Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret

Transkript

1 Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren

2 Jämställdhetsarbetet idag Tekniska kontoret återfinns i uppföljningen av jämställdhetsarbetet enligt Jämställdhets- och mångfaldsplanen från Enligt denna finns jämställdhets- och likabehandlingsplanens mål som stående punkt på ledningsmötena. Dessutom har medarbetarna möjlighet att ta upp frågor angående diskriminering och trakasserier vid medarbetarsamtal och det finns i samverkansgrupperna utrymme till samtal kring jämställdhet och likabehandling. Detta är positivt då det är viktigt att ha en öppen miljö där medarbetarna får möjlighet att uttrycka sina åsikter och påtala eventuella brister och önskemål. Det är dock angeläget att det inte blir den enskildes ansvar att anmärka på jämställdhetsproblem utan att ledningen också efterfrågar dessa åsikter samt initierar satsningar, där man arbetat aktivt och konkret med jämställdhet. Enligt återrapporteringen strävar Tekniska kontoret efter jämn könsfördelning i verksamheten, något som främst blir aktuellt i rekryteringssammanhang. På vissa avdelningar finns möjligheten att arbeta efter årsarbetstidsmallen i syfte att underlätta att förena arbete med familj- och privatliv. Ett ytterligare steg i detta arbete är att aktivt uppmuntra män att ta ut föräldraledighet. Tekniska kontoret består något förenklat av en kvinnodominerad och en mansdominerad del. Huvudsakligen kvinnor arbetar på kostavdelningen och inom lokalvård medan väg och vatten främst sysselsätter män. Förvaltningens verksamheter är mycket segregerade inte enbart vad gäller könsfördelningen utan också sjukdagar, heltidstjänster etc. Exempelvis arbetar 95 % av männen inom förvaltningen heltid men bara 32 % av kvinnorna. Antal sjukdagar per anställd har varit högt de två senaste åren vilket dock har hejdats något genom insatser för medarbetarna i de kvinnodominerade verksamheterna. 1 Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv Tekniska kontoret arbetar bland annat för att Ängelholm ska vara en vacker och säker stad för medborgarna, förvaltningen av parker är ett exempel på detta. Här är det viktigt att man har ett trygghetsperspektiv och eftersträvar att bygga bort otrygga miljöer, där exempelvis en fullgod belysning är en aspekt. Ett sätt att bedriva detta arbete är att samarbeta förvaltningsövergripande. På så sätt kan man få med så många aspekter och perspektiv som möjligt i den fysiska planeringen så som jämställdhet, barn och ungdom, äldre, miljö, arkitektur och så vidare. Det finns flera exempel från andra kommuner att inspireras av vad gäller detta. Eftersom Tekniska kontoret har en del direktkontakt med medborgarna kan det vara intressant att undersöka brukarens uppfattning av förvaltningen, gällande exempelvis bemötande, service etc. Resultaten bör givetvis redovisas könsuppdelat. Ett bra sätt att inleda jämställdhetsarbetet är med en kartläggning av verksamheterna utifrån någon av de metoder som beskrivs längre fram i denna guide. För att få en bild av dagsläget är det viktigt att föra könsuppdelad statistik och analysera den ur jämställdhetsperspektiv. Vi rekommenderar förvaltningen att använda den medarbetarenkät som finns tillgänglig på intranätet. Enkäten kan ge en bild av hur det ser ut på förvaltningen utifrån olika jämställdhetsaspekter, såväl det interna jämställdhetsarbetet som i medarbetarnas kontakt med brukaren/medborgaren. Men även det interna jämställdhetsarbetet påverkar brukaren indirekt. Människor som trivs och är trygga med sitt arbete och mår bra på sin arbetsplats kan sannolikt ge bättre 1 Enligt Personalredovisning Ängelholms kommun 2008

3 service. Ur medarbetarperspektiv är det viktigt att den som kommer till en arbetsplats där personen tillhör underrepresenterat kön har tillgång till arbetskläder som passar henne eller honom. Detsamma gäller andra arbetsplatsrelaterade rutiner så som omklädningsrum och arbetsredskap. Arbetsrotation av arbetsuppgifter som är fysiskt slitsamma kan vara en metod att pröva som ett sätt att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, uppmuntra till individuell utveckling samt för att minska belastningsskador. Eftersom Tekniska kontoret är en förvaltning med stora könsskillnader vad gäller anställningsgrad, sjukdagar, arbetsuppgifter och så vidare föreslår vi att man börjar arbeta mer aktivt med det interna jämställdhetsarbetet. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör alltså initieras omgående. Inspiration och exempel Tekniska kontoret bör arbeta mer aktivt med breddad rekrytering för att minska den horisontella segregeringen inom förvaltningens verksamheter. Man bör också eftersträva jämn könsfördelning bland yngre sommarjobbare, praktikanter och liknande. Detta kan man göra dels genom att fortsätta uppmuntra sökande av underrepresenterat kön i platsannonser, men också genom att se till att både män och kvinnor finns representerade i rekryteringsgruppen. Man bör även vara uppmärksam på vilka bilder man väljer till hemsida och till tryckt informationsmaterial, så att dessa inte reproducerar stereotyper om män och kvinnor. Arbete med jämställdhet får dock inte fastna i att vara en räknehistoria, det kvalitativa aktiva jämställdhetsarbetet ska också få utrymme på förvaltningen. Tekniska kontoret i Jönköpings kommun har valt att arbeta med jämställdhetsintegrering och kommunen har undertecknat CEMR-deklarationen. Där har man bland annat satsat på utbildning för alla medarbetare i jämställdhet och genusteori samt anordnat en rad föreläsningar. Vi rekommenderar att man anlitar en föreläsare som har kompetenser både inom genuskunskap och jämställdhetsarbete samt, om möjligt, inom den verksamhet föreläsningens åhörare verkar inom. Umeå kommun genomförde 2006 ett projekt för ökad jämställdhet och jämnare könsfördelning med måltidspersonalen som målgrupp. Projektet kallades Attraktiv arbetsplats på lika villkor. I korthet gick satsningen ut på att man rekryterade 18 arbetslösa män som fick utbildning inom storkök samt genuskunskap och dessutom en längre praktik inom storkök. Målet var att 75 % av dessa skulle gå vidare till anställning inom det aktuella området. Dessutom införde man arbetsrotation och jämställdhetsarbete som en utvecklingsmodell för hela verksamheten. Samtliga medarbetare fick utbildning i genuskunskap samt i hur jämställdhet är relevant för den egna utvecklingen såväl som för verksamhetens utveckling. Umeås projektplan finns i Tekniska kontorets jämställdhetsmapp på intranätet. Ett annat tips är att utbilda fastighetsskötare om våld i nära relationer. Detta har prövats i Stadsdelsförvaltningen Lundby i Göteborg som ett samarbete mellan ett antal förvaltningar, polisen samt intresseorganisationen Fastighetsägare Centrala Hisingen. Material finns utarbetat av Amphi Produktion i samarbete med Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). Deras material heter Våga fråga! Tanken är att fastighetsskötare och störningsjourer är en underskattad resurs när det gäller att upptäcka och förhindra våld mot kvinnor i nära relationer. Därför ska dessa yrkesgrupper få en kunskapsgrund de kan luta sig emot när de misstänker eller får indikationer på våld. Såhär beskriver de projektet på sin hemsida:

4 Det är inte vårt mål att göra fastighetsskötare till socionomer, däremot vill vi att de har en bättre kunskapsgrund att luta sig tillbaka mot när de misstänker/får indikationer på att män misshandlar kvinnor i de lägenheter de ansvarar för att förvalta, samt att de vet vilken professionell hjälp som finns att tillgå, både för männen och för kvinnorna. Fastighetsskötare, som oftast är män, får genom projektet också öka sin kunskap kring mannens våld och hur man når den målgruppen man till man. ( Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004). Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet.

5 En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhetsmappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut? Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställdhetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus, innehåller nio steg inklusive kartläggning, analys och slutsats. Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling.

6 Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning. 3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredsställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda.

7 Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske. Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten. Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller: Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen.

8 För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal. Exempel på styrkort 2 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen. Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. 2 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla

9 JämStöd JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter.