Ett första steg mot en jämställd socialtjänst!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett första steg mot en jämställd socialtjänst!"

Transkript

1 Meddelandeblad Mottagare: Politiker och personal inom socialtjänsten med ansvar för beslut och uppföljning av verksamheten; mål, policy, resurser och kvalitet (t.ex. sociala nämnder, socialchefer, verksamhetschefer), personal som möter brukare/klienter (t.ex. biståndsbedömare, handläggare, vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare) samt personal som följer upp och utvärderar socialtjänstens verksamhet. Oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Regeringen har beslutat att jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter och har de senaste åren intensifierat sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Även FN och EU har beslutat att arbeta med jämställdhetsintegrering. 1 För att öka jämställdheten krävs kunskap om hur situationen ser ut för kvinnor och män. Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen visade att socialtjänsten sällan uppmärksammade jämställdhet ur brukarens perspektiv. Rapporten 2 pekade på att ett jämställdhetsperspektiv är en förutsättning för att befintliga resurser skall kunna användas effektivt. En av rapportens slutsatser var att socialtjänsten behöver utveckla ett arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. För att underlätta och stödja socialtjänsten i detta utvecklingsarbete har Socialstyrelsen utarbetat några frågor som kan användas som utgångspunkt för reflektion och dialog kring jämställdhet ur brukarens perspektiv. Socialstyrelsen hoppas att med bifogad skrift kunna inspirera till att påbörja och vidareutveckla jämställdhetsintegrering inom socialtjänstens verksamhet. 1 Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar, Regeringens proposition 1993/94:147; Handlingsplan från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995: ett sammandrag, Utrikesdepartementet, 1997; Amsterdamfördraget art 3:2: Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2004 Information: Matilda Hansson, Ekonomiska sekretariatet, Socialtjänstavdelningen, tel

2 2

3 Bilaga till Meddelandeblad Oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! 92 frågor för att inspirera till utveckling av socialtjänstens jämställdhetsintegrering

4 Förord Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma rätttigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Regeringen har beslutat att jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter och har de senaste åren intensifierat sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsarbetet kan inte pågå isolerat från den övriga verksamheten utan måste integreras i alla funktioner. Även FN och EU har beslutat att arbeta med jämställdhetsintegrering. 1 För att öka jämställdheten krävs kunskap om hur situationen ser ut för kvinnor och män. Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen 2 visade att socialtjänsten sällan uppmärksammade jämställdhet ur brukarens perspektiv. Kvaliteten och effektiviteten i verksamheten förbättras då kvinnor och män får insatser anpassade till sina olika behov. Att tänka jämställt blir på så sätt mer kostnadseffektivt. En del i jämställdhetsarbetet består av att kartlägga vilka som får stöd, vad de får för typ av insatser och vad det kostar. En jämn uppdelning av insatser mellan könen ger inte automatiskt rättvisa. Fördelningen av insatser måste göras utifrån kvinnors och mäns behov. Begreppet behov omfattar allt som avgör om en person behöver hjälp, t.ex. personens situation på arbetsmarknaden, hälsa, ekonomi och ålder. Jämställdhetsarbetet handlar emellertid inte bara om att räkna och jämföra. Det innebär även att reflektera över könets betydelse och att se människors situation ur flera olika synvinklar. Det handlar om att se brukare inom äldre- och handikappomsorg och individ- och familjeomsorg som män och kvinnor, vars behov kan vara både lika och olika. Socialtjänsten behöver utveckla metoder och arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen, från behov och behovsbedömning till uppföljning och utvärdering av resultaten. Socialstyrelsen har därför utarbetat följande frågeställningar uppdelade efter den s.k. behovsmodellen: kvinnors och mäns olika behov, deras efterfrågan på insatser, behovsbedömning, utbud av behandlingsmetoder och resultat av insatserna. Efter diskussioner med kommunrepresentanter är frågorna indelade i fyra målgrupper. För att underlätta för läsaren har respektive målgrupp var sitt avsnitt. Frågor som berör fler än en målgrupp återkommer under varje berört målgruppsavsnitt. Liksom mäns och kvinnors behov kan flickors och pojkars behov vara både lika och olika. Det är därför viktigt att ha ett könsperspektiv även på barnens behov. Vi ber dig därför att även tänka pojkar och flickor när vi skriver män och kvinnor. Socialstyrelsen hoppas med denna skrift kunna inspirera dig att påbörja och vidareutveckla jämställdhetsintegrering i din verksamhet. 1 Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar, Regeringens proposition 1993/94:147; Handlingsplan från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995: ett sammandrag, Utrikesdepartementet, 1997; Amsterdamfördraget art 3:2: Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2004 Alla citat i denna skrift är hämtade från Jämställd Socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen

5 Innehåll Socialtjänstens roll från behov till resultat... 5 Målgruppen: Politiker, socialchefer och verksamhetschefer m.fl. som fastställer policy, fördelar resurser och utformar verksamheten... 6 Målgruppen: Socialsekreterare, biståndsbedömare, handläggare, enhetschefer m.fl. som bedömer brukares behov... 8 Målgruppen: Vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare m.fl. som ger insatser till brukare Målgruppen: Controller, utvärderare m.fl. som följer upp insatser och utvärderar verksamheten och resultat Jämställd socialtjänst? Socialtjänstens roll från behov till resultat Samhälleliga förhållanden för män och kvinnor. Mäns och kvinnors objektiva behov av insatser. Efterfrågan eller aktualisering av behovet. Resultat: Behovsmål tillgodosett (ej tillgodosett) för män och kvinnor. Insatser ger visst resultat och viss effekt. Insatser utförs. Individen accepterar, förkastar eller förhandlar. Insatser erbjuds eller behovet avvisas. Socialtjänstens behovsbedömning utifrån politiska och andra prioriteringar (policy, resurser etc.) och utifrån utbudet av tjänster. Utbud av insatser, behandlingsmetoder, boendeformer som är mer eller mindre anpassade till kvinnors och mäns behov. 5

6 Målgruppen: Politiker, socialchefer och verksamhetschefer m.fl. som fastställer policy, fördelar resurser och utformar verksamheten Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur angår det dig i ditt arbete? Utgå från dina egna erfarenheter men låt dig inspireras av uppföljningar, undersökningar och andra rapporter i dina reflektioner. Diskutera gärna med dem som bedömer brukares behov och dem som ger insatser till brukare om hur de ser på verksamheten och resursfördelningen. Endast 13 procent av kommunerna hade antagit någon policy/riktlinje/ direktiv som syftade till att uppmärksamma jämställdheten mellan kvinnor och män som brukare. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Hur använder du riktlinjerna i ditt dagliga arbete? Hur bidrar dessa riktlinjer till att öka jämställdheten ur ett brukarperspektiv? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du och den övriga personalen? I vilken utsträckning beaktas jämställdhetsperspektivet i tillsyner, enkäter, kartläggningar och projektplaner? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Tillåter ert datasystem uppföljning efter kön? Analyseras och redovisas likheter och skillnader mellan män och kvinnor i kommunens uppföljningar och utvärderingar? Hur använder du denna information i ditt arbete? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om mäns och kvinnors villkor av dina medarbetare? Behov av insatser Hur ser mäns respektive kvinnors hälsotillstånd och ekonomiska och sociala situation ut? Hur påverkar det deras behov av stöd? Hur påverkar förutsättningarna i samhället kvinnors respektive mäns behov av stöd, t.ex. socialförsäkringssystemets uppbyggnad och situationen på arbetsmarknaden? Vad kan skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och behov av stöd bero på? Hur påverkar dessa behovet av socialtjänst? Efterfrågan och aktualisering För vilka problem och situationer efterfrågar kvinnor respektive män stöd? Vilka insatser efterfrågar män respektive kvinnor? 6

7 Vilka hinder kan finnas för män att efterfråga insatser, t.ex. ekonomiska förhållanden, motvilja att ligga samhället till last, önskan att få hjälp av anhöriga, rädsla för oönskade konsekvenser och negativa följder för föräldraskapet? Vilka hinder kan finnas för kvinnor? Ser du några skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns efterfrågan och hinder att efterfråga? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur bemöter du hindren och hur kan du minska deras betydelse? I vilken omfattning ägnar sig kommunen åt uppsökande verksamhet och informationsspridning om socialtjänstens insatser? Hur kan informationsspridning och uppsökande verksamhet utformas för att bidra till ökad jämställdhet? Behovsbedömning Uppmärksammas jämställdhetsperspektivet i kommunens riktlinjer eller policy för att bedöma behov? Påverkar riktlinjerna bedömningen av kvinnors respektive mäns behov? Hur uppfattar du att personalens könsfördelning påverkar behovsbedömning och vilka insatser män respektive kvinnor erbjuds? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Hur ser utbudet av insatser ut för män respektive kvinnor? Vilka resurser tilldelar du/ni verksamheter för kvinnor respektive verksamheter för män? Hur kan du anpassa resurser och utbud så att de bättre stämmer överens med mäns och kvinnors efterfrågan och aktualisering? Uppmärksammar du/ni hur personalens könsfördelning inom olika verksamheter påverkar vård, omsorg, service och bemötande av kvinnor respektive av män? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter? Är kvinnor och män i lika stor utsträckning nöjda med insatserna? Vad kan du göra för att kvinnor respektive män ska bli mer nöjda? Jämställdhet är ofta en förutsättning för effektiv resursanvändning. På vilket sätt skulle du/ni kunna använda resurserna för att uppnå ett mer effektivt och jämställt utfall? Totalt sett verkar något fler pojkar än flickor bli anmälda till och utredda av den sociala barnavården. Medan tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre är sammanboende är färre än hälften av kvinnorna i samma grupp sammanboende. Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Cirka 60 procent av kommunerna gjorde aldrig någon analys av vilka effekter olika beslut har för kvinnor och män. 7

8 Målgruppen: Socialsekreterare, biståndsbedömare, handläggare, enhetschefer m.fl. som bedömer brukares behov Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur påverkar det dig i ditt arbete? Använd gärna frågorna nedan och dina egna erfarenheter från möten med brukare som utgångspunkt för dina egna reflektioner och för diskussioner om jämställdhet med dina kollegor. Studien visar att biståndsansökningar från kvinnor och män behandlades på olika sätt... Männen tillskrevs betydligt större ansvar för sina ekonomiska problem och sin arbetslöshet. Öppenvårdsinsatser ges inte sällan för att stödja ensamstående mödrar, för att kompensera fadersfrånvaro och för att ge en manlig förebild. Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Analyserar och redovisar du likheter och skillnader mellan män och kvinnor i dina uppföljningar? Använder du uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter för att öka jämställdheten inom ditt verksamhetsområde? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om kvinnors och mäns villkor av dina medarbetare? Hur kan du ändra ditt bemötande och handlande för att bättre tillgodose kvinnors och mäns behov och öka tillfredsställelsen för brukaren? Behov av insatser Hur ser mäns behov av stöd och insatser ut? Hur ser kvinnors behov av stöd och insatser ut? Hur påverkar likheterna och skillnaderna mellan kvinnors och mäns behov av stöd vilka insatser du erbjuder? Skiljer sig ditt sätt att undersöka och uppmärksamma mäns respektive kvinnors behov? Finns det skillnader i hur väl kvinnor respektive män vill/ kan synliggöra sina behov? Hur påverkar det din bedömning? Efterfrågan och aktualisering Vilka insatser efterfrågas av kvinnor? Vilka insatser efterfrågas av män? Hur uppfattar män respektive kvinnor sina behov och vilken kunskap har de om vilka insatser som finns? Vilka likheter och skillnader finns det mellan mäns och kvinnors efterfrågan, uppfattning om sina behov och kunskap om vilka insatser som finns? 8

9 På vilket sätt informerar du män respektive kvinnor om insatser och behandlingsmetoder? Kan ändrade rutiner för informationsspridning öka jämställdheten och tillfredsställelsen för både kvinnor och män? Hur erbjuder du stöd till kvinnor och män som inte på eget initiativ efterfrågar insatser? Finns det några skillnader i ditt agerande och i dina erbjudanden? Behovsbedömning Ställer du samma frågor till män som till kvinnor vid behovsbedömningen? Händer det att du lägger mer fokus på vissa frågor på grund av brukarens kön? Hur beskriver du män respektive kvinnor i dina utredningar? Kommer kvinnor och män till tals lika mycket i utredningar som gäller dem eller deras barn? Kommer flickor respektive pojkar till tals lika mycket? Fundera över hur du tolkar brukarens problem och hur din biståndsbedömning präglas av din uppfattning om kön utifrån din syn på närståendes förmåga att hjälpa till, på kärnfamiljen, ensamstående och andra familjetyper, på sexuell läggning, på etnicitet, på föräldraskap och på kvinnor respektive män som missbrukar. Finns det någon skillnad mellan det ansvar du tillskriver en brukare för sin situation beroende på kön? Vilken betydelse kan brukarens kön ha för hur snabbt du sätter in insatserna, t.ex. förebyggande insatser? Hur uppfattar du att din och den övriga personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av mäns respektive av kvinnors behov av insatser? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Vilka insatser erbjuder du män? Vilka insatser erbjuder du kvinnor? Ger du kvinnor och män samma möjlighet att påverka val och utformning av insatserna? Vilka krav ställer t.ex. du/ni på män respektive kvinnor? Hur påverkas ditt sätt att bemöta kvinnor respektive män av din och den övriga personalens könstillhörighet? Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter av insatser finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter? Är kvinnor och män nöjda med insatserna i lika stor utsträckning? Vad kan du göra för att kvinnorna respektive männen ska bli mer nöjda? På vilket sätt skulle du/ni kunna uppnå ett mer effektivt och jämställt utfall? Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Socialtjänsten uppmärksammar inte kvinnors förvärvsarbetssituation lika mycket som männens, framför allt inte utrikes födda kvinnors. En större andel kvinnor än män använde amfetamin och heroin vid såväl debut som vid regelbundet bruk och etablerat missbruk... 9

10 Målgruppen: Vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare m.fl. som ger insatser till brukare Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur angår det dig i ditt arbete? Hur ser situationen ut för män och kvinnor på din arbetsplats? Använd gärna frågorna nedan och dina egna erfarenheter från möten med brukare som utgångspunkt för dina egna reflektioner och för diskussioner om jämställdhet med dina kollegor. Medan flickors möjliga och faktiska sexuella beteende spelar en central roll för dokumentationen av alkoholkonsumtionen, saknar domarna beskrivningar av pojkars sexualitet... Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Använder du uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter för att öka jämställdheten inom ditt verksamhetsområde? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om mäns och kvinnors villkor av dina medarbetare? Kvinnor med funktionshinder har i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter än män med funktionshinder. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Behov av insatser Hur ser mäns behov av vård, omsorg och service ut? Hur ser kvinnors behov av vård, omsorg och service ut? Finns det likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns behov av vård, omsorg och service? Hur påverkar likheterna och skillnaderna din vård, omsorg och service? Efterfrågan och aktualisering Vilken vård, omsorg och service efterfrågar män som brukare och anhöriga? Vilken vård, omsorg och service efterfrågar kvinnor som brukare och anhöriga? Vilka likheter och skillnader ser du mellan mäns och kvinnors sätt att be om stöd och hjälp? Hur påverkar dessa likheter och skillnader din vård, omsorg och service? Hur informerar du män om valmöjligheter beträffande vård, omsorg och service och hur informerar du kvinnor? Finns det skillnader mellan hur du informerar män respektive kvinnor? Finns det skillnader i informationen till kvinnor respektive män? Hur erbjuder du vård, omsorg och service till kvinnor respektive män som inte på eget initiativ efterfrågar 10

11 hjälp? Finns det några skillnader i ditt agerande och dina erbjudanden? Behovsbedömning Hur uppmärksammar du kvinnors förutsättningar och intressen? Hur uppmärksammar du mäns förutsättningar och intressen? Hur uppmärksammar du olika förutsättningar för flickor och pojkar? Vilka förväntningar har du på flickor och vad förväntar du dig av pojkar? Vad beror de skilda förväntningarna på? Ser du likheter som inte uppmärksammas? Hur skiljer sig din bedömning av närstående mäns förmåga att hjälpa till från din bedömning av närstående kvinnors förmåga att hjälpa till? Hur uppfattar du att din och den övriga personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av kvinnors respektive mäns behov av insatser? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Vilken vård, omsorg och service erbjuder du män? Vilken vård, omsorg och service erbjuder du kvinnor? Ger du kvinnor och män samma möjlighet att påverka val och utformning av vården, omsorgen och servicen? Påverkas din vård, omsorg, service och ditt bemötande av dina uppfattningar om kön, t.ex. din syn på närståendes förmåga att hjälpa till, på kärnfamiljen, ensamstående och andra familjetyper, på sexuell läggning, på etnicitet, på föräldraskap och på kvinnor respektive män som missbrukar? Hur påverkas ditt bemötande av kvinnor respektive män av din och den övriga personalens könstillhörighet?...förväntningarna är högre på [de äldre] kvinnorna att klara sig själva och att ribban vid behovsbedömning för deras del därför tenderar att läggas alltför högt....den manliga personalen [på två behandlingsinstitutioner] har fokus på aktiviteter, nutid och världen utanför, medan den kvinnliga personalen intresserar sig för den inre världen, samtal och kreativitet. Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter av insatser finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter av insatser? Är kvinnor och män i lika stor utsträckning nöjda med insatserna? Vad kan du göra för att kvinnorna respektive männen ska bli mer nöjda? Vad kan du ändra i ditt arbete och ditt bemötande för att bättre tillgodose kvinnors och mäns behov och öka deras tillfredsställelse? Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. 11

12 Målgruppen: Controller, utvärderare m.fl. som följer upp insatser och utvärderar verksamheten och resultat Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur påverkar det dig i ditt arbete? Hur ser jämställdheten ut i din kommun? Jämställdhetsarbetet kan börja med könsuppdelad statistik. Det är nödvändig med könsuppdelad statistik för att kunna följa upp insatserna och utvärdera resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv. En sammanställning över nio svenska studier om barnavårdsutredningar visar att mödrarna kontaktades i genomsnitt nio av tio fall medan motsvarande siffra för fäderna och barnen var knappt hälften av fallen. Kvinnor i familjer som sökt socialbidrag upplevde sig ha en mer ansträngd ekonomisk situation än männen. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Jämställdhetsarbetet Finns det riktlinjer och fasta rutiner för återrapportering av jämställdheten inom verksamheterna? I vilken utsträckning följer du/ni dessa riktlinjer och rutiner? Uppmärksammar du jämställdhet då du följer upp och utvärderar verksamheten? Analyserar du hur förändringar påverkar män respektive kvinnor? Hur använder du tidigare uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter kring jämställdhet i ditt arbete? Redovisas alla variabler efter kön i era datasystem? Redovisas antalet ansökningar, bifall, avslag och klagomål ur ett jämställdhetsperspektiv? Redovisar du all individbaserad statistik uppdelad på kön i samtliga tabeller och diagram? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om kvinnors och mäns villkor av dina medarbetare? Föreslår du förändringar i verksamheten utifrån dina analyser och iakttagelser? Hur kan du bidra till att jämställdheten ökar inom socialtjänsten? Behov av insatser Hur redovisar du skillnader och likheter i mäns och kvinnors behov av insatser? Redovisar du hur mäns respektive kvinnors behov av insatser påverkas av deras situation och förutsättningar i samhället, t.ex. fördelningen av obetalt och betalt arbete och ansvar för barn? Efterfrågan och aktualisering Redovisar du vilka insatser som efterfrågas av kvinnor respektive män? Redovisar du skillnader och likheter mellan hälsotillståndet hos kvinnor och män som söker stöd och deras ekonomiska och sociala situation? Redovisar du vilka hinder det kan finnas för män respektive för kvinnor att efterfråga insatser? Redovisar du vilka insatser som erbjuds kvinnor respektive 12

13 män som inte på eget initiativ efterfrågar insatser? Finns det några skillnader och likheter mellan män och kvinnor? Behovsbedömning Redovisar du hur snabbt insatser och resurser sätts in för kvinnor respektive män? Är det skillnad mellan män och kvinnor när det gäller t.ex. förebyggande åtgärder? Kartlägger du i vilken utsträckning närstående män respektive närstående kvinnor tar ett omsorgsansvar för brukaren? Redovisar du hur anhörigas könstillhörighet påverkar socialtjänstens bedömning av deras förmåga att hjälpa och stödja brukaren? Redovisar du hur mycket tid som läggs ned på bedömningen av kvinnors respektive mäns behov? Redovisar du hur personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av kvinnors respektive mäns behov och vilka insatser som erbjuds män respektive kvinnor? kvinnor är mer socialt utslagna, deras missbruk är ofta mer dolt och de skäms mer för sitt missbruk. De är mer utsatta än män och har oftare blivit sexuellt utnyttjade enligt en majoritet av personalen. Utbud av insatser och behandlingsmetoder Hur är resurserna fördelade mellan verksamheter för män och verksamheter för kvinnor? Redovisar du likheter och skillnader i fördelningen av insatser mellan kvinnor och män? Kartlägger du i vilken omfattning de verksamheter som erbjuds är avsedda för både män och kvinnor eller enbart för det ena könet? Granskar du hur vårdgivarnas könstillhörighet påverkar deras bemötande och deras sätt att ge vård, omsorg och service till män respektive kvinnor? Hur samspelar olika kombinationer av könstillhörigheter mellan personal och brukare? På vilket sätt rapporterar du kvinnors respektive mäns åsikter om bemötande, verksamhetens kvalitet och hur nöjda de är? Skiljer sig deras åsikter åt? Resultat och effekter av insatser Följer du upp i vilken utsträckning mäns respektive kvinnors behov av stöd och insatser tillgodoses? Hur ser resursfördelningen mellan kvinnor och män ut i förhållande till behoven? Analyserar du effekter och resultat av insatserna för män och resultatet av dem för kvinnor? Hur uppmärksammar du skillnader och likheter i resultat mellan kvinnor och män? Utvärderar du hur effektivt resurserna används ur ett jämställdhetsperspektiv? Kan du utifrån din analys komma med förslag på hur resurserna skulle kunna användas för att förbättra jämställdheten och effektiviteten? Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Tidigare studier har visat att fler funktionshindrade män än kvinnor får kommunala insatser. Män i åldersgruppen år som bor ensamma har tre gånger högre odds än ensamboende kvinnor att ha kommunal hjälp. 13

14 Jämställd socialtjänst? Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperskpetiv. Uppdraget redovisas i rapporten Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Den presenterar för första gången en genomgång ur ett könsperspektiv av socialtjänstens äldre- och handikappomsorg och individ- och familjomsorg samt länsstyrelsernas sociala tillsyn. Genomgången bygger på forskning, statistik och erfarenheter. Här redovisas också socialchefernas syn på jämställdhet, socialtjänstens jämställdhetsarbete samt en översikt över olika modeller för jämställdhetsarbete. Rapporten Jämställd socialtjänst? visar bl.a. att det idag är vanligare att tonårsflickor placeras utanför hemmet än att pojkar gör det. Det gäller särskilt tonåringar med invandrarbakgrund. Vidare pekar rapporten på att äldre kvinnor oftare än män är missnöjda med den äldreomsorg de får och vill ha mer hjälp. Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! Artikelnr Kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm Fax: , e-post: Webbutik: Rapporten kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats: 14

15 15

16 B SVERIGE PORTO BETALT BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på denna sida Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden som riktas till huvudmän, vårdgivare och profession. Denna information (art nr ) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm. Webbutik: fax Dokumentet finns också på Socialstyrelsens webbplats: Tryck: Ale Tryckteam, Bohus

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Jämställd socialtjänst?

Jämställd socialtjänst? Brukare i fokus Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande med ansvar för äldreomsorg, förvaltningar med ansvar för äldreomsorg, länsstyrelser, pensionärsorganisationer Augusti 2006 Ny lag

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Utlåtande 2012: RI (Dnr 334-562/2012) Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:14) av Karin Wanngård

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. 11 juni 2008

Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. 11 juni 2008 www.lansstyrelsen.se är en strategi som valts för att uppnå den jämställdhetspolitik regeringen och riksdagen ställt sig bakom. innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monika Nordh Cangemark 2014-09-11 SFN 2014/0757 0480-450406 Servicenämnden Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET > > Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2016-03-09, 81 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare?

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare? ANALYSSEMINARIUM 9/5 Styra och leda för hållbar jämställdhet Hur går vi vidare? Detta har vi sett! Detta har vi gjort! Högre förväntningar på kvinnor Myndighetens arbete med jämställdhet, vid biståndsbedömning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg

Läs mer

Checklista för jämställd biståndsbedömning

Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklistan är en del av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Vård och Omsorg sedan 2012. Fullständig rapport och övrigt material finns tillgängligt på

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Jämställdhetsintegrering som strategi ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska

Jämställdhetsintegrering som strategi ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska Bilaga till regeringsbeslut 2012-03-01, nr II:1 Dnr U2012/1388/JÄM Strategi för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet Inledning Denna strategi anger hur arbetet med jämställdhetsintegrering

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...

Läs mer

Kommittédirektiv. Män och jämställdhet. Dir. 2012:97. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012

Kommittédirektiv. Män och jämställdhet. Dir. 2012:97. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012 Kommittédirektiv Män och jämställdhet Dir. 2012:97 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2005-2007

Jämställdhetsplan 2005-2007 Jämställdhetsplan 2005-2007 Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005-06-12, 81 Socialförvaltningens jämställdhetsplan 2005 2007 Vad säger lagen? Den nuvarande lagen trädde i

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun 2014-2016 Antagen av kommunfullmäktige den 23 juni 2014 74 Bakgrund Denna jämställdhetsplan är framtagen som ett stöd och ett verktyg för kommunen att arbeta med

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Syfte med en översiktsplan är att: Ange övergripande mål och inriktningar för planeringen Identifiera strategiska områden Utveckla genomförande strategier

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2013 Riksdagens övergripande mål för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling Uppsala

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Checklista för jämställdhet

Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet SOLIDARITY HUMAN RIGHTS INCLUSION ACCESSIBILITY Checklista för jämställdhet Jämställdhet metoder för att säkra jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer