Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Transkript

1 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Version 2007

2 Dnr Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står inför ett stort förändringsarbete som fokuserar på våra egna beslutsprocesser. Ett jämställdhetsperspektiv ska alltid finnas med i beslutsunderlagen. Hur åstadkommer man detta? Vad vill vi uppnå? Hur ser ett jämställt samhälle ut? Många medarbetare i första hand chefer och handläggare kommer på olika sätt att beröras av förändringarna. Initialt ska enheterna i samband med verksamhetsplanering konkretisera hur handlingsplanen inarbetas under året. Arbetet ska åstadkomma bestående förändringar i verksamheten. Länsstyrelsen Östergötland kommer varje år att ta beslut om vilka etappmål som ska uppnås under det kommande året, i syfte att arbeta utifrån en väl förankrad och realistisk ambitionsnivå. Vår handlingsplan är ett levande dokument som kommer att utvecklas och kompletteras under tiden. Detta är en andra omarbetad version. Vi kommer att få nya kunskaper och erfarenheter som innebär att vi kontinuerligt behöver ompröva, precisera och utveckla handlingsplanen efter hand. Denna plan gäller fram till den 31 december Björn Eriksson Landshövding Magnus Holgersson Länsråd 2

3 Övergripande mål för jämställdhetsintegrering År 2009 har Länsstyrelsen Östergötland de bästa möjliga förutsättningarna för att jämställdhet ska genomsyra alla arbetsmoment, inom samtliga politikområden där det är relevant. Ett arbetsmoment är relevant då människor direkt eller indirekt berörs av länsstyrelsens verksamhet. Det övergripande målet anger att genomförandet av arbetet ska leda till att så goda förutsättningar som möjligt skapas, så att jämställdhet är levande, förstått och förankrat på alla nivåer på Länsstyrelsen Östergötland. För att skapa dessa förutsättningar ska fyra områden stå i fokus: Styrning/beslutsprocesser mål 1 Utbildning/kunskap mål 2 Metoder/analyser mål 3 Samordning mål 4 Ovanstående områden preciseras närmare på kommande sidor med målformulering och konkretiserade indikatorer/aktiviteter. Handlingsplanen avslutas med hur uppföljning och utvärdering ska ske. Bilaga 1 Bakgrund 3

4 Mål 1 Styrning/beslutsprocesser Jämställdhet har genomslag i alla relevanta beslutsprocesser och styrdokument på Länsstyrelsen Östergötland, genom att jämställdhetsperspektivet på ett konkret och konsekvent sätt är integrerat. Målet innebär att jämställdhet finns med och tillämpas i all ärendehantering, vid all tillsyn och vid all kunskapsöverföring som förekommer på Länsstyrelsen Östergötland. Jämställdhet finns med på ett konkret och tydligt sätt i alla beslutsprocesser, i alla styroch policydokument. Exempel på styrdokument: - VP-direktiv - Verksamhetsplan - Arbetsordningar - Handläggningsordningar - Tillsynsplaner Exempel på beslutsprocesser: - Tillväxtprogram för länet - Miljömålsprogram - Initiering av större projekt Exempel på policydokument: - Arbetsmiljöpolicy - Informationspolicy - Lönepolicy Insats Under 2007 respektive under 2008 ska regionalekonomiska enheten, samhällsbyggnadsenheten samt sociala enheten i sin verksamhetsplan på enhetsnivå sätta upp 1-3 antal utvärderingsbara mål, samt skriva in 1-3 antal aktiviteter som man under året ska jämställdhetsintegrera. 4

5 Indikatorer/aktiviteter Antal och andel styr- och policydokument med ett könsperspektiv, dvs.: - att det går att utläsa att man gjort en jämställdhetsanalys 1. - att det finns prioriteringar med ett jämställdhetsperspektiv. Antal medarbetare i förhållande till det totala antalet, som har kunskap om att jämställdhet genomsyrar Länsstyrelsens styrdokument. Att VP-direktivet framhåller vikten av jämställdhetsintegrering, d.v.s. genomförande av jämställdhetsanalyser Antal och andel beslutsprocesser gällande extern verksamhet (t.ex.. representation i externa arbetsgrupper, beslutade/beställda projektarbeten, länsledningens kommunbesök) där jämställdhetsperspektivet har fått genomslag. Antal och andel tabeller/diagram i årsredovisningen som utgår ifrån könsuppdelad statistik Indikatorer Regionalekonomiska enheten, Samhällsbyggnadsenheten samt Sociala enheten redovisar på ett utförligare sätt i årsredovisningen 2008 och 2009, och i enlighet med enhetens verksamhetsplan, genomförda insatser och aktiviteter och dess omfattning, uppnådda resultat samt eventuella svårigheter i arbetet. 1 Med jämställdhetsanalys menas att könsaspekter redovisas för någon av följande delar: statistik, beskrivning, analys eller förslag, alternativt att det finns ett kort avsnitt om konsekvenser för kvinnor respektive män. 5

6 Mål 2 Utbildning/kunskap Länsstyrelsens chefer och andra medarbetare har goda kunskaper om jämställdhetsintegrering, utifrån 1) vad jämställdhet är och innebär, 2) de jämställdhetspolitiska målen och 3) de jämställdhetspolitiska målens relevans inom det egna politik- och sakområdet. Målet innebär: - att kunskaperna om jämställdhet hos Länsstyrelsens medarbetare ökar genom kontinuerliga utbildningsinsatser. - Att kunskaperna ska vara på en sådan nivå att chefer och medarbetare som arbetar med sakfrågor inom det egna politik- och sakområdet där jämställdhet är relevant kan göra en avgränsad jämställdhetsanalys. - Att särskilda jämställdhetsutbildningar samt jämställdhetsavsnitt i övriga utbildningar ska höja kunskapsnivån. - Att ny och aktuell forskning om jämställdhet kontinuerligt ska integreras inom det aktuella politik- och sakområdet. 6

7 Indikatorer/aktiviteter Antal chefer och medarbetare per enhet som genomgått utbildning i syfte att kunna göra en avgränsad jämställdhetsanalys 2 dvs.: a) fått kunskap om vad jämställdhet är och innebär b) har fått kunskap om de jämställdhetspolitiska målen c) har fått kunskap o m de jämställdhetspolitiska målens relevans inom det egna sakområdet Antal övriga utbildningar för länsstyrelsens personal där jämställdhetsfrågor ingått helt eller delvis Antal forskningsseminarier eller gästföreläsningar under året inom området jämställdhet, samt antal deltagare i seminarierna. 2 Med jämställdhetsanalys menas att könsaspekter redovisas för någon av följande delar: statistik, beskrivning, analys eller förslag, alternativt att det finns ett kort avsnitt om konsekvenser för kvinnor respektive män. 7

8 Mål 3 Metoder/analyser Jämställdhetsanalyser baserade på bl.a. könsuppdelad statistik och de jämställdhetspolitiska målen, samt kunskap om brister i jämställdheten inom politik och sakområdet ingår i all ärendehandläggning, vid all tillsyn och vid all kunskapsöverföring där det är relevant på Länsstyrelsen Östergötland. Målet innebär: - att jämställdhetsanalysen i den specifika situationen synliggör kvinnors och mäns villkor och förutsättningar i ämnet. - att detta underlag används för att bedöma effekterna av beslut för olika grupper av kvinnor och män. - att detta underlag används för att bedöma hur utbildningen, ärendet, beslutet eller tillsynen bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Krav i verksamheten I arbetet med nya beslutsunderlag ska jämställdhetsanalyser genomföras och resultaten användas i arbetet med de frågeställningar som ska belysas. Analyserna ska inte göras i efterhand eller redovisas separat. När statistik som handlar om människor används i analysarbetet ska statistiken vara uppdelad efter kön. När olika perspektiv som t.ex. integration, handikapp och ålder redovisas ska statistiken vara uppdelad efter kön (invandrade kvinnor/invandrade män, handikappade kvinnor/handikappade män, flickor/pojkar, o.s.v.) 8

9 Indikatorer/aktiviteter Antal och andel utbildningsdagar externt som Länsstyrelsen ansvarar för och som har ett jämställdhetsperspektiv i innehåll (t.ex. program) eller genomförande (t.ex. vilka föreläsare man anlitar). Antal och andel utbildningsdagar externt som Länsstyrelsen ansvarar för och som har ett inslag om jämställdhet/jämställdhetsintegrering. Antal och andel utredningssvar/remissvar som innehåller en jämställdhetsanalys. Antal beslut, tillsynsärenden, rapporter och/eller beviljande av medel - där det är relevant att ha ett jämställdhetsperspektiv där man i underlaget till motiveringen kan avläsa att en jämställdhetsanalys 3 har utförts. 3 Med jämställdhetsanalys menas att könsaspekter redovisas för någon av följande delar: statistik, beskrivning, analys eller förslag, alternativt att det finns ett kort avsnitt om konsekvenser för kvinnor respektive män. 9

10 Mål 4 Samordning På Länsstyrelsen Östergötland finns ett uttalat ansvar för samordningen av de jämställdhetspolitiska frågorna, vilket medför att handläggarna får stöd i sitt arbete med jämställdhetsintegrering inom de olika sakområdena. Målet innebär: - att arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv på Länsstyrelsen samordnas på länsledningsnivå. - Att det enligt länsstyrelseinstruktionen finns en särskild sakkunnig inom området jämställdhet på Länsstyrelsen - Att länsledningen koordinerar arbetet så att de sakkunniga kan utgöra ett tydligt stöd i arbetet med att utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen och i samarbete med sakområdesansvariga chefer och handläggare främja jämställdhetsarbetet i länet och medverka till att jämställdhetsaspekter integreras i länsstyrelsens uppgifter. - Att sakkunnig i jämställdhet deltar i arbetet med VP-direktiv och i samband med uppföljning av VP-arbetet. - Att enskilda handläggare får tillräcklig kunskap och vet var man kan vända sig för att få särskilt stöd och hjälp. En särskild Styrgrupp för Handlingsplan för jämställdhetsintegrering har som uppdrag att: - följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering i förhållande till Handlingsplanen och till regleringsbrevets målformuleringar. - vidareutveckla mål och indikatorer som avläser effektmål. - ta beslut om ev. årliga revideringar av Handlingsplanen och sålunda formulera Etappmål som på bästa sätt är relevanta för de indikatorer som efterfrågas i Handlingsplanen och i regleringsbrev. Styrgruppen leds av länsrådet och består av chefer och handläggare i första hand från de i regleringsbrevet särskilt fokuserade områden för arbetet med jämställdhetsintegrering. 10

11 Indikatorer/aktiviteter Antal av länsledningens personalinformationer med jämställdhetsperspektiv (t.ex. information om det interna arbetet med jämställdhetsintegrering eller om de stödstrukturer som finns i detta arbete) i föredragningen. Egenbedömning av samarbetet gällande jämställdhetsintegrering mellan jämställdhetsexpert, länsledning och enhetschefer. Egenbedömning av samarbetet (gällande jämställdhetsintegrering) mellan jämställdhetsexperten och controller/ekonomichef i samband med verksamhetsplanering och i arbetet med årsredovisningen. Antal chefsmöten där föredragande har haft ett jämställdhetsperspektiv, dvs. beaktat kvinnors och mäns villkor, behov och förutsättningar. Antal prioriterade aktiviteter i VP som har ett jämställdhetsperspektiv och som har genomförts och beskrivits i årsredovisningen. Antal medarbetare som upplever att de fått stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering i form av: - stöd från chefen. - stöd från jämställdhetsenheten. - stöd genom utbildning. 11

12 Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen kommer årligen att följas upp, revideras och utvärderas i förhållande till kommande års regleringsbrev Effektmålen ska redovisas i varje årsredovisning. Slutvärdering 2010 Syftet med uppföljningarna är att tydliggöra resultatet av länsstyrelsens arbete med jämställdhet såväl när det gäller svagheter som framgångar. Ytterst är syftet att bidra till kontinuerliga förbättringar. Handlingsplanen kommer årligen att följas upp, revideras och utvärderas i förhållande till kommande års regleringsbrev. Uppföljningar av handlingsplanen kommer att ske i samband med, och som underlag till, de årsredovisningar som länsstyrelsen skickar till regeringen. VP-uppföljningarna är viktiga hållpunkter i arbetet med uppföljning av Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Etappmål kommer att utarbetas årligen och i nära anslutning till gällande regleringsbrev. Indikatorerna som följer effektmålen är ej statiska, utan ska kontinuerligt utvecklas. Den slutgiltiga utvärderingen av planen kommer att äga rum under våren 2010 och den ska utvärdera resultaten av planens genomförande, relationen till kraven i de årliga regleringsbreven, samt ge förslag till det fortsatta arbetet. Den slutliga utvärderingen ska göras av någon utomstående organisation. 12

13 Ansvar och organisation Länsledningen har det yttersta ansvaret för genomförandet och den kontinuerliga uppföljningen av de effektmål som finns i Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Länsledningen budgeterar för de i planen beskrivna särskilda utbildningsinsatser som genomförs årligen. Länsledningen ser till att enheternas verksamhetsplaner, VPuppföljningar och årsredovisning följer intentionerna och effektmålen i Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Sakkunnig i jämställdhet bistår konsultativt i detta arbete. Personalchef arbetar fram och tillhandahåller särskilda utbildningsinsatser i samarbetet med jämställdhetsexpert. Personalchef är också ytterst ansvarig för utvärderingen av utbildningssatsningarna i arbetet med jämställdhetsanalyser. Chefsjurist ansvarar för att förvaltningsutbildningen kompletteras med nödvändig kunskap om jämställdhet och jämställdhetsanalyser i nära samarbete med personalchef och jämställdhetsexpert. Enhetschef och länsexperter planerar för särskilda utbildningssatsningar i jämställdhet och inför arbetet med jämställdhetsanalyser. Enhetschef ansvarar för att arbetet med jämställdhet och jämställdhetsperspektivet genomsyrar den egna verksamhetsplanen. Enhetschef ansvarar för att årsredovisningen har ett jämställdhetsperspektiv och ger en rättvis bild av arbetet med jämställdhetsintegrering inom sakområdet. Enhetschef ansvarar för att enskild handläggare har tillräcklig kunskap om de jämställdhetspolitiska målen inom sakområdet. Enhetschef ansvarar för att enskild handläggare har tillräcklig kunskap för att kunna göra en jämställdhetsanalys samt ser till att en sådan föreligger beslutsunderlag där detta är relevant. 13

14 Bilaga 1 Bakgrund År 1975 utropades av FN till ett internationellt kvinnoår med temat jämställdhet, utveckling och fred, och en internationell kvinnokonferens anordnades detta år. En andra kvinnokonferens anordnades i Köpenhamn 1980, och 1985 ägde FN:s tredje kvinnokonferens rum i Nairobi. Under dessa konferenser lyfte man fram kvinnors villkor och jämställdhet, både som en rättighet och som ett sätt att främja ekonomisk utveckling. I september 1995 vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking antogs en särskild handlingsplan som ger uttryck för en samlad politisk vilja att vidta konkreta åtgärder, särskilt på nationell nivå, för att stärka kvinnors ställning och förbättra deras villkor inom i stort sett alla samhällsområden. Konferensen kunde också enas om att integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla samhällsområden och i allt analysarbete. Det var alltså här och nu som arbetet med gender mainstreaming togs på allvar! Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Inriktningen är att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla delar av regeringens politik. Regeringen har i sin handlingsplan för jämställdhetspolitiken under innevarande mandatperiod angivit att alla politikområden ska genomföra en jämställdhetsanalys, och fastställa mål och indikatorer för jämställdhet, inom politikområden där detta är möjligt.

15 En viktig del i jämställdhetsintegrering är att myndigheterna ges ett tydligt ansvar för genomförandet av jämställdhetsmålet inom de olika sakområdena. I verksförordningen (1995:1322) fick samtliga myndigheter ett ansvar att beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Emellertid är länsstyrelserna de enda myndigheter som formellt genom förordning med länsstyrelseinstruktion (2000:864) är ålagda att ha en särskild kompetens (särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män) för att bistå myndigheten i arbetet med jämställdhetsintegrering. I regleringsbrevet för länsstyrelserna för budgetåret 2004 står att Länsstyrelsen ska bidra till ökad jämställdhet i länet genom att i all sin verksamhet belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen, samt genom att i samverkan med centrala aktörer i länet stödja arbete med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen ska därför enligt regleringsbrevet för 2004 ha en handlingsplan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering.