FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun
|
|
- Axel Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun Rapporten sammanställd under juli månad 2015 Projektledare: Anita Månsson Åstorps kommun Åstorps kommun Tel:
2 Innehållsförteckning: Utmaningar för kommunen... sid 3 Kommunens mål... sid 3 Metod för att nå målet... sid 4 Research... sid 6 Analys... sid 7 Vår utmaning... sid 7 Vår prototyp... sid 9 Testning av prototyp... sid 11 Behovskarta med analys... sid 12 Lärdomar... sid 15 Nya utmaningar... sid 15 2
3 Utmaningar för kommunen När vi beslutade oss för att delta i projekt Förändra Radikalt gjordes en kort analys av vår närvärld. Syftet var att hitta angelägna frågor eller problem som kunde vara lämpliga att hitta lösningar på i detta projekt. Tillsammans med vår kommunchef var några av oss överens om att vi var i behov av att utveckla vår dialog med medborgarna. Vår bild var att vi dels inte hade tillräckligt med kunskap om hur en sådan dialog ska kunna gå till men också om det måste finnas mod att genomföra detta. Vi insåg att frågan om medborgardialog är ganska komplex och vid. Men eftersom vi såg möjligheter att få stöd, coachning och råd genom projektet vågade vi ta utmaningen. Brukardialog förekommer i kommunen men vi insåg också att det inte riktigt är samma sak som medborgardialog. När vi inledde vår process fick vi rådet att koncentrera oss på ett särskilt område eller en särskild fråga. Kommunens mål: Utveckla medborgardialog Vårt intresse kom att fokuseras på ett bostadsområde i tätorten där det bland annat finns flera förskolor och en 0 6 års grundskola. Det vi visste var att många av familjerna som bodde där var inflyttade till Åstorp och att de hade utländsk bakgrund. Vi visste också att flertalet av familjerna bor i hyresrätter och att standarden på dessa hyresrätten kan vara av skiftande kvalitet. Vidare visste vi att inkomstnivåerna är låga i förhållande till andra områden i kommunen och likaså är utbildningsnivån låg. Vi trodde att flertalet av familjerna inte trivdes, att de inte har någon framtidstro i kommunen, att otryggheten var stor och att de inte var så engagerade i sina barns skolgång. Vidare trodde vi att vi når ut med kommunens information genom vår hemsida, vårt medborgarkontor eller via annat informationsmaterial. Kontakt togs med rektorn för skolan. Vi fick i stort sett bekräftat att vi hade en samstämmig bild av hur vi såg på familjerna och deras inställning till tryggheten i området, barnens skolgång och deras syn på framtiden. Framför allt uppgav rektorn att skolan saknar tillräcklig dialog med föräldrarna. Det fanns från skolan sida ett önskemål om att knyta bättre och tätare kontakt med föräldrarna. Rektorns ord blev kom att bli vår konkreta utmaning Hur ska vi förbättra vår dialog med föräldrarna och få dem mer intresserade av barnens skolgång? 3
4 Reflektioner: Kunde förankringen kring våra problem/utmaningar förankrats på annat sätt? Fler personer skulle ha varit med och jobbat med processen inledningsvis. Metod för att nå målet Vi valde att använda oss av djupintervjuer i syfte att försöka ta reda på föräldrarnas syn och uppfattning samt hur de ser på frågorna kring vår utmaning. Vi kompletterade djupintervjuerna med att skugga en av skolans verksamheter. Rektorn hjälpte oss att utse föräldrar till åtta barn som gick på den aktuella skolan. Föräldrarna bjöds in via brev och erbjöds tider. Mötena kom på skolan i ett sammanträdesrum. Föräldrarnas bakgrund var skiftande och mer än hälften hade sitt ursprung i annat land. Vi som intervjuade föräldrarna hade erfarenhet av att genomföra djupintervjuer. Intervjuerna genomfördes under ca en och en halv timme per familj eller förälder. Frågorna delades upp i en form av tidsaxel där vi skiljde på vad som hänt innan familjen flyttade till kommunen eller när barnet började skolan, vad som påverkat deras val samt övriga erfarenheter. Därefter inriktades frågorna på hur föräldrarna upplevt mottagandet och bemötandet inom barnomsorg och skola. Slutligen fick föräldrarna delge sina tankar om framtiden både för barnen men också sitt boende i kommunen. Citat från intervjuerna: Vi vill veta mer om vad barnen ska lära sig i skolan Det hade varit intressant att se vad som händer med mitt barn under skoltiden Vi får mycket information från skolan men jag vill veta mer om mitt barn Trots att jag alltid varit engagerad i mitt barns skolgång visste jag inte att det finns något som heter fritt skolval! Jag vill att vårt barn ska få lära sig så mycket som möjligt så att han får ett bra jobb Vi trivs på området och här känner vi oss trygga Vi har fått information om skolan från våra vänner 4
5 För att öka förståelsen för föräldrarnas upplevelser och synpunkter gjordes även så kallad skuggning i en av verksamheterna. Skuggningen skedde en dag på en av förskolorna inom det rektorsområde som vi fokuserade oss på. Här kom föräldrarna i en strid ström och lämnade sina barn. En av föräldrarna var nyss anländ till Sverige och till vår kommun. De två barnen hade varit knappt en vecka inom barnomsorgen. När de kom med mamman hade de var sitt paket i handen. I detta paket som var inslaget i hushållspapper låg ett par brödskivor med smör på. Mamman, som inte kunde ett ord svenska, gjorde tecken till barnen att gå in på avdelningen. Personalen bemötte mamman på ett mycket värdigt och ödmjukt sett. Utan att kunna kommunicera med ord utan med gester och med ett leende försvann mamman och överlämnade sina barn i personalens händer. Något barn ville inte lämna sin pappa utan klängde sig fast vid hans ben. En av personalen satte sig ner på huk och småpratade med barnet. Pappan som inte kunde kommunicera stod och såg lite vilsen ut. Efter en stund kröp barnet upp i knät på personalen och då såg man pappans lättade min när han lämnade och gick ut genom dörren till förskolan. Det blev en oerhört värdefull bild som vi fick med oss av skuggningen och av den komplexitet som föräldrar och personal ställs inför i sina möten. Det vi tog med oss var personalens bemötande i form av flexibilitet, förståelse och värme mot barn och föräldrar men också den utsatthet som föräldrarna står inför när de lämnar sina barn i en helt ny och främmande värld. För oss blev det tydligt att förskolan kom att bli första steget i samhällsintroduktionen för nyanlända familjer. Besöket på förskolan gav ett starkt intryck och vi känner stor respekt för föräldrarna och deras situation samt för personalen. När vi sammanfattade och återkopplade föräldrarnas svar och synpunkter tick vi en känsla av att föräldrarna kände en stolthet över att vi lyssnat på deras historia, nulägessituation och framtidsdrömmar. 5
6 Research Vi samlade in information från de intervjuer vi gjort med föräldrarna samt observationer från skuggningen på förskolan. Intryck, påståenden och synpunkter dokumenterade vi efter varje samtal och vi reflekterade även tillsammans efter det vi hört, sett och upplevt. För att underlätta och för att lättare kunna gå vidare hade vi i mesta möjliga mån satt olika färg på lapparna med synpunkter och påståenden. Detta gjorde vi tillsammans med familjerna. Vi hade som exempel en bestämd färg på lapparna när det gällde intryck och erfarenheter som upplevts positivt av familjen, en annan färg på lite mera negativa erfarenheter och slutligen en färg på önskemål och förslag på förbättringar. Allt utifrån en tidsaxel. Reflektioner: Vi var helt tagna av vad fick höra under dessa samtal. Vi kände att föräldrarna visade stor öppenhet och att de tog våra frågor på största allvar. 6
7 Analys När vi analyserade vårt material försökte vi finna mönster och hitta röda trådar i underlaget. VI kom fram till för oss värdefulla insikter. De fyra viktigaste insikterna var följande: Föräldrarna är engagerade i barnens skolgång och vill ha mer information om läroplanen och veta mer om barnets dagliga liv Inifrån perspektiv på informationen som går ut till föräldrarna Det finns inga arenor för ömsesidig delaktighet Språket är en utmaning Vår utmaning Efter vår analys och våra insikter kom vi fram till att det som var mest påtagligt av vad föräldrarna framfört var en ökad dialog mellan föräldrar och skola. Detta kom att bli vår utmaning. Citaten från föräldrarna fick bli vägledande och särskilt ett citat fångade vårt intresse. En förälder sa Vi vill veta hur barnet fungerat, uppfört sig, var de är i skrivning, läsning osv. Att lära på nytt och lära oss se vardagslivets skillnader för barnen var också uttryck som fastande i våra i vår sinnevärld när vi bearbetade intervjuunderlaget på nytt. Vår tolkning blev att någon form av levande bilder eller film kunde vara ett sätt att tillgodose det föräldrarna efterfrågade. Genom att ta kontakt med skolförvaltningens mediacenter fick vi klart för oss att det finns ett program som är en form av kommunikationskanal mellan skolan och föräldrar. Vi fick också veta att programmet inte utnyttjas i den omfattning som det ges möjligheter. En utvecklingsprocess är dock pågående från skolledningshåll. Fortfarande bedömde vi dock att information var ensidig och det inte finns tankar från skolans håll att efterfråga föräldrarnas önskemål och behov i nuläget. Vi fortsatte med att skaffa oss mer kunskap om tekniska möjligheter det finns både internt och externt inom kommunen. Vid vårt sökande i kontakt med ledningspersonal inom skolan möttes vi att två bilder. När vi presenterade vår analys och våra insikter svarade en rektor på följande sätt Vi når inte föräldrarna och vi tror att behoven inte ser lika ut i de olika områdena i kommunen. Vi har inte så många familjer hos oss med invandrarbakgrund till exempel Att behoven skulle se olika ut fann vi i våra intervjuer ingen grund för. 7
8 En annan skolledare visade ett helt annat engagemang och utifrån de insikter vi kommit fram till. Här fanns det mer ett strategiskt arbetssätt och dessutom hade skolan redan utvecklat och nyttjat den digitala tekniken. Vi fick här gehör för våra tankar och idéer. Personal avsattes i syfte att skapa och utveckla dialogen mellan föräldrar och skolan. Tillsammans med rektorn för skolan och två av personalen diskuterade vi och lade grunden till vår prototyp SKOLTUBEN en kort film som handlade om barnens vardag i skolan. Vi stod här inför ett omval till ett nytt skolområde! 8
9 Vår prototyp Filmen som fick namnet Skoltuben bygger på en idé formad utifrån föräldrarnas önskemål och behov. Den är förklarande och visar sekvenser utifrån miljöer från barnens skoldag. Vidare är den informativ och intresseväckande. Den tillgodoser också föräldrars språkbehov både för föräldrar som har en annan språkbakgrund men även föräldrar som på andra sätt kan ha svårigheter att förstå den information som ges på mera traditionellt sätt. Prototypen kan utvecklas som en veckorapport i form av en film, nyhetsreportage i den miljön där barnen sin har vardag såsom aktiviteter, projekt, teman, klassråd storsamlingar. 9
10 Föräldrarnas behov av insyn i barnens värld Vi är också ganska övertygade om, att om föräldrarnas behov av insyn i barnens värld ges, ökar känslan delaktigheten och inflytande från föräldrarnas sida. På sikt är detta gynnsamt även för känslan av samhörighet i samhället. Fördelen med att utforma en film som prototyp och lösning på vår utmaning sammanfattar vi på följande sätt: - Film ligger rätt i tiden - Tillgängligt media, hela familjen kan delta - På mottagarens villkor - Kan ses när som helst och var som helst - Oändliga variations - och innehållsmöjligheter Reflektion! Kanske inte så radikal idé för alla men för oss 10
11 Testning av prototypen Via den aktuella skolenheten fick vi hjälp att testa prototypen på ett antal föräldrar som via mobiltelefoner och läsplattor fick ta del av filmen Skoltuben. Svarstiden var kort men 20 föräldrar gav respons på innehållet. Av föräldrarnas svar kunde vi konstatera att 90 % av svaren var positiva till tanken om förslagen. Några föräldrar gav följande kommentar: Jag som varannan-veckas-förälder uppskattar att jag kan bli mycket mer delaktig! Bra att varva vardagen lektioner, aktiviteter, utflykter, raster med bra-att-ha-information för oss föräldrar! Tänk att få se barnen när de är som mest engagerade! Få möjlighet att se barnens sociala interaktion med varandra! Fortsättning av prototyparbetet Vid ett möte den 8 april 2015 tillsammans med representant från Sveriges kommuner och Landsting samt från Doberman deltog även kommunstyrelsens ordförande, ordförande i demokratiberedningen samt ledningspersonal bland annat från bildningsförvaltningen. Vid detta möte kunde konstateras att arbetet med fortsatt testningen av prototypen avstannat. Kommunledningen fick goda råd hur arbetet med metoden tjänstedesign kan nyttjas men även hur skolförvaltningen kan bedriva sitt arbete med hjälp av prototypen Skoltuben. Trots de goda ansatserna att fortsätta testa vår prototyp kom aldrig detta tillstånd. Detta föranledde att projektledare gjorde en behovskarta med vad det är för grundläggaren förutsättningar och behov som behöver finnas för att ett projekt ska lyckas. Därefter gjordes en analys över om dessa behov blivit tillgodosedda eller inte. De förklaringar som anges i analysen bygger till största delen på projektledarens observationer och intervjuerna med personal som deltagit eller skulle ha varit mer delaktiga. 11
12 Behovskarta med analys Tidsbrist Tidsbrist angavs som den faktor och som främsta anledningen till bristande delaktighet i projektet. Som exempel bokades tider gemensamt med de olika representanterna i projektgruppen. När väl tiden är kommen har återbud lämnats strax före utsatt tid för mötet. Likaså var detta ett problem även med de delar av projektarbetet som skulle utföras utanför de inbokade mötestiderna. Brist på prioritering och tidsbristproblemet är även en klar ledningsfråga! 12
13 Ledning Kommunens tjänstemannaledning har tydligt uttalat att projektet ska genomföras. Dock har uppföljning inte skett. Styrningen av och framför allt bedömning av en avstämning om det personella resurserna varit tillfredsställande har uteblivit. Projektet har inte fått den prioritet som behövts för att få ökad genomslagskraft. Resultatet skulle med all sannolikhet fått ett bättre resultat om detta skett. Projektorganisationens mandat skulle kunna ifrågasättas men det är ju också en ledningsfråga. Kunskap Trots informationsåtgärder och spridning av projektet och dess vinster har det inte funnits tillräckligt med kunskap om hur metoderna och dess effekter ska kunna omsättas i verksamheterna. Detta problem hänger starkt samman med de övriga negativa faktorerna. Engagemang Engagemanget har varit varierande men sammanfattande mest starkt. Analysen visar att viljan av att driva ett förändringsarbete har i vart fall uttalats både inom ledning och i berörda verksamheter. Frågan kvarstår om vad det är som avgör att handlingskraften minskar och motståndet har övertag. Känslan av att befinna sig i ett snurrande hjul som inte går att stoppa infinner sig. Hur ska verksamheterna få kraft att ta sig ur detta snurrande hjul? 13
14 Teknik En förklaring från personalen till att prototypen inte testades fullt ut var den bristande tekniska utrustningen inom kommunens verksamheter. Trots att alla var överens om att kraven på filmer som skickas ut till föräldrarna inte bildmässigt och redigeringsmässigt inte behövde ha hög kvalitet. Under våra intervjuer och under våra tester av olika filmsnuttar bland föräldrarna så visade sig att så gott som alla föräldrar har tillgång till mobiltelefoner eller läsplattor. En förälder som endast varit i Sverige i knappt tre månader använde sin mobiltelefon som tolk när hon kommunicerade med oss. Detta var helt hennes eget initiativ och inget som vi som intervjuare över huvud taget hade tänkt på. Intresse Intresset och nyfikenheten på projektet ha varit stort när man fått detta berättat för sig. I alla sammanhang som projektet presenterats har det funnits en samstämmighet kring påståendet att något borde göras för att vi på sikt ska klara välfärden. Är detta det klassiska problemet att andra ska förändra men det gäller inte oss? Förankring Under processens gång uppfattade vi tidigt att förankringen inte varit optimal. Fanns det då ingen kraft i projektgruppen att driva på? Vår uppfattning är att vi gjorde vad vi kunde. Som exempel vistades vi ett antal dagar på en skolgård för att hitta föräldrar att diskutera med. Oturligt nog skedde vår research under ett sommarlov då barnen var lediga och det endast var ett fåtal föräldrar som följde sina barn till förskola och skola. 14
15 Lärdomar Våra största lärdomar kan sammanfattas så här: - Viktigt att ha med berörda verksamheter tidigt i projektet - Behåll fokus på föräldrarnas behov, Viktigt att fånga deras känslor och tankar. - Engagemang internt hitta eldsjälarna! - Byta område/spår är helt OK olika förutsättningar gjorde att vår resa började inom ett skolområde och slutade i ett annat - Vi tror att vi vet, men under resan gång upptäckte vi ofta hur lite vi visste! Nya utmaningar Hur ska vi kunna få till de tankevändor som behövs för ändra det mera traditionella förändringsarbetet till att arbeta med tjänstedesign som metod? Är det endast en ledningsfråga eller handlar det om intresse och engagemang? Även om det tar tid att lära om så är det nödvändigt. Vi måste helt enkelt lära oss att bemästra och hantera det motstånd vi upplever när vi möter förändringarna. Delaktighet är förmodligen en av lösningarna. Sammanfattningsvis har resan med projekt Förändra Radikalt spridit frö som kommer att leda till nya insikter och nya vägar. Resan har trots resultatet med Skoltuben skapat ett lärande på flera olika sätt. Ledord för det fortsatta arbetet är mod, uthållighet, kraft, ledning, styrning och målmedvetenhet. Motstånd finner alltid nya vägar! 15
16 Postadress: Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: Fax: Org. nr Bg Pg
Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merRiktlinjer för kommunikation
1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1 Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem
Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merUtbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Läs merMönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017
Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merEtt Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola
Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merFormer för inflytande för ungdomar - Betänkande
1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.
Läs merInventering av forum för samverkan och delaktighet inom
Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merBeslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
Läs merÖversyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet
Dnr KS-2012-671 Dpl 00 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-03-26 Jenny Mentzer, 054-540 -10 40 jenny.mentzer@karlstad.se Översyn av arbetsformer och reglemente för
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Skogslyckan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merMötesplats Klostergården. Sammanfattning
Mötesplats Klostergården Sammanfattning Klostergårdsskolans elevstruktur är i en ständig förändring. Över 40 % av eleverna har utländsk bakgrund. För att bemöta eleverna på bästa sätt ville vi skapa en
Läs merRektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp
ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011 Normlösa förskola Mantorp Våra visioner och Värderingar hos oss i Mjölby kommuns förskolor. Vi ska utgöra det goda föredömet bland Sveriges kommuners
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA
Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060
ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merServicemätning via telefon och e-post
RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post SALA Januari 2015 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL info@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merUtvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005
RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet
Läs merVI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING
Läs mer... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merFÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie
Läs merSammanställningar av djupintervjuer
Sammanställningar av djupintervjuer Bakgrund Under en vecka i slutet av januari 2016 genomfördes djupintervjuer runt kommunens digitala service. 12 personer intervjuades. Innan intervjuerna gjordes en
Läs merLikabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merOrust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling
Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola 1-6 Ansvariga för planen, (biträdande
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merLikabehandlingsplan Östad förskolor
1 (10) Likabehandlingsplan Östad förskolor I Östad förskolor ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs mer