Jämställd medborgarservice i praktiken Socialförvaltningen

Transkript

1 Jämställd medborgarservice i praktiken Socialförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren

2 Jämställdhetsarbetet idag Socialförvaltningen har i återrapporteringen av arbetet med kommunens Jämställdhets- och likabehandlingsplan för 2008, genomfört ett frågeformulär baserat på planens mål som gått ut till samtliga personalansvariga chefer inom förvaltningen. Detta menar vi är en bra metod för att ta reda på hur man arbetar med frågorna ute i verksamheterna och för att ta reda på hur man tycker att planen fungerar. Även inför återrapporteringen 2007, genomfördes undersökningen hos de personalansvariga i förvaltningen men det året var svarsfrekvensen mycket låg (13 av 41) var svarsfrekvensen något bättre. Vi föreslår att förvaltningen även i fortsättningen genomför frågeformuläret inför återrapporteringen av arbetet med jämställdhets- och mångfaldsplanen. Dock bör man vidta fler åtgärder för att höja svarsfrekvensen samt kontinuerligt se över enkätens utformning. Socialförvaltningen i Ängelholms kommun är en kvinnodominerad arbetsplats, vilket i statistiken tyvärr brukar följas åt med höga siffror i sjukstatistiken samt låga löner. Detta är till stor del ett strukturellt fenomen, vilket dock inte innebär att det inte går att påverka eller förändra. För att få en utgångspunkt och en samlad bild av jämställdhetsläget i förvaltningen, föreslår vi att man tittar närmare på könsuppdelad statistik rörande sjuk/frisk, föräldraledighet, anställningsformer etc. Man kan också använda den medarbetarenkät om jämställdhet och mångfald som utvecklats och som finns tillgänglig på intranätet. Resultatet får sedan fungera som utgångspunkt i riktade åtgärder vad gäller det interna jämställdhetsarbetet. Inom samtliga socialförvaltningens områden finns stora möjligheter att arbeta med jämställdhet på ett aktivt sätt. Förvaltningen har i hög grad kontakt med medborgaren varför jämställdhetsintegreringen, som har medborgarfokus, är särskilt relevant. Tanken med integrering är att jämställdhetsperspektivet ska närvara i det dagliga arbetet. Men jämställdhetsintegrering måste konkretiseras för att bli användbar i praktiken. Det finns flera olika metoder för detta, några av dem finns beskrivna längre fram i denna guide. I skriften Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten beskrivs jämställdhetsperspektiv i socialtjänsten som att det är en balansgång för socialtjänsten att å ena sidan uppmärksamma att män och kvinnor som grupper kan ha delvis olika behov av insatser och å andra sidan inte tillämpa könsstereotyper som blir konserverande och förhindrar socialtjänsten att se individens behov, oavsett kön. Detta är visserligen svårt, men inte alls omöjligt. Ur ett medborgarperspektiv Det är helt klart så att samhälleliga strukturer och förutsättningar påverkar mäns och kvinnors behov från socialtjänsten. Exempel på detta är att fler män än kvinnor missbrukar narkotika eller att fler ensamstående kvinnor än män har barn i hushållet. Men socialtjänsten är också en del av samhällsstrukturen som skapar en viss könsfördelning, detta kan ta sig uttryck genom exempelvis rekommendationer eller beslut baserade på förutfattade meningar. Ett annat exempel är synen på familjen som är en central byggsten i socialförvaltningens arbete och i hela samhället. Familjen har förändrats mycket den senaste tiden, dock är synen på familjen ofta traditionell vilket kan skapa problem för de individer som lever i andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen. Socialtjänstlagens betoning på individ har bidragit till att osynliggöra det faktum att alla individer har ett kön och både omedvetet och medvetet behandlas därefter. Det är viktigt att vara medveten om detta för att kunna se bortom stereotyper, förväntade beteenden och slentrianmässiga beslut.

3 Utifrån ett brukarperspektiv är det alltså av stor vikt att förvaltningen arbetar aktivt med jämställdhetsarbete, kartläggningar och analyser för att säkra en jämställd medborgarservice. Jämställdhetsarbete är en resurs för socialtjänsten eftersom det gör verksamheten mer träffsäker för individen och därmed mer kostnadseffektiv. Utifrån medarbetarperspektiv är utbildning i genuskunskap och jämställdhet en viktig del av kunskapsutvecklingen. Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen. Enligt denna förbinder sig kommunen att arbeta för jämställdhet ur medborgarperspektiv. Vi rekommenderar er att titta närmare på detta dokument eftersom det kan ge uppslag till vad ett aktivt jämställdhetsarbete kan handla om. De artiklar i deklarationen som direkt berör Socialförvaltningens verksamheter är: Artikel 14 Hälsa Artikel 15 Social omsorg och sociala tjänster Artikel 17 Vård av andra anhöriga Artikel 18 Social integration Artikel 22 Könsrelaterat våld samt artikel 23 Människohandel Inspiration och exempel Nedan följer ett antal förslag, uppdelade efter de olika avdelningarna, på hur socialförvaltningen skulle kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Förslagen utgår ifrån socialförvaltningens ansvarsområde, samt forskning och undersökningar som finns på området. Även resultaten från sammanställningen av den interna enkät som gått ut till personalansvariga chefer angående arbetet med jämställdhets- och mångfaldsplanen, finns i underlaget för förslagen. För att skapa ytterligare grund för jämställdhetsarbete och för att hitta nya intressanta frågeställningar kan förvaltningen använda den medarbetarenkät om jämställdhet och mångfald som tagits fram och som finns tillgänglig på intranätet. Central administration Exempel: Haninge kommun granskade handläggningen av socialbidragsärenden för unga män och kvinnor utan barn med syfte att kontrollera jämställdheten i resursfördelningen. Lundby stadsdelsförvaltning i Göteborgs stad har undersökt bidragsfördelningen mellan frivilligorganisationer inom den sociala verksamheten som hade en jämn könsfördelning (40/60) samt de som var antingen kvinno- eller mansdominerade. Resultatet visade att bidraget per deltagare var större till de organisationer som hade en jämn könsfördelning eller var mansdominerade, än till de kvinnodominerade. Man tittade exempelvis på siffrorna utifrån att kvinnor ofta hade barn med sig (ökade omkostnader) till verksamheten vilket männen inte hade. Huddinge kommuns avdelning för arbete och försörjning valde att undersöka hur kvinnor och män remitteras till olika arbetsmarknadsinsatser. En del intressanta slutsatser kunde dras av kartläggningen som främst bestod av könsuppdelad statistik och diskussioner kring denna. Bland annat visade det sig att handläggarna ofta fastnat i förutfattade meningar om vad män och kvinnor kan och vill arbeta med. Klienten fick inte alltid tillgång till hela registret av insatser. Får fler män än kvinnor budgetrådgivning?

4 Individ- och familjeomsorg Inom individ- och familjeomsorgen finns redan idag flera områden där kön spelar roll även om man ännu inte uttalat arbetat med jämställdhet. Det kan vara intressant att försöka tänka i nya banor kring dessa områden och se över huruvida vanegrundade beslut fattas som förstärker könsstereotyper. Handläggarna är till stor del högskoleutbildade socionomer varför det kan vara intressant att prata igenom vilka erfarenheter anställda har av genusteori, jämställdhet och liknande från respektive utbildning. Detta kan ske exempelvis på en arbetsplatsträff. Här kan det dyka upp intressanta trådar som man kan ta fasta på och ha nytta av i jämställdhetsarbetet. Kanske visste man mer än man trodde? Kanske kan en inbjuden föreläsare fräscha upp kunskaperna? Vi har valt att dela upp Individ- och familjeomsorgen under ett antal underrubriker för att det ska bli lättare att leta upp just den information som är relevant för det egna arbetet. Självklart kan man låta sig inspireras av förslagen under alla rubriker och kanske har verksamma i förvaltningen bättre förslag på indelningsgrunder. Våld i nära relationer Våld i nära relationer kan förekomma i alla nära relationer, både hos hetero- och homosexuella par och det kan vara både mannen och kvinnan som är förövaren. Statistik och forskning talar dock sitt entydiga språk och visar på att mäns våld mot kvinnor är den absolut vanligast förekommande formen av våld i nära relationer. Våld är inte helt ovanligt vid separationer. I de allra flesta fall är det mannen som utövat våld mot kvinnan i en heterosexuell familjekonstellation. På informerar kommunen om våld i nära relationer under rubrikerna; Kriscentrum för män, Kvinnojour och Projekt Kvinnofrid. Här skulle man även kunna satsa på arbete mot hedersrelaterat våld, under förutsättning att man först skaffar nödvändig information och funderar kritiskt kring själva begreppet. Rädda Barnen har exempelvis en hemsida, som vänder sig specifikt till flickor som behöver hjälp och stöd. Men hedersrelaterat våld drabbar inte enbart unga invandrartjejer utan även killar. Dessutom är homo- eller bisexuella och transpersoner utsatta grupper som ofta glöms bort när man talar om hedersrelaterat våld. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ansvar för att kvinnor som utsatts för våld, i en nuvarande eller före detta relation, får hjälp och stöd. Det är dock vanligt att kommunerna lämnar över större delen av detta ansvar på kvinnojourerna. När det gäller våld i nära relationer är det viktigt med samarbete mellan de olika avdelningarna inom socialförvaltningen samt mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen (skola och förskola) vid de tillfällen då den utsatta personen har barn eller då den utsatta personen själv är ett barn (exempelvis när det handlar om hedersrelaterat våld). Att samarbete mellan förvaltningarna och de olika avdelningarna är viktigt har visats bland annat i Malmö stads Projekt Karin. 1 Projekt kvinnofrid är ett viktigt steg på vägen som redan tagits i Ängelholms kommun liksom Kriscentrum för män. Mer material om våld i nära relationer finns i socialförvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. Där finner ni bland annat en ny rapport om kommunernas kvinnofridsarbete, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Amphi Produktion har i samarbete med Sveriges Kvinnojourers Riksförbund tagit fram ett material om mäns våld mot kvinnor, materialet kan användas både i skola och i arbetslivet för medvetandehöjning angående kvinnofrid. Såhär skriver de på sin hemsida: 1

5 Utbildningsmaterialet Ingen ser oss" är framtaget för att ge diskussionsledare kunskap och metoder för konkret och effektivt arbete kring frågor om våld, maskulinitet och jämställdhet. Materialet består av en 40 minuter lång novellfilm samt ett omfattande arbetsmaterial med fakta, värderings- och kunskapsövningar, ledarhandledning, animerade exempel och scensammandrag att använda i det pedagogiska arbetet. Exempel och Tips Socialtjänsten i Rinkeby-Kista i Stockholm har arbetet med utveckling av kvinnofridsarbetet. Genom en omorganisering av verksamheten bildades ett kvinnofridsteam med representanter från barn-, ungdoms- samt försörjningsenheten. Denna grupp utvecklades senare till att bli Kvinnofrids- och boendeenheten. Detta för att arbetet med våldsutsatta kvinnor och våldsverkande män skulle integreras bättre i socialtjänstens dagliga arbete. Syns det i historiken på datorn om man besökt någon av kommunens hemsidor angående våld i nära relationer? Eller syns telefonnumret till kvinnojouren på telefonräkningen? Om så är fallet bör det åtgärdas. Framgångsfaktorer för kvinnofridsarbete: 1. Att kvinnofridsarbete sker i samverkan med andra myndigheter och organisationer 2. Att arbetet sker i ordinarie verksamhet 3. Att verksamheten har en handlingsplan för kvinnofridsarbetet. (Utveckling pågår, Sveriges Kommuner och Landsting 2009) Missbrukarvård Missbrukarvård har länge främst byggt på erfarenheter av arbete med manliga missbrukare. De flesta studier av drogmissbrukare omfattar framförallt män, men saknar könsperspektiv. Först under 1980-talet började man uppmärksamma och forska om kvinnors missbruk, deras villkor och utsatthet. Man insåg att man saknade ett könsperspektiv på missbrukarvården och förstod att detta är nödvändigt. Exempel på forskning inom detta område är Tina Mattssons avhandling I viljan att göra det normala från 2005 där författaren utgår från att kön görs i samspel med sexualitet, klass och etnicitet och undersöker hur detta tar sig uttryck inom missbrukarvården. Studien baseras på ett rikt empiriskt material i form av deltagande observationer och intervjuer med personal vid två institutioner inom missbrukarvården. Även Karin Trulsson har forskat inom missbrukarvården och ett exempel från hennes publikationer är avhandlingen Konturer av ett kvinnligt fält: om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling från Exempel från andra kommuner Behandlingshemmet Kanalen i Sandvikens kommun arbetar med vuxna missbrukare, såväl män som kvinnor. En 3R-kartläggning visade att behandlingen av män och kvinnor osakligt skiljde sig åt pga. kön. Familj, barn och ungdom Inom detta område finns många aspekter att arbeta med utifrån jämställdhets- och genusperspektiv. Enligt utredningen Jämställd socialtjänst? finns inte särskilt mycket könsuppdelad statistik att tillgå vad gäller familjerättens områden (vårdnadstvister, skilsmässor etc.) det finns heller inte särskilt mycket forskning, vilket är en stor brist. Här behöver förvaltningen alltså göra en egen kartläggning för att kunna dra slutsatser. Exempel på vad man kan titta närmare på i en sådan kartläggning kan vara:

6 2003 fick homosexuella par rätt att ansöka om adoption. Har vi stött på detta? Har det diskuterats? Vad tas förgivet i mötet med andra människor angående sexualitet, intressen etc. och hur kan vi tänka annorlunda? Utredningar om vårdnad umgänge, boende anhörigstöd, familjehem, familjerätt, adoption eller samarbetssamtal. Här kan man tänka mer kring mötet med brukaren/klienten. Hur bemöter vi klienterna? Vilka fördomar har jag och hur påverkar de mitt arbete och de beslut jag fattar? Barn- och ungdomsgruppen, medling vid ungdomsbrott, ungdomsmottagningen. Föreställningar om hur pojkar och flickor ska vara är ofta mycket traditionella och detsamma gäller föreställningar om föräldrarnas roll. Undersökningar har visat att mamman granskas hårdast i utredningar om barnets hemmiljö. Dessutom anses pojkar behöva en manlig förebild i högre grad än flickor och en ensamstående mamma anses därmed otillräcklig. Mottagande av flyktingar, introduktionsprogram, ensamkommande flyktingbarn. När socialförvaltningen genomförde sitt frågeformulär till cheferna angående uppföljning av Ängelholms kommuns Jämställdhets- och Mångfaldsplan framkom det att när det gäller verksamheten kring ensamkommande flyktingbarn ser man ett stort värde i etnisk mångfald bland de anställda. Hur kan detta behov tillgodoses? Exempel från andra kommuner Boendeenheten SDF Lundby i Göteborg bestämde sig efter initiativ från personalen för att titta närmare på insatserna för män och kvinnor. Man ställde en rad frågor; Möter vi lika många kvinnor som män? Får kvinnor och män olika mycket hjälp? Hur nöjda är de med den hjälp de fått? Hur påverkar föräldraskap vår bedömning för män respektive kvinnor? Undersökningen ledde till åtgärder på enhets-, verksamhets-, förvaltnings- och politisk nivå. Exempelvis ändrades rutinerna vid utredning, den standardiserade utredningsmallen sågs över och en checklista rörande dessa frågor skapades. Järfälla kommun undersökte huruvida handläggarna på avdelningen individ- och familjeomsorg lade mer tid på klienter av ett visst kön. Äldreomsorg Enligt rapporten Jämställd socialtjänst? har det inom äldrevården skett en förskjutning från offentliga till så kallade informella insatser. Anhöriga som vårdar sina äldre närstående är ett exempel på informella insatser. Framförallt kvinnor; äldre makar, döttrar och svärdöttrar, belastas av detta. Omsorgen för personer över 80 år i Ängelholms kommun går, liksom i riket i övrigt, till största delen till kvinnor. Generellt kan man dock säga att resurserna inom äldreomsorgen fördelas relativt jämnt mellan könen, om man tar hänsyn till att det är många fler kvinnor som är äldre eftersom kvinnor lever längre. I det frågeformulär som genomfördes för återrapporteringen av jämställdhetsarbetet framkommer flera intressanta idéer och synpunkter. Någon anser att behovet av personal med annan etnisk bakgrund än svensk kan komma att öka i framtiden på grund av språkliga och kulturella behov hos vårdtagarna. Detta visar på vikten av att arbeta med breddad rekrytering. En annan aspekt som kom upp var att kommunen saknar riktlinjer för hantering av kränkning i omvårdnadssituationen, vilket enligt respondenten skulle behövas.

7 Att undersöka hur resursfördelningen ser ut kan vara en bra början för att hitta frågeställningar kring jämställdhet. Undersökningar i andra kommuner har visat att hemtjänstens resurser inte fördelas rättvist mellan män och kvinnor. Här finns många faktorer att ta hänsyn till så som att kvinnor generellt lever längre än män, att äldre kvinnor oftare vårdar sin partner i hemmet och så vidare. Detta visar hur viktigt det är att slutsatserna relateras till samhället som omger statistiken, för att undvika feltolkningar. Exempel från andra kommuner År 2000 gjorde stadsdelen Backa i Göteborg en kartläggning som visade att kvinnor fick en stor del av resurserna inom hemvården vilket skulle kunna uppfattas som en orättvis fördelning till nackdel för männen. Detta visade sig dock bero till stor del på att många av de äldre männen mottog vård, stöd och hjälp från någon närstående kvinna (ofta hustru eller sambo men också dotter eller svärdotter var vanligt) men också på att kvinnor lever något längre än män. En rapport från denna jämställdhetssatsning finns i förvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. Solna stad har undersökt äldreomsorgen utifrån jämställdhets- och brukarperspektiv på flera punkter. Ett exempel på hur könsfördelningen på arbetsplatsen kan påverka brukaren som framkom var att flera av vårdtagarna vill bli duschade av en person av samma kön som de själva. Detta var inga problem att uppfylla vad gällde kvinnorna men desto svårare vad gällde männen eftersom det är så få män som arbetar i hemtjänsten. Solna Stad undersökte även vilka som besökte dagverksamheten som anordnades som avlastning för vårdande maka eller make. Det visade sig att majoriteten av besökarna var kvinnor vilket man tolkade som att de kvinnor som vårdar sin make i hemmet inte får den avlastning de behöver och har rätt till. Resultaten av undersökningen ledde till att man gick vidare med att undersöka varför männen inte kommer till verksamheten, för att därefter kunna utforma relevanta åtgärder. Ovanåkers kommun genomförde en brukarorienterad undersökning med jämställdhetsperspektiv av hemtjänstinsatser för äldre personer boende i det egna hemmet. Resultatet visade bland annat att män fick fler timmar hemtjänst, män fick oftare matdistribution, kvinnor kände sig mer otrygga och vårdade oftare sin livskamrat i hemmet. Dessa resultat har senare analyserats och åtgärder har utformats. Handikappomsorg När det gäller personer med funktionshinder som kommer i kontakt med socialtjänsten har ett problem ur jämställdhetsperspektiv varit att dessa personer snarast ses som könlösa. Man ser enbart funktionshindret. Detta leder till att det finns mycket begränsad kunskap om jämställdhet i dessa grupper vilket gör det svårt att ta reda på om diskriminering eller orättvis fördelning förekommer. En person påpekar i det frågeformulär som genomfördes inför återrapporteringen av arbetet med jämställdhets- och mångfaldsplanen, att förvaltningen bör arbeta för att utöka kunskapen om funktionshindrades möjligheter. Exempel från andra kommuner I en jämställdhetssatsning i Falköpings kommun analyserade man hur medel fördelades till brukare med rätt till personlig assistans. Undersökningen visade att kvinnor fick mindre assistanstid för omvårdnad, trots att man trodde att det skulle vara tvärtom. Kvinnor fick mer medel för hushållstjänster än männen. Män beviljades dock

8 mer tid för fritidsaktiviteter. Männen var även mer missnöjda. En av slutsatserna blev att man måste tänka på vad och hur man frågar när man utreder individens behov. Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo i Malmö kartlade fördelningen av personlig assistans till personer med funktionshinder. Det visade sig att män fick många fler timmar per vecka än kvinnor. Handikappombudsmannen (numera DO) har undersökt huruvida LSS kan tillgodose psykiskt funktionshindrade kvinnors och mäns behov av stöd och service. Metoden man använde var intervjuer med föräldrar till handikappade män och kvinnor och resultatet har analyserats utifrån genusperspektiv. Rapporten heter Trampa vatten och finns i sin helhet att ladda ner från Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004). Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär

9 alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet. En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhetsmappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut? Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver ledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställdhetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus, innehåller 9 steg inklusive kartläggning, analys och slutsats. Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling.

10 Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer förverksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning. 3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda.

11 Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske. Nedan några exempel på 3R-frågor inom vård och omsorg: Representation Hur ser könsfördelningen ut bland dem som får socialbidrag och hemtjänst? Får män mer hemtjänst än kvinnor? Hur många kvinnor och hur många män får ta del av kommunens program för missbrukare? Får fler män än kvinnor budgetrådgivning? Resurser Hur mycket pengar får kvinnor respektive män i socialbidrag? Hur många timmar får kvinnor och män hemtjänst? Vilka resurser läggs på kvinnors respektive mäns missbruksvård? Vilka resurser läggs på att utveckla kvinnofridsarbete? Realia Vilka föreställningar om män och kvinnor ligger till grund för fördelningen av socialbidrag? Uppmärksammas kvinnors och mäns behov i lika stor utsträckning?

12 Exempel på 4R-metoden 2 R1. Representation Vilka målgrupper? Hur? Vem? När? Andelen kvinnor och män bland: Omhändertagna pojkar och Kartläggning/statistik Socialdirektören, Aug flickor Länsstyrelsen Socialtjänstemän Utredningar Socialdirektören, Sept Länsstyrelsen Socialnämndens politiker Kartläggning/statistik Socialdirektören, Okt Länsstyrelsen Institutionspersonal Kartläggning/statistik Socialdirektören, Länsstyrelsen Nov R2. Resurser Vad ska mätas? Kvinnors och mäns andel av: Antal omhändertaganden Antal vårdplaceringar Handläggningstid Hur? Vem? När? Statistik från kommunerna Statistik från kommunerna Statistik från kommunerna Kartläggning/utredning Resurser (vårdtid och pengar) på institutioner Fosterhemsplacering/kostnader Statistik från kommunerna Socialdirektören, Länsstyrelsen Socialdirektören, Länsstyrelsen Socialtjänsteperson i kommunen Socialtjänsteperson i kommunen Socialtjänsteperson i kommunen Är gjort Är gjort Dec Jan Jan Uppföljning av ungdomarna efter vårdtiden/lyckat resultat? Underlag från kommunerna Socialtjänsteperson i kommunen Feb R3. Realia För att bedöma rådande normer (realia) måste ni veta resultatet av R1 och R2. Av könsmönstren bör rådande värderingar framgå. Fundera på orsaker till de könsmönster ni funnit och vilka effekter dessa ger. R4. Realisera Här kan man tillsammans med de verksamhetsansvariga formulera en ny vision, mål för att uppnå den, åtgärder som förändrar könsmönstren samt indikatorer för att mäta effekterna av åtgärderna. 2 (Ur: Länsstyrelsens tillsyn av socialtjänstens omhändertagande av ungdomar, Jämstöds praktika, sid. 51)

13 Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten. Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller: Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen. För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal.

14 Exempel på styrkort 3 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen (Gör det jämt i praktiken). Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. JämStöd JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. 3 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla

15 JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter. Litteraturtips: Assistans för kvinnor och män en genderanalys av assistansersättningen, Riksförsäkringsverket 2004:11 Claezon, Ingrid (2008) Att göra skillnad könsperspektiv i socialt arbete med barn och ungdomar. Mattsson, Tina (2005), I viljan att göra det normala. En kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården. Malmö: Égalité. Trulsson, Karin (2003), Konturer av ett kvinnligt fält: om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling. Lund : Socialhögskolan, Univ. Exempel på dokument i Socialförvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet: Mäns våld mot kvinnor en kunskapsöversikt (2006), Mona Eliasson och Barbro Ellgrim, SKL. En mycket användbar och lättläst kunskapsöversikt. Ger bra underlag för diskussioner. Hälsa, arbete, kön (2007), SKL. Består av ett kompendium, en handledning samt en utställning som kan beställas och användas för kompetensutveckling inom jämställdhet i vård, omsorg, behandling och bemötande. Materialet kan användas som diskussionsunderlag på exempelvis arbetsplatsträffar eller utbildningstillfällen. Handledningen ger konkreta förslag på hur träffarna kan läggas upp. Materialet finns i Socialförvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. Jämställd socialtjänst? könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen artikelnr pdf 245 sidor. En mycket utförlig genomgång av socialtjänstens alla funktioner utifrån genus- och jämställdhetsperspektiv. Den finns även sammanfattad i en kortare, mer lättläst version: Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Sammanfattning och slutsatser. Socialstyrelsen, 2005.

16