan att lyckas bli ett tema som berör många. I själva verket kan eldsjälarna vara ett hinder för ett reellt förändringsarbete; så länge det finns en uppfattning att frågan redan ligger i någon annans knä blir det svårt att skapa en större och djupare delaktighet. 2 Det är viktigt att man jobbar både uppifrån och nerifrån, det vill säga att det varken blir ett tomt direktiv eller ett effektlöst initiativ utan förankring i ledningen, drivet av en eller ett par eldsjälar. En undersökning som presenteras i en rapport av Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi) visar visserligen att det är positivt för arbetet att det finns någon som är särskilt ansvarig för frågan, för att försäkra att det inte faller mellan stolarna. Man menar dock att detta inte kan ses som en garanti för att arbetet ska bli framgångsrikt, då det hänger på att flera olika faktorer samspelar, som till exempel stöd från ledning och chefer, konkreta visioner och målformuleringar, engagemang av medarbetare, tillräckliga personalresurser med mera. 3 En annan faktor som Jämis undersökning pekar på är att den eller de som är särskilt ansvariga för frågan ska ha mycket kunskap om den egna organisationen. 4 Det kan alltså sägas vara en nackdel att jag saknade kunskap om verksamheten innan jag påbörjade min undersökning. Med andra ord kan det utgöra ett problem att rapporten gjordes som ett mindre sidoprojekt, och dessutom av mig som praktikant, som inte bara saknade full insyn i verksamheten utan också riskerade att inte ha tillräckligt med mandat för att kunna peka på brister och behov. Det menar Jeanette Bäfverfeldt, projektledare för Program Gör det jämnt inom Kunskapscentrum för jämställd vård, Västra Götalandsregionen, som är en av de referenspersoner jag har använt mig av i arbetet. 5 Däremot kan det också vara en fördel att jag har kunnat se på organisationerna och verksamheten med ett utifrånperspektiv, och därmed kunnat ifrågasätta rutiner och förhållningssätt på ett annat sätt än om jag själv varit helt införlivad i dem. Program Gör det jämnt menar att det finns en risk för tunnelseende inom organisationer, vilket betyder att det är svårt att få syn på vanor och ovanor man har skaffat sig, och därmed 2 Gör det jämnt i praktiken, Kunskapscentrum för jämställd vård, 2007, s Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet, Rapport 2/09, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs Universitet, 2009, s Ibid., s Hämtat från samtal med Jeanette Bäfverfeldt,

8 också svårt att ifrågasätta dessa invanda beteenden. 6 Jag upplever själv att min position som praktikant var en fördel för uppdraget på så sätt; för mig fanns inga dumma frågor om varför man gjorde på det ena eller andra sättet, vilket många gånger var befriande och just det som förde arbetet framåt. En av dem jag samtalat med under arbetets gång förde fram synpunkten att det finns en koppling mellan projektledarrollen över lag och den roll jag hade i arbetet med uppdraget från KRO/KIF. Ofta kommer man som projektledare in i ett projekt som redan initierats, det vill säga det finns ett intresse av att göra något, men det ligger på projektledaren att sätta igång arbetet och bestämma hur man ska gå tillväga. Trots svårigheterna med att skapa något som stämmer överens med flera olika intressenters agendor ligger det också en styrka i att komma utifrån och samtidigt ha inflytande att påverka, och sätta sin egen prägel på en arbetsprocess eller ett projekt. För att min rapport skulle säga något och inte bli ett tandlöst dokument, upplevde jag att det var nödvändigt att jag hade mandat att tycka till, att våga peka på brister och behov och inte bara klappa på axeln. Till ganska stor del hade jag redan från början tilldelats mandat av min handledare, som dessutom var verksamhetschef för KRO/KIF. Det betydde mycket att uppdraget initierades av henne, och att jag visste att hon hade stöd från flera andra högre positioner inom organisationerna. Att jag hade det stödet med mig gjorde att det blev mycket lättare att känna självförtroende i min roll och att lita på att jag hade en kompetens som verkligen kunde tillföra mina uppdragsgivare något. Utmaningen för KRO/KIF ligger nu i att göra underlaget som jag har tagit fram till sitt, det vill säga förankra de delar man har användning av inom organisationernas olika nivåer, men också vara fria att välja bort det som inte är mest relevant just nu. De resonemang och slutsatser jag presenterar i min rapport är inga sanningar, och ska heller inte användas som sådana, men de kan förhoppningsvis bli en utgångspunkt när man ska sätta sig ner för att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Genusforskaren och organisationskonsulten Eva Amundsdotter talar i sin avhandling Att framkalla och förändra ordningen aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer (2010) om gemensamt kunskapande som en viktig metod för att skapa 6 Gör det jämnt i praktiken, Kunskapscentrum för jämställd vård, 2007, s

9 förändringsprocesser på flera nivåer. Med gemensamt kunskapande menas att medarbetare inom organisationen ifråga ges tid och utrymme att tillsammans bearbeta och reflektera kring det arbete man befinner sig i. Men det kan också innebära att representanter från olika typer av verksamheter som befinner sig i liknade processer kan träffas i så kallade nätverksträffar, för att dela erfarenheter med varandra. 7 Detta arbete är något som KRO/KIF själva måste ta ansvar för att prioritera, och som tar vid där rapporten som jag skrev slutar. Hur användbar rapporten än kan bli så bör den inte ses som något annat än en ögonöppnare som sätter igång den verkliga processen med att jämställdhetsintegrera verksamheten. SLUTSATSER Ingången i den här utredande rapporten är en problemformulering som handlar om att det finns en risk med att jag som praktikant inom KRO/KIF fick uppdraget att ta fram underlaget till en jämställdhetsintegrering av organisationernas verksamheter. Jag har därför valt att utreda hur jag kan förhålla mig till uppdraget och min egen roll, samt hur KRO/KIF som uppdragsgivare kan förhålla sig till materialet jag har tagit fram. En av de slutsatser jag har dragit är att det till viss del stämmer att det är ett problem om den som är ansvarig för arbetet inte har tillräckligt mycket kunskap om organisationerna och deras verksamhet, vilket var fallet för mig. Det är också ett problem att mitt arbete gjordes som ett mindre sidoprojekt utanför den ordinarie verksamheten, på grund av att jämställdhetsintegrering handlar om att åstadkomma en förändring just inom den ordinarie verksamheten, och inte göra ännu ett projekt. Samtidigt visar den här utredande rapporten att det är viktigt för förändringsarbetet att det finns någon som har särskilt ansvar för frågan, och att det finns tillräckliga personalresurser för att kunna åstadkomma någonting. Med tanke på att jag utgjorde en obetald arbetskraft för KRO/KIF under min praktik, och dessutom inte hade en mängd andra åtaganden, var det en under omständigheterna välfungerande lösning att jag fick ansvar för att ta fram 7 Amundsdotter, Eva, Att framkalla och förändra ordningen aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer, 2010, s

10 underlaget till den kommande jämställdhetsintegreringen. Hade jag inte varit där hade de antagligen varit tvungna att skjuta upp arbetet eller dra ut det på längre tid, och troligtvis hade den som ansvarade för arbetet haft många andra ansvarsområden som konkurrerade om såväl tid som engagemang. En svårighet med uppdraget är att det inte har varit självklart hur mycket mandat jag haft i min roll som praktikant. Det har varit nödvändigt att jag har kunnat och vågat peka på brister och behov inom verksamheten, samtidigt som det kan vara svårt att göra det i min position. Men eftersom mitt uppdrag initierades av verksamhetschefen på KRO/KIF har jag ändå upplevt att jag har haft mandat att tycka till och vara kritisk, och inte minst att min kompetens har varit betydelsefull för det kommande förändringsarbetet. Det finns också fördelar med att jag har haft ett utifrånperspektiv på verksamheten, eftersom det finns en risk för så kallat tunnelseende inom organisationer, som gör att det kan vara svårt att såväl synliggöra som ifrågasätta rådande rutiner. Slutligen vill jag lyfta fram vikten av att KRO/KIF gör rapporten som jag har skrivit på deras uppdrag till sin egen. Med det menar jag att de måste se till att förankra dess innehåll inom organisationerna, men också ha rätt att välja bort det som inte känns mest relevant att fokusera på just nu. De bör se min rapport som en ögonöppnare och en ingång till ett fortsatt arbete, men det arbetet kan bara göras av dem själva. 10

11 KÄLLOR Litteratur Amundsdotter, Eva, Att framkalla och förändra ordningen aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer, 2010, Gestalthusets Förlag, Stockholm Rapporter, publikationer och tidningar Gör det jämnt i praktiken, utgiven av Kunskapscentrum för jämställd vård, 2007 Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet, Rapport 2/09, utgiven av Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs Universitet, 2009 Webbsidor Referenspersoner Mikael Almén, praktikant på Program för Hållbar Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting, samt jämställdhetskonsult, Genusverket. Jeanette Bäfverfeldt, projektledare för Program Gör det jämnt, Kunskapscentrum för jämställd vård, Västra Götalandsregionen. Kristin Eliasson, praktikant på Program Gör det Jämt, Kunskapscentrum för Jämställd vård, Västra Götalandsregionen. Simone Lindsten, tidigare jämställdhetsexpert på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Annika Olsson, programansvarig på Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi). 11

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016 Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) RAPPORT Diarienummer: Ö 2013/70 Datum: 2013-02-28 Författare: Eva Kraepelien-Strid Beslutat av: PKH Beslutsdatum: 2013-02-28 Giltighetstid: Fr o m HT 2013 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Hälsopedagogprogrammet

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess 2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7 Sid 1 (7) KVALITETSGARANTIER Freinetförskolorna: Fredsduvan och Maskrosen Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7 Sammanordnat ledarskap: Grazyna Fredlund och Pia Andersson Vår profil: freinetpedagogik.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Det som överraskade mig mest är den kraft och kreativitet som kom fram när personalen fick ta större ansvar. Bo Konstenius, enhetschef Edö vård- och omsorgsboende

Läs mer

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB Kvalitetsplan 2014 Malmöknopparnas förskola AB Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB Ingångsvärde Förskolan har från den 1 november 2013 fullt hus med tjugo barn. Vi

Läs mer

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Uppdraget Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegering.

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912 Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016 2015-09-01 Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016 Normer och värden Flera avdelningar har använt Bodil Jönssons modell för konflikthantering. Några har använt Stegvis, kompisböcker och dramatiserat

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer