Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret
|
|
- Britt Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren
2 Jämställdhetsarbetet idag Miljökontoret har integrerat Ängelholms kommuns Jämställdhets- och mångfaldsplan i verksamhetsplanen för 2009 samt gjort en ansvarsfördelning där större delen av ansvaret ligger på förvaltningschefen. Det är mycket positivt att jämställdhetsmålen integrerats i verksamhetsplanen. Dock finns ingen återrapportering från förvaltningen för 2008 års arbete utifrån Jämställdhets- och mångfaldsplanen vilket gör det svårt att säga någonting om förvaltningens aktiva arbete på detta område. Vi vill uppmana Miljökontoret att i sitt jämställdhetsarbete även rikta sig mot medborgarna i kommunen. Kanske kan någon metod så som 3R eller Trappan vara användbara för att komma igång med arbetet för en jämställd medborgarservice? Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen. Miljökontoret berörs direkt av deklarationens artikel 28 som handlar om just miljö. I denna fastställs att undertecknaren (d.v.s. kommunen) ska vara medveten om regionens ansvar att sträva efter en hög skyddsnivå och påtaglig förbättring av den lokala miljökvalitén. Man ska dessutom vara medveten om att det kan finnas skillnader mellan kvinnor och män när det gäller dessa frågor samt att man därför måste ta hänsyn till kvinnors och mäns ibland olika livsstilar och behov i hanteringen. I miljökontorets verksamhetsplan finns en lista över mål och åtgärder som skjutits på framtiden och alltså inte kommer att hanteras under Bland dessa nämns Begränsad klimatpåverkan. Inom detta ämne finns genusaspekter som är viktiga att kartlägga och analysera innan en eventuell kampanj sätts igång. Undersökningar har visat att kvinnor traditionellt sett är mer miljömedvetna än män, att det oftare är männen som planerar och genomför familjens fordonsinköp, att män ur ett ur miljösynpunkt har sämre resvanor än kvinnor etc. Några exempel på analyser av detta finns tillgängliga i förvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. Slutsatserna är intressanta men frågorna bör också undersökas utifrån Ängelholms kommuns specifika förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett viktigt redskap för detta och så även kvalitativa undersökningar. Internt arbete Vad gäller det interna arbetet bör förvaltningen följa målformuleringarna i den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen samt genomföra den årliga återrapporteringen. Detta är viktigt bland annat för att det interna arbetet som sker i kommunen ska kunna samordnas, uppmärksammas och spridas. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör initieras omgående. Målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen kan exempelvis tas upp till diskussion på arbetsplatsträffar eller vid medarbetarsamtal. Arbetsplatsträffarna är också ett bra tillfälle att diskutera andra attityd- och värderingsfrågor i arbetsgruppen. Inspiration Nedan följer beskrivningar av några metoder som utvecklats för praktiskt jämställdhetsarbete. Metoderna är en hjälp i arbetet med jämställdhet, liksom könsuppdelad statistik är en viktig förutsättning. Det viktigt att man i arbetsgruppen får tid avsatt för att diskutera och
3 resonera kring jämställdhetsarbetet. Det är dessa diskussioner som kan leda till att jämställdhetsarbetet blir tillämpligt och relevant för verksamheten och inte minst väl förankrat hos medarbetarna. I vårt sökande efter exempel på jämställdhetsarbete utifrån miljökontorets ansvarsområde från andra kommuner, blev vi mycket förvånade över att utbudet var minst sagt torftigt. Det vi hittade var i princip enbart jämställdhetsplaner från andra miljökontor. I dessa fanns heller inga praktiska exempel på hur man arbetat med frågorna på ett mer kreativt sätt än just utifrån lagstiftningen. Vi blev förvånade främst på grund av att vi upplever att frågor kring genus och miljö, i kombination, är mycket aktuella i forskningen. Dessutom är intresset för miljön just nu stort i samhället generellt. Det är möjligt att förklaringen finns i trögheten mellan teori och praktik, det vill säga att det tar tid för forskningen att integreras i dagligt arbete. Exempel på forskning är Annika Carlsson-Kanyamas och Riitta Rätys rapport Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning i vilken författarna visar på att ensamstående män i Sverige i snitt förbrukar 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor. Det finns också en inkomstrelaterad skillnad den som har mer pengar gör också av med mer energi. Även i detta avseende består dock könsskillnaden och tycks inte jämna ut sig i yngre generationer. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp medan kvinnor lägger 25 procent av sin totala energiförbrukning på transporter tar samma kategori upp 40 procent av männens totala förbrukning. Ett annat exempel är Gerd Johnsson-Lathams rapport till Miljövårdsberedningen (MVB 2007:02) En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. Denna handlar bland annat om i vilken mån kvinnor globalt lever mer hållbart än män. Kvinnor avger ett ekologiskt fotavtryck som är mindre än mäns och orsakar mindre mängd klimatförändringar. Rapporten finns tillgänglig i Miljökontorets jämställdhetsmapp på intranätet. Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004).
4 Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet. En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns tillgänglig i jämställdhets mappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut? Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställdhetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av
5 dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus (9 steg inklusive kartläggning, analys, slutsats) Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling. Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning. 3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet.
6 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda. Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske. Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten.
7 Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller: Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen. För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal. Exempel på styrkort 1 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen. Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. 1 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla
8 För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. Jämstöd JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter. Litteraturtips: David Kronlid (2003) Ecofeminism and Environmental Ethics. Annika Carlsson-Kanyama och Riitta Räty (2008) Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen
Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen
Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten
Jämställd medborgarservice i praktiken Räddningstjänsten Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Personalkontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Personalkontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merStrategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016
Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö
Läs merJämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merJämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta
Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merLandstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merProjektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031
Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer
Läs merDalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter
Läs mer50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek
50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Mer då? FN:s konventioner
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merRegionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet
Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.
Läs merFeministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011
Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige
Läs merAntagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014
Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merKVALITETSBOKSLUT 2014
KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merJämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting
2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV
Antagen av kommunfullmäktige 69 2011 11 28 BJURHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Ur ett arbetstagarperspektiv Framtagen av jämställdhetsgruppen Jämställdhet i Bjurholms
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2015
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 2015-11-02 Sida: 2 av 25 Sida: 3 av 25 Dnr: AF-2015/143883 Datum: 2015-11-02 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på 8. Plan för jämställdhetsintegrering
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merEn gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården
Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs mer{ karriär & ledarskap }
CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares
Läs merDatum 2012-10-23. Motion av Malena Ranch (MP) om undertecknande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen
KS 16 21 NOV 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2012-10-23 Diarienummer KSN-2012-0537 Kommunstyrelsen Motion av Malena Ranch (MP) om undertecknande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merRum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad
PROTOKOLL 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Plats Beslutande Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl (S), vice ordförande Annetthe Zettergren (M) Kerstin
Läs merLivsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014
Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs mer29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009
Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merÖkad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv
Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning
Läs mer1. Socialförvaltningens förslag till projektet bifalls. 2. Socialförvaltningen begär tilläggsanslag med 480 tkr till projektet.
1 (5) Socialkontoret Helena Paulsson Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Ansökan om medel till utbildningssatsning inom Samtalsmetodik Motiverande Intervjuer (MI), riktad till
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merVarför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting?
Varför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting? Jämställdhet handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd och genererad folkhälsa som återspeglar sig i Borås Stads samhälle och
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs mer2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
Läs merI ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!
NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merKorvettens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merSwedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018
Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018 Inledning Swedbank AB och de dotterbolag som tillhör Swedbankkoncernen (härefter Swedbank) vill arbeta för att skapa ett klimat där jämställdhet och
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merSamverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun
1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 5 december 2014 kl 8.00 12.00 Plats: Herrgården,
Läs merSolna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs mer